Home Nyheter Cancervaccin – en ny front inom immunonkologi

Cancervaccin – en ny front inom immunonkologi

Cancervaccin

Cancervaccin – en ny front inom immunonkologi

7 april, 2022

Ända sedan de upptäcktes för mer än 200 år sedan har vacciner bidragit till att revolutionera hälso- och sjukvården, särskilt när det gäller att bekämpa dödliga infektionssjukdomar. I takt med att vaccintekniken fortsätter att utvecklas hittar forskare sätt att använda den i kampen mot en av världens dödligaste sjukdomar: cancer.

På 1700-talet, när smittkoppsepidemin rasade över Europa, fann forskare att människor som tidigare hade smittats med kokoppor, en mildare version av smittkoppor, blev resistenta mot den dödliga sjukdomen. Denna observation ledde till att den brittiske läkaren och forskaren Edward Jenner utvecklade världens första vaccin.

Jenner kallade denna lösning Variolae vaccinae (smittkoppor från kor, smallpox of the cow). Därmed blev termen vaccin synonymt för varje form av biologisk inokulering avsedd att stimulera en persons immunsystem för att förebygga sjukdom.

Kan vacciner fungera mot cancer?

Sedan Jenners publicering år 1798 har vaccintekniken utvecklats och förbättrats avsevärt. De flesta av dagens vacciner är dock inriktade på infektionssjukdomar – sjukdomar orsakade av en patogen såsom ett virus eller en bakterie. De aktiverar antikroppar i en persons immunsystem som kan identifiera markörer – antigener – som är specifika för patogenen i fråga och aktiverar ett immunsvar när det uppstår i kroppen.

Idag tittar BioStock närmare på om det finns liknande vaccinlösningar för att bekämpa cancer – en sjukdom som alltjämt utgör en av de främsta dödsorsakerna i världen och som orsakar 10 miljoner människors död varje år.

Immunonkologins genomslag

Under fler decennier bestod primära cancerbehandlingar främst av kemoterapeutiska substanser samt strålbehandling för att eliminera tumörceller. Trots att de erbjuder betydande fördelar blir kvardröjande cancerceller resistenta mot dessa behandlingar och cancern återkommer.

Ungefär nio av tio cancerpatienter dör till följd av cancerns förmåga att återkomma och sprida sig och bilda nya sekundära tumörer. För att motverka problemet har en ny forskningsfront för cancerbehandling uppstått: immunonkologi.

Under det senaste decenniet har cancerimmunterapier ökat i popularitet tack vare deras förmåga att utnyttja och stimulera en patients immunsystem för att hjälpa det att kringgå mekanismer för tumörresistens. Några av de vanligaste är T-cellsterapier, monoklonala antikroppar, onkolytiska virus och checkpointshämmare (CPIs). Men för många patienter är fördelarna med dessa fortfarande suboptimala, vilket gör att det finns ett betydande behov av nya behandlingar. Det är här cancervacciner, en annan form av immunonkologi, kommer in i bilden.

Att hitta det rätta målet

Antigener som är specifika för cancerceller upptäcks och utvärderas i kliniska prövningar som potentiella terapeutiska mål. I de flesta fall syftar dock de cancervacciner som för närvarande är under utveckling inte till att förebygga cancer helt och hållet (så kallade profylaktiska cancervacciner). Detta beror på att sjukdomen orsakas av mutationer i en individs genetiska kod, och sådana mutationer skiljer sig från person till person.

Således kan utvecklingen av ett vaccin mot en typ av cancer fungera för en patient, men kanske inte fungera för en annan. Att hitta antigener som är specifika för cancer, som kan framkalla ett starkt immunsvar, är därför fortfarande en av de svåraste uppgifterna för forskare inom detta område.

Att förhindra återfall och metastasering

Det finns dock gemensamma biologiska markörer för relapserande och metastaserande cancer. Dessa har potential att bli cancervaccinantigener för att förhindra metastasering, vilket, som vi nämnde ovan, är när cancern befinner sig i sitt farligaste tillstånd. Därför fokuserar de flesta utvecklare av cancervaccin nu på att förebygga återfall i sjukdom.

Förhoppningen är att ett vaccin som kan förhindra spridning av nya cancerceller (så kallade terapeutiska cancervacciner), möjligen administrerad i kombination med andra immunterapier avsedda att ytterligare stimulera patientens immunsystem, drastiskt skulle kunna minska dödligheten i denna fruktansvärda sjukdom.

Ett lovande område för innovatörer

Från början av 1990-talet – då forskare först klonade ett specifikt melanombaserat antigen för att inducera ett immunsvar, fram till 2010, då FDA godkände det första terapeutiska cancervaccinet någonsin, Dendreon Pharmaceuticals Sipuleucel-T (Provenge) – sågs cancervacciner generellt som en dröm.

Även om dagens bioteknikbolag fortfarande står inför en lång rad utmaningar i sina ansträngningar att utveckla effektiva terapeutiska cancervacciner, ger de tekniska framstegen inom området hopp om att nya, välbehövliga cancerbehandlingar är på gång. Enligt Allied Market Research beräknas den globala marknaden för cancervacciner nå ett värde om 7 miljarder USD år 2027, från 4 miljarder USD 2019. Det motsvarar en årlig tillväxttakt på 12,6 procent.

Ökad konkurrens leder till bättre produkter

De höga förhoppningar som är knutna till cancervacciner har lett till en ökad konkurrens bland innovatörer om att utveckla ny teknik inom området. Som ett exempel investerar den amerikanska vaccinutvecklaren Moderna, kända för sitt mRNA covid-19-vaccin, i potentialen att använda sin teknik för att utveckla individualiserade, mRNA-baserade cancervacciner för att ta fram ett läkemedel som är skräddarsytt efter patientens behov.

Samtidigt arbetar företag som Immunicum, Rhovac och Ultimovacs i Norden med sin egen cancervaccinteknik. Samtliga dessa tre bolags respektive huvudkandidater befinner sig i fas II av klinisk utveckling, med intensifierade utsikter till kommersialisering.

När konkurrensen nu blir allt hårdare, följer både investerare och cancerpatienter världen över utvecklingen på nära håll.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev