Investera i biotech – en artikelserie
Biotech är en av de mest intressanta och spännande sektorerna på aktiemarknaden. Branschen kännetecknas av innovationskraft, visioner om att förbättra människors hälsa och dramatiska kursrörelser för bolagens aktier. Från ett investeringsperspektiv finns många aspekter att ta hänsyn till i en komplex sektor med en uppsjö av alternativ. Detta är aspekter som BioStock tar upp i denna artikelserie om fyra delar.
Läs även:
Investera i biotech – 4 saker att tänka på
Investera i biotech – finansieringsrundor
Investera i biotech – 4 sätt att värdera ett biotechbolag
Många lockas av potentialen i en biotech-investering och det finns flera exempel på bolag som gjort succé med sin forskning, inte minst här i Sverige. AstraZeneca och Pharmacia, som växte till globala spelare under 1980-talet, är våra klarast lysande stjärnor på läkemedelsutvecklingshimlen. Samtidigt som möjligheterna är stora så är komplexiteten hög och utvecklingsprocesserna är både mycket resurskrävande och kantade av potentiella fallgropar.
Läkemedelsjättarna alltmer fokuserade
Under 1990-talet och stora delar av 2000-talet präglades läkemedelsbranschen av uppköp och sammanslagningar. I en efterföljande våg av renodling växte en ny branschstruktur fram där mindre bolag specialiserade sig på upptäckt av nya behandlingar och tidiga utvecklingsfaser – biotechbolagen. De större bolagen tog istället hand om senare klinisk utveckling, regulatoriska processer och kommersialisering – läkemedelsbolagen.
Ett tydligt exempel på denna nya dynamik är amerikanska Pfizer, där 86 procent av 2017 års försäljning kom från produkter som inte var egenutvecklade.
Majoriteten siktar på utlicensiering
I det här landskapet spelar universitetsvärlden en viktig roll och majoriteten av de små utvecklingsbolagen har sina rötter i akademin. När projektet ska tas vidare i bolagiserad form står en infrastruktur av inkubatorer, kontraktforskningsorganisationer och konsulter redo att hjälpa till i byggandet av ett så attraktivt utvecklingspaket som möjligt.
Det vanligaste är att utvecklingen i mindre biotechbolag drivs fram till kliniska fas II-resultat, varefter bolagen försöker få till ett licensavtal med en större partner som har muskler nog att ta projektet genom fas III och vidare till marknad. Det finns även exempel på bolag som träffar avtal i tidigare utvecklingsskeden.
Sverige står sig starkt internationellt
Fram till dess att utlicensiering eller partneravtal blir aktuellt behöver utvecklingsarbetet finansieras – men hur? Initialt består finansieringen framförallt av bidrag från myndigheter och inkubatorer, men även från investeringar från affärsänglar och venture capital-firmor. I Norden – och framförallt i Sverige – har mindre biotechbolag kunnat notera sig och därigenom kunnat vända sig till aktiemarknaden för att erhålla finansiering.
2017 stod Stockholm för 17 procent av världens alla marknadsnoteringar inom biotech. Ett annat exempel är januari 2020, då det listades 212 biotechbolag på aktiemarknader runt om i Europa, varav 35 procent på svenska marknadsplatser. Det finns med andra ord en unik möjlighet i Sverige för investerare att få tillgång till biotechbolag i tidig utvecklingsfas.
Stort fokus på life science
Att just Sverige är så framgångsrikt i att få fram noterade innovationsbolag inom life science har flera förklaringar. Området har under lång tid varit prioriterat för den svenska staten, som genomfört stora investeringar i forskning, infrastruktur och olika program för att stimulera innovation och samspel mellan akademi och industri. Exempelvis stödjer innovationsmyndigheten Vinnova varje år mindre utvecklingsbolag med cirka 3 miljarder kronor.
Småbolagslistorna viktiga
Utöver denna typ av så kallad mjuk finansiering har vi i Sverige även en tradition av väl fungerande och lättillgängliga aktiemarknader. Svenskarna är erfarna aktieägare och sticker ut i en europeisk jämförelse, tillsammans med Finland, när det kommer till direktägande i aktier. Cirka 11 procent av svenskarnas och hela 19 procent av finländarnas totala finansiella tillgångar består av enskilda aktier, vilket kan ställas mot europasnittet som ligger runt 5 procent.
Framväxten av våra alternativa marknadsplatser, som till exempel Nasdaq First North Growth Market, Spotlight Stock Market och NGM Nordic SME, har under 2000-talet förenklat kapitalanskaffningen för mindre bolag. Till viss del har marknadsplatserna tagit den roll som venture capital-bolag spelar i andra länder. Sverige-listade biotechbolag har med andra ord förhållandevis gynnsamma förutsättningar för att finansiera sin utveckling.
Förknippat med hög risk och möjligheter till riklig belöning
Ur ett investeringsperspektiv är biotech förknippat med tydliga risker jämfört med andra sektorer. Utvecklingsarbetet är resurskrävande i både tid och pengar – det tar i genomsnitt åtta år för ett skandinaviskt biotechbolag att gå från bolagsbildning till kliniska studier. Den allra största risken i utvecklingsarbetet ligger dock i huruvida innovationen klarar den rigorösa prekliniska och kliniska testprocessen, som är till för att pröva om de nya läkemedlen är säkra och framförallt fungerar.
Stort risktagande är samtidigt förknippat med potentialen att bli rikligt belönad för lyckosamma investeringar i sektorn. Som investerare på den svenska marknaden finns möjlighet att hitta rätt i ett moget och väl utvecklat biotech-landskap, där drygt 80 bolag finns listade på de olika marknadsplatserna.
I del två i vår artikelserie, som du hittar här, diskuterar vi några av de aspekter som man behöver ta hänsyn till vid en investering i sektorn. I avsnitt tre berör vi de metoder som biotechbolagen använder sig av för att finansiera utvecklingsarbetet. I den avslutande fjärde delen tittar vi på hur man kan värdera ett bolag i sektorn.
Läs även:
Investera i biotech – 4 saker att tänka på
Investera i biotech – finansieringsrundor
Investera i biotech – 4 sätt att värdera ett biotechbolag
