Lovande prekliniska data för Toleranzias läkemedelskandidat TOL2
Göteborgsbaserade Toleranzia fortsätter att avancera mot kliniska fas I-studier med läkemedelskandidaten TOL2. Nyligen presenterades prekliniska data som visar dess potential i behandlingen av myastenia gravis. TOL2-behandling gav en tydlig och långtidsverkande effekt såväl i tidig som i långt framskriden sjukdom. BioStock har tittat närmare på hur behandlingslandskapet ser ut och hur TOL2 kan möta de medicinska behov som finns.
Myastenia gravis (MG) är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret felaktigt angriper acetylkolinreceptorerna i musklerna. Över tid förstörs receptorerna, vilket försämrar signalöverföringen mellan nervsystemet och musklerna och resulterar i en ofta allvarlig försvagning av kroppens muskler. MG-symptomen går i skov, vilket innebär att patienten ibland upplever kraftiga försämringar i sjukdomstillståndet. Ett sjukdomsskov kan kulminera i en myasten kris där muskelsvagheten kan bli livshotande, bland annat genom att patienten får svårt att andas.
Inga botande behandlingar
I dag saknas botemedel mot MG och befintliga behandlingsalternativ fokuserar istället på att minska sjukdomssymptomen. Detta görs bland annat genom att på olika sätt hämma immunförsvaret.
Första linjen behandling utgörs av så kallade kolinesterashämmare. Behandlingen har viss effekt på lindriga MG-symptom, men dras med biverkningar som illamående, kräkningar och diarré. Vid överdosering kan patienter paradoxalt nog drabbas av muskelsvaghet, vilket i allvarliga fall kan ge andningssvårigheter.
Vid bristande effekt av första linjens behandling, eller om sjukdomen debuterar sent i livet, blir kortikosteroider eller andra immunmodulerande tilläggsbehandlingar aktuella. Användandet av dessa behandlingar är dock ett tveeggat svärd då de medför en generell hämning av immunförsvaret varpå patienten blir mer mottaglig för infektioner och drabbas av de allmänna biverkningar som långvarig behandling med kortikosteroider ger.
Filtrering och plasmadonation vid myasten kris
Vid myasten kris kan det bli aktuellt med plasmaferes och behandling med intravenöst immunglobulin (IVIg). Det innebär att patientens alla antikroppar, inkluderande de sjukdomsorsakande antikropparna mot acetylkolinreceptorn, filtreras ur blodet samtidigt som antikroppar från friska donatorer tillförs via injektion. Kombinationen är effektiv för tillfällig symptomlindring, men effekten är just tillfällig.
Nya behandlingar fortfarande bara symtomlindrande
Två nya kroniska antikroppsbehandlingar har tillkommit – eculizumab och efgartigimod. Dessa har inneburit ett steg framåt för behandling av MG, men de verkar fortfarande bara symptomlindrande, utan att behandla den underliggande sjukdomen. Läkemedlen är riktade mot generella immunfunktioner och inte specifikt framtagna för MG,
Operation av yngre patienter
För MG-patienter som är under 60 år kan även en operation av brässen hjälpa. Brässen är en körtel som sitter i bröstkorgen och som spelar en viktig roll för immunförsvarets utveckling. Dess kanske viktigaste funktion är att selektera de T-celler som cirkulerar och verkar i kroppen. Även om en brässoperation kan hjälpa vissa MG-patienter medför den – i likhet med de tidigare nämnda immunhämmande läkemedlen – samtidigt en generell påverkan på immunförsvaret. Det är dessutom ett väldigt omfattande kirurgiskt ingrepp.
Toleranzia siktar mot den underliggande sjukdomsorsaken
Sammantaget kan sägas att det fortfarande finns ett stort behov av nya behandlingar. Inte minst behandlingar som är specifikt riktade mot MG, verkar på lång sikt och är mindre riskfyllda än nuvarande alternativ genom att de inte försämrar funktionen av övriga, livsviktiga, delar av immunförsvaret. Göteborgsbolaget Toleranzia utvecklar ett sådant alternativ med sin läkemedelskandidat TOL2, vilken riktar sig specifikt mot den begränsade del av immunsystemet som orsakar sjukdomen MG. Genom behandling med TOL2 återställs immunförsvarets tolerans mot acetylkolinreceptorn. Detta leder till en normalisering av signalöverföringen mellan nerv och muskel vilket i sin tur gör att MG patienten återfår en normal muskelfunktion.
Förhoppningen är att kunna få fram en långtidsverkande – och potentiellt botande – behandling av MG utan de biverkningar som en allmän nedsättning av immunförsvaret ger och därigenom helt omforma behandlingen av patienter med MG.
Tydlig och långtidsverkande effekt av TOL2
Nyligen publicerades lovande prekliniska studieresultat för TOL2 i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Immunology. Studien syftade till att undersöka TOL2s effekt på muskelstyrka, muskelnivåer av acetylkolinreceptorer och signalöverföring i en experimentell autoimmun sjukdomsmodell av MG och utfördes i samarbete med grekiska Hellenic Pasteur Institute och Tzartos NeuroDiagnostic.
De prekliniska resultaten visade att TOL2-behandling gav en tydlig och långtidsverkande effekt vid intravenös administration – såväl i tidig som i långt framskriden sjukdom. Inte nog med det, i en jämförande analys visade TOL2 en behandlingseffekt som enligt bolaget var långt mycket bättre än för pyridostigmin (kolinesterashämmare) och methylprednisolon (kortikosteroid), de aktiva substanserna som vi diskuterade ovan. De prekliniska resultaten tyder på potential att uppnå en betydligt bättre effekt än dagens terapier vid behandling av myastenia gravis. TOL2 uppvisade även god tolerabilitet och avsaknad av påvisbar toxicitet.
Resultaten utgör en viktig pusselbit när Toleranzia nu förbereder den kliniska fas I/IIa-studie som väntas starta innan utgången av 2023.
Du kan läsa mer om Toleranzia här.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
