Home Intervjuer Sensidoses grundare berättar om bolagets resa

Sensidoses grundare berättar om bolagets resa

Sensidose

Sensidoses grundare berättar om bolagets resa

12 september, 2022

Idén till Sensidose behandlingsstrategi kom till redan under mitten på 1990-talet då professorerna Sten-Magnus Aquilonius och Christer Nyström insåg att man skulle kunna individanpassa Parkinsonsbehandling med mikrotabletter. Idag finns bolagets läkemedel Flexilev på den skandinaviska marknaden och inom snart framtid även i fler länder. BioStock fick en pratstund med Sten-Magnus Aquilonius om hans forskning och Sensidose resa från start till nu.

Sensidose har utvecklat ett behandlingskoncept för individanpassad och finjusterad behandling av Parkinsons sjukdom. Bolagets mikrotabletter, Flexilev, innehåller små doser av levodopa som kompenserar för bristen på dopamin.

Med hjälp av bolagets dosdispenser MyFID kan patienten få en exakt dos vid specifika tidpunkter, vilket gör att behandlingen kan anpassas efter varje patients behov.

On-off-symptom vanligt hos Parkinsonpatienter

Levodopa har varit standardbehandlingen för Parkinsons sjukdom i flera decennier. Behandlingen lindrar symptomen effektivt, men kan också ge upphov till ett så kallat on-off-fenomen där det uppstår snabba variationer i patientens symptom. Orörlighet och stelhet (off-period) kan snabbt övergå till överrörlighet och ofrivilliga muskelrörelser (on-period).

Dessa variationer i rörelseförmågan är ovanliga under de första åren, som benämns som ”the honeymoon period of Parkinson’s disease” i Sten-Magnus Aquilonius bok Längs drömstigen – en neurologiprofessors upplevelser och funderingar (2021).

Sten-Magnus Aquilonius forskning

Att förstå bakgrunden till symptomfluktuationerna, och vad man ska göra för att motverka dem, har varit i stort fokus i Aquilonius forskning vid Uppsala Universitet. Han och hans kollegor såg att variationer i koncentrationen av levodopa i blodet ledde till variationer i bildat dopamin i hjärnan, vilket i sin tur ledde till snabba växlingar i rörelsemönster och de så kallade on-off-symptomen. Forskarna insåg att man skulle kunna få bukt på dessa problem om man lyckas skapa en jämn koncentration av läkemedlet i blodet och anpassa dosen till den enskilda patientens behov.

Så föddes idén till Sensidose behandlingsprincip

Insikterna gav upphov till det Uppsalabaserade läkemedelsbolaget Neopharma och utvecklingen av läkemedletDuodopa, en gelformulering av levodopa för kontinuerlig tillförsel till tunntarmen med en pump. Neopharma lanserade Duodopa 2004 och köptes därefter upp av Abbott/Abbvie.

Duodopa gör att allvarligt sjuka Parkinsonspatienter får en jämn och justerbar nivå av levodopa i blodet, men kan också leda till vissa biverkningar så som infektioner och smärta. Professorerna Sten-Magnus Aquilonius och Christer Nyström insåg att denna behandlingsprincip skulle kunna genomföras på ett enklare, mindre invasivt sätt genom tät dosering av orala mikrotabletter och en doseringsautomat – idén till Sensidose var född!

Sten-Magnus Aquilonius
Sten-Magnus Aquilonius

Intervju med Sten-Magnus Aquilonius

Idén ledde till att Sten-Magnus och Christer grundade Sensidose år 1998. Idag är Sten-Magnus styrelsemedlem i bolaget och professor emeritus vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala Universitet. BioStock kontaktade Sten-Magnus för att höra hans tankar om Sensidoses resa.

Skulle du först kunna berätta lite kort om dig själv och dina yrkesverksamma år?

– Man skulle kunna säga att jag var delaktig i ”the golden age of Swedish neuroscience”, vilket är en period där man gjorde betydande framsteg i den svenska neurovetenskapen och låg i frontlinjen inom Parkinsonsforskning.

– Jag började min karriär inom grundforskning och experimentell neurovetenskap, för att sedan övergå till kliniken. Min forskning har jag till största del bedrivit vid Uppsala Universitet.

– Även värt att nämna är att jag har samarbetat med många framstående personer inom området, bland annat Arvid Carlsson som fick Nobelpriset i medicin år 2000 för sin forskning om hjärnans signalsubstanser.

»Man skulle kunna säga att jag var delaktig i ”the golden age of Swedish neuroscience”«

På vilket sätt är symptomfluktationer och on/off-perioder besvärliga för patienter med Parkinsons sjukdom?

– I princip alla Parkinsonspatienter som behandlas med levodopa drabbas av symptomfluktuationer. En del får besvär redan efter tre år och de allra flesta drabbas efter åtta års sjukdom.

– On-off-perioderna och de motoriska komplikationerna påverkar det vardagliga livet avsevärt. Den så kallade off-perioden kan vara väldig besvärlig då patienterna blir stela och kanske inte kan gå eller förflytta sig normalt. Här kan patienten även känna depressivitet, apati och ångest. On-symptomen kan istället ge vissa sociala konsekvenser då de ofrivilliga rörelserna kan få personer i ens omgivning att reagera.

– I vår forskning kunde vi skapa en förståelse för on-off-symptomen och levodopas upptag i hjärnan med hjälp av PET-skanning och kol-11-märkt levodopa.

Ni var först delaktiga i utvecklingen av Duodopa i Neopharma och därefter Flexilev i Sensidose. Hur kom ni fram till att det finns ett behov av båda dessa läkemedel?

– Grundtanken i både Neopharma och Sensidose är så kallad kontinuerlig dopaminstimulering, vilket idag är en etablerad behandlingsprincip för att minska symptomfluktuationer vid behandling med levodopa. Vi hade idéerna till båda behandlingsstrategierna redan från början, men av bland annat finansiella skäl så kunde vi bara sätta igång med utvecklingen av en av dem.

»Grundtanken i både Neopharma och Sensidose är så kallad kontinuerlig dopaminstimulering, vilket idag är en etablerad behandlingsprincip«

Vad finns det för fördelar med Flexilev jämfört med Duodopa?

– Vid pumpstyrd behandling med duodopa behövs en port genom bukväggen, vilket kan leda till vissa komplikationer och begränsningar för patienten. Med Sensidose tabletter krävs ingen invasiv metod, vilket gör behandlingen mycket bekvämare för patienten. Upptaget sker fortfarande i tunntarmen och man kan fintitrera dosen väldigt väl eftersom Flexilev doseras flera gånger per dag, vanligtvis sex gånger.

Vilket vetenskapliga bevis finns det som stödjer Sensidoses behandlingsprincip?

– Det finns en lista på Sensidose hemsida med referenser till en rad olika publikationer som stödjer bolagets behandlingsprincip.

– Sedan kvarstår möjligheten att bevisa att Flexilev eventuellt till och med kan hindra att symptomfluktationerna uppstår om man börjar väldigt tidigt med behandlingen. Det finns lite stöd för det, men vi har ännu inte kunnat göra en större studie kring detta. I dagsläget sätter man in Flexilev när fluktuationerna redan har uppstått och man börjar fundera på invasiv behandling, alltså pumpstyrd behandling med duodopa eller deep brain stimulation (DBS). Med Flexilev kan man skjuta på starten av dessa invasiva behandlingar eller till och med slippa dem.

– Vi bedriver idag ingen forskningsverksamhet i bolaget – fullt fokus är på marknadsföring och produktutveckling. Ett viktigt arbete är att utbilda sjuksköterskor inom området för att få dem att inse nyttan med Flexilev.

Vilken roll har du i Sensidose idag?

– Jag är med i styrelsen där min uppgift bland annat är att följa databaser och framsteg inom Parkinsonsområdet. Min roll i Sensidose har hela tiden varit att svara för den kliniska inblicken och ge råd vid avgörande beslut, samt sprida kunskapen kring behandlingsprincipen genom att hålla föredrag på kongresser osv.

– Jag vill även passa på att säga att Sensidose har en väldigt kompetent styrelse och ledning. Nyligen har vi även startat ett advisory board där jag är en av dem som ansvarar för kontakten med dessa nyckelpersoner.

– Vi är ett litet bolag som fortfarande befinner sig i startgroparna i den internationella expansionen. För att stärka organisationen inför expansionen så har vi rekryterat Philip Slätis till rollen som vice vd och Åsa Kornfeld till styrelsen.

Avslutningsvis, en bredare lansering av Flexilev är nära förestående, vilken framtid ser du för Sensidose behandlingskoncept?

– Vi satsar nu på att komma in med Flexilev på fler marknader. Läkemedlet är godkänt i många europeiska länder, men har än så länge bara lanserats i Sverige, Norge och Danmark.

»Vi satsar nu på att komma in med Flexilev på fler marknader. Läkemedlet är godkänt i många europeiska länder«

– Marknadsintroduktionen påverkas mycket av vilken prissättning man får i landet. Alla länder har en myndighet som styr prissättningen. I de skandinaviska länderna fick vi en väldigt bra prissättning. Nu håller vi på att förhandla om prissättningen i ytterligare två länder – Finland och Polen.

– Under en tid har expansionen och försäljningen påverkats av produktionsproblem på grund av den globala halvledarbristen, men nu börjar detta att lossna, så vi förväntar oss en positiv utveckling under hösten. Även under covidpandemin hade vi en ökad försäljning och vi förväntar oss en liknande trend framöver!

Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev