Ända sedan de upptäcktes för mer än 200 år sedan har vacciner bidragit till att revolutionera hälso- och sjukvården, särskilt när det gäller att bekämpa dödliga infektionssjukdomar. I takt med att vaccintekniken fortsätter att utvecklas hittar forskare sätt att använda den i kampen mot en av världens dödligaste sjukdomar: cancer.

På 1700-talet, när smittkoppsepidemin rasade över Europa, fann forskare att människor som tidigare hade smittats med kokoppor, en mildare version av smittkoppor, blev resistenta mot den dödliga sjukdomen. Denna observation ledde till att den brittiske läkaren och forskaren Edward Jenner utvecklade världens första vaccin.

Jenner kallade denna lösning Variolae vaccinae (smittkoppor från kor, smallpox of the cow). Därmed blev termen vaccin synonymt med varje form av biologisk inokulering avsedd att stimulera en persons immunsystem för att förebygga sjukdom.

Kan vacciner fungera mot cancer?

Sedan Jenners publicering år 1798 har vaccintekniken utvecklats och förbättrats avsevärt. De flesta av dagens vacciner är dock inriktade på infektionssjukdomar – sjukdomar orsakade av en patogen såsom ett virus eller en bakterie. De aktiverar antikroppar i en persons immunsystem som kan identifiera markörer – antigener – som är specifika för patogenen i fråga och aktiverar ett immunsvar när det uppstår i kroppen.

Idag tittar BioStock närmare på om det finns liknande vaccinlösningar för att bekämpa cancer – en sjukdom som alltjämt utgör en av de främsta dödsorsakerna i världen och som orsakar 10 miljoner människors död varje år.

Immunonkologins genomslag

Under flera decennier bestod primära cancerbehandlingar främst av kemoterapeutiska substanser samt strålbehandling för att eliminera tumörceller. Trots att de erbjuder betydande fördelar blir kvardröjande cancerceller resistenta mot dessa behandlingar,  sjukdomen återkommer, sprider sig till andra organ och bildar så kallade metastaser. Detta är det stadie av sjukdomen som anses mest dödlig, eftersom det är stadiet som är svårast att behandla.

För att motverka problemet uppstod ett nytt område inom cancerterapi: immunonkologi –ett område som syftar till att förbättra en patients immunsystems förmåga att känna igen cancern och stoppa den innan det är för sent.

Några av de mest populära cancerimmunterapierna är checkpointhämmare, som genererar miljarder dollar i intäkter varje år. Men många patienter har enbart marginella fördelar av checkpointhämmare, så behovet av nya behandlingar är fortfarande stort. Det är här cancervacciner kommer in i bilden.

Terapeutiska vs förebyggande vacciner

Som vi nämnde ovan, anses vacciner mot infektionssjukdomar vara förebyggande – de ges innan en person kommer i kontakt med en specifik patogen. Vaccinet lär immunsystemet att attackera denna patogen om den skulle invadera.

Men när det gäller cancer är detta mer utmanande eftersom cancerceller inte uppfattas som främmande av vårt immunsystem. Faktum är att cancerceller härrör från normala celler som börjar växa och dela sig exponentiellt på grund av genetiska mutationer. Därför är de cancervacciner som idag är under utveckling inte förebyggande.

Snarare anses cancervacciner vara terapeutiska – de är konstruerade på ett sätt som gör det möjligt för immunsystemet att känna igen när cancer växer tillbaka efter en första behandlingsperiod. Detta genererar ett immunsvar, som kan stimuleras ytterligare om vaccinet ges i kombination med andra immunterapier.

Marknaden för cancervaccin expanderar

De höga förhoppningar som är knutna till cancervacciner har lett till en ökad konkurrens bland innovatörer om att utveckla ny teknik inom området. Enligt Allied Market Research beräknas den globala cancervaccinmarknaden nå 7 miljarder USD år 2027 upp från 4 miljarder USD 2019. Det motsvarar en årlig tillväxttakt på 12,6 procent.

Många aktörer inom biotekniksfären satsar hårt på cancervacciner, inklusive framstående namn som Moderna, känt för sitt mRNA covid-19-vaccin. Det amerikanska bolaget investerar i potentialen att använda sin mRNA-teknologi för att utveckla individualiserade terapeutiska cancervacciner för att leverera ett läkemedel som är skräddarsytt för patientens behov.

Vid årets upplaga av American Association of Cancer Research (AACR) presenterade Moderna data från en fas II-studie som utvärderade deras vaccin i kombination med Mercks checkpointhämmare Keytruda. Enligt denna data kan vaccinet minska risken för återfall av melanom med 44 procent jämfört med behandling med enbart Keytruda. Moderna räknar med att påbörja fas III-studier i slutet av 2023.

I Norden arbetar bolag som Ultimovacs, Evaxion och Mendus med sina egna cancervaccinteknologier. Alla tre har sina respektive huvudkandidater i fas II av klinisk utvärdering, och utsikterna kommersialisering intensifieras.

När konkurrensen hårdnar finns det nytt hopp om att ett genombrott inom terapeutisk cancervaccinteknik kan komma snart – år 2030, tror vissa experter. Investerare följer utvecklingen noga, och det gör cancerpatienter över hela världen också.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev