Det här är andra delen i BioStocks artikelserie ”Investera i biotech”. Den första artikeln i serien handlade om strukturen och förutsättningarna för de listade bolagen och här ska vi titta närmare på parametrar som har betydelse för ett investeringscase.

Läs även:
Investera i biotech – en artikelserie
Investera i biotech – finansieringsrundor
Investera i biotech – 4 sätt att värdera ett biotechbolag

Svenska biotechbolag har generellt sett goda förutsättningar för att nå framgång med sin utveckling, något du kan läsa mer om här. För den som är villig att investera i ett bolag i sektorn finns det några aspekter som är viktiga att hålla koll på innan man trycker på köpknappen:

• Hur ser portföljen ut och hur långt har man kommit?
• Hur skyddar bolaget sina tillgångar?
• Finns rätt kompetenser i bolaget?
• Hur ser de finansiella förutsättningarna ut?

Hur ser portföljen ut och hur långt har man kommit?

Först och främst behöver man göra en bedömning kring vilken potential bolagets projektpipeline har. Vilka sjukdomar riktar man in sig mot? Är det ett helt nytt läkemedel som bolaget utvecklar eller förädlar man något som redan finns på marknaden? Består portföljen av en läkemedelskandidat eller flera? Hur ska bolaget positionera sina kandidater?

En annan aspekt är att ta hänsyn till hur långt bolaget kommit i utvecklingen. Oavsett vilken potential man ser behöver en läkemedelskandidat ta sig igenom den kliniska prövningsprocessen. Det tar i genomsnitt 7,8 år från att ett svenskt utvecklingsbolag bildas till att det inleder sin första kliniska studie, en utvecklingsperiod som i genomsnitt kostar cirka 5,5 miljoner USD (Thornblad & Carlsson, 2021).

Väl i klinisk fas tar det i genomsnitt fyra år att gå från fas I till att nå fas III. Inför fas III brukar ett mindre biotechbolag vilja få till ett avtal med en större partner som kan driva utvecklingen vidare. Kostnaden för att ta ett projekt genom fas I och fas II ligger i snitt på cirka 16 miljoner USD.

En nyckelfråga för investeringspotentialen är hur stor sannolikhet en läkemedelskandidat har att passera de olika utvecklingsfaserna till marknadsgodkännande och lansering. Flera branschanalytiker har studerat dessa sannolikheter. En litteratursammanställning av Thornblad och Carlsson från 2021 kom fram till följande sannolikheter:

• Fas I – 12,2 procent
• Fas II – 21,1 procent
• Fas III – 55,6 procent

Notera att sannolikheten påverkas av vilken typ av substans som tas fram och vilket indikationsområde det gäller. Exempelvis har projekt inom infektionssjukdomar historiskt sett haft en fyra gånger så hög sannolikhet att nå marknad som onkologiprojekt.

Hur skyddar bolaget sina tillgångar?

En annan faktor som är viktig att hålla koll på vid varje biotech-investering är hur bolaget skyddar sina tillgångar. Äganderätten och patentskyddet är elementära tillgångar i varje läkemedelsprojekt och således viktiga komponenter att ha på plats. Ju längre in i framtiden skyddet varar, desto bättre.

Så vilka patent finns då på plats och hur långt sträcker sig skyddet? Hur ser bolagets övergripande patentstrategi ut? Finns det möjligheter att förlänga patentet och kan man stärka skyddet på något sätt? Det kan handla om att man vidareutvecklar kandidaten och till exempel riktar den mot en ny indikation eller tar fram en ny formulering. Bolaget kan även skydda tillverkningen och andra vitala processer som skyddar läkemedelskandidaten mot konkurrens.

Ett läkemedel kan utöver patentskyddet dessutom få extra skydd om det lyckas uppnå så kallad särläkemedelsstatus. Särläkemedelsstatus – eller som den kallas i USA, Orphan Drug Designation, är en regulatorisk förmån som syftar till att stimulera läkemedelsutveckling inom mindre utbredda sjukdomar, där det traditionellt sett varit svårt för läkemedelsbolag att hitta lönsamhet. Statusen ger ett godkänt läkemedel marknadsexklusivitet i upp till sju år i USA och upp till tio år inom EU. Ett liknande skydd kan även biologiska läkemedel uppnå, i USA åtnjuter ett sådant en tolvårig exklusivitet och i EU tio år.

Har bolaget rätt kompetenser för att lyckas?

För att ett utvecklingsprojekt ska bli framgångsrikt räcker det inte med att forska fram en lovande behandling – läkemedlet ska tillverkas, bli godkänt av myndigheterna och det behöver marknadsföras. Personer som driver utvecklingen av biotechprojekt bör därför ha kompetens inom en rad områden.

En investerare bör därför leta svar på frågor som till exempel: Vilken bakgrund har ledning och styrelse? Finns det erfarenhet av att ta läkemedel till marknad? Vilket kontaktnät besitter man?

Hur ser finanserna och ägarbasen ut?

Oavsett hur mycket kompetens och erfarenhet som finns i bolaget och hur lovande projektet än må vara så behöver arbetet finansieras på något sätt – därför är det viktigt att titta på hur bolagets finansiella situation ser ut. Hur långt räcker befintliga tillgångar? Hur ser den långsiktiga finansieringsplanen ut och vilken förmåga har bolaget att ta in nytt kapital?

Förmågan att ta in kapital beror på hur ägarbasen ser ut och hur ledning och styrelse arbetar med att bredda denna. Inom biotechindustrin betyder ofta ett högt institutionellt ägande att bolaget har ägare som är kunniga och långsiktiga. Har bolaget tillräckligt med långsiktiga ägare med förmåga att stötta utvecklingen? Vanligtvis finansierar man inte hela läkemedelsprojektet på en gång, istället skjuter man till kapital allteftersom man når framsteg i utvecklingsprocessen. På detta sätt sprider man risken över tiden och optimerar kapitalanvändningen på längre sikt. Som långsiktig investerare bör man därför också vara medveten om att behovet att skjuta till ytterligare kapital längs vägen med stor sannolikhet kan uppstå.

I del tre i denna artikelserie diskuterar vi några vanliga metoder för kapitalanskaffning.

Läs även:
Investera i biotech – en artikelserie
Investera i biotech – finansieringsrundor
Investera i biotech – 4 sätt att värdera ett biotechbolag

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev