Idogen utvecklar tolerogena cellterapier med syfte att motverka oönskad aktivering av immunsystemet. Ambitionen är att cellterapin ska lära immunförsvaret att tolerera det specifika antigen som framkallar den oönskade aktiveringen.

Bolagets ledande kandidat IDO 8 syftar till att skapa tolerans för koagulationsfaktor VIII (FVIII) i patienter med hemofili A som har bildat antikroppar mot sin livsviktiga FVIII-behandling för att förebygga och behandla blödningar.

En stor andel av hemofili A-patienterna bildar antikroppar mot sin behandling

Hemofili A är en typ av blödarsjuka som orsakas av brist på FVIII, ett glykoprotein som behövs för att blodet ska koagulera. Svår hemofili A behandlas vanligtvis varannan eller var tredje dag med en injektion av faktorkoncentrat som innehåller den saknade koagulationsfaktorn.

Dock kan immunförsvaret se substitutionsbehandlingen som något främmande och skadligt, vilket gör att ungefär en tredjedel av patienterna utvecklar hämmande antikroppar, så kallade inhibitorer, som inaktiverar FVIII och gör behandlingen verkningslös. Detta gör att patienterna inte längre svarar på FVIII-behandlingen, vilket ökar blödningsbenägenheten.

IDO 8 ska möjliggöra behandling med FVIII igen

Idogen vill motverka detta problem med cellterapin IDO 8 som ska förhindra att immunförsvaret angriper FVIII, vilket skulle kunna göra att patienten åter kan behandlas med FVIII.

Bolaget planerar att starta en klinisk fas I/II med IDO 8 under andra kvartalet 2022. Principal Investigator, huvudprövare för studien kommer att vara Jan Astermark, professor i Klinisk koagulationsmedicin vid Lunds Universitet, samt överläkare och ansvarig för koagulationsenheten vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Professor Jan Astermark har ordet

Astermarks mångåriga forskning har framför allt varit inriktad på ärftliga blödningsrubbningar och hur man kan optimera behandlingen av hemofilipatienter. Han har varit engagerad i utbildning av yrkesverksamma världen över och har ett brett, internationellt kontaktnät inom området.

I en intervju med BioStock berättar Jan Astermark mer om hur standardbehandlingen för hemofili A ser ut idag och varför det finns ett behov av nya läkemedel.

Jan, först och främst, vad är hemofili A?

– Hemofili A är den vanligaste formen av hemofili och beror på en medfödd brist på faktor VIII (FVIII), vilket är ett protein som behövs för att man ska sluta blöda om man till exempel skadar sig. Patienterna har antingen en total avsaknad av FVIII eller delvis brist på FVIII. Man delar därför in sjukdomen i mild, moderat och svår hemofili A.

Hur behandlar man svår hemofili A idag?

– Patienter med svår hemofili A har en omätbar nivå av FVIII och behandlas i förebyggande syfte med intravenösa injektioner av FVIII-preparat, så kallat faktorkoncentrat. Behandlingen inleds redan vid ett års ålder och ges ungefär en gång i veckan i början, för att sedan öka till ungefär varannan dag. FVIII-behandlingen skapar ett bra skydd mot blödningar och förhindrar bland annat de ledskador som annars är ett stort problem hos dessa patienter. Utan förebyggande behandling med FVIII finns en stor risk för deformerade leder och allvarliga blödningar.

Många av patienterna bildar hämmande antikroppar mot FVIII. Hur omfattande skulle du säga att detta problemet är?

– Om kroppen aldrig har sett koagulationsfaktorn tidigare är det inte så oväntat att immunförsvaret kan reagera med att producera antikroppar mot faktorkoncentratet ganska snabbt efter att behandlingen påbörjats. Antikropparna motverkar effekten av FVIII vilket gör att behandlingen inte längre fungerar. Detta märker man då patienten plötsligt börjar blöda på ett onormalt sätt. Behandlingen har alltså inte längre en blodstillande effekt.

– Antikroppar mot FVIII är tyvärr ett ganska vanligt problem som drabbar ungefär en tredjedel av patienterna med svår hemofili A.

»Antikroppar mot FVIII är tyvärr ett ganska vanligt problem som drabbar ungefär en tredjedel av patienterna med svår hemofili A.«

I dagsläget behandlar man patienter med antikroppar med en intensifierad behandling med FVIII för att inducera tolerans, vilket även kallas Immune Tolerance Induction (ITI). Skulle du kunna berätta lite mer om detta?

– Med hjälp av immuntoleransbehandling försöker man bli av med antikropparna. Patienterna får då ofta relativt höga doser av FVIII-preparatet under en längre period, upp till flera år, för att ”trötta ut” immunsystemet. I cirka två tredjedelar av fallen lyckas detta och patienten blir tolerant, medan den resterande tredjedelen får leva vidare med antikroppar som gör att de inte kan behandlas med FVIII.

– Immuntoleransbehandlingen kan vara väldigt påfrestande för både barnet och familjen eftersom man ofta ger dagliga doser av väldigt mycket faktorkoncentrat. En central ingång, en port-a-cath eller liknande, kan behövas för att kunna ge behandlingen. Som om det inte vore nog med det så har barnet även en ökad risk för att få blödningar.

Finns det andra behandlingsalternativ för patienter med hämmande antikroppar mot FVIII?

– Det finns idag ett antal andra behandlingsalternativ som kan förbättra läget för hemofili A-patienter som inte blir av med sina antikroppar. Exempelvis kan blödningar behandlas med rekombinant faktor VIIa som är en så kallad bypass-produkt. Behandlingen kan även ges i förebyggande syfte, men är dock inte lika effektiv som FVIII i detta avseende. Sedan finns Hemlibra, ett relativt nytt läkemedel som innehåller en antikropp som är framtagen för att kunna fungera som FVIII. Fördelen med Hemlibra är att man ger det subkutant ungefär en gång i veckan, istället för injektioner i kärlen flera gånger i veckan.

– Ingen av dessa behandlingsalternativ ger dock fullgott skydd mot blödningar. Skulle patienten genomgå en operation eller skada sig allvarligt så måste man tillföra ytterligare läkemedel. I grund och botten är faktorkoncentrat den bästa behandlingen eftersom det innehåller det protein som patienten saknar.

– Eftersom hemofili A är en genetisk sjukdom kan man även tänka sig att vissa av patienterna skulle kunna behandlas med genterapi, vilket är under utveckling idag.

Vad är det som driver läkare att vara delaktiga i kliniska prövningar med nya läkemedel inom blödarsjuka?

– Det finns definitivt ett stort behov av att få patienterna att bli toleranta mot behandlingen som innehåller det protein som de saknar och behöver, alltså FVIII.

– Vi inom sjukvården värnar alltid om patientens bästa. Jag vill kunna erbjuda alla mina hemofili A-patienter, inklusive de med antikroppar mot FVIII, den bästa tänkbara behandlingen. Därför väljer jag att vara delaktig i forskning och kliniska prövningar inom området.

Vad tycker du är särskilt intressant med Idogens utveckling av cellterapi för att behandla antikroppar mot FVIII?

– Idogen utvecklar en behandling med en helt ny mekanism för att skapa tolerans mot FVIII i patienter med hemofili A. Man har länge forskat kring varför och hur immunförsvaret bildar antikroppar mot FVIII och vad man kan göra för att motverka detta. Idogen utnyttjar kunskapen kring vilka regulatoriska molekyler och celler som är inblandade i immunförsvarsreaktionen för att kunna ställa om immunsystemet så att det inte reagerar mot faktorkoncentratet.

Vilken effekt vill man uppnå med IDO 8?

– Idogens cellterapi riktar sig till hemofili A-patienter som har svårt för att bli av med sina antikroppar mot FVIII med immuntoleransbehandling. Det vore oerhört värdefullt om man skulle lyckas få dessa patienter att bli toleranta mot FVIII. Då skulle man vara säker på att en behandling med FVIII ger ett effektivt skydd mot blödningar och att effekten vid blödning och kirurgi dessutom är lätt att mäta.

– I den kommande kliniska fas I/II-studien med IDO 8, som är en First-in-Human-studie, vill man se att behandlingen släcker ut immunsvaret mot FVIII och att antikroppsreaktionen försvinner. Målsättningen är att IDO 8 ska göra att immunförsvaret accepterar FVIII så att patienten återigen kan behandlas med faktorkoncentrat.

»Jag känner inte till något annat bolag eller forskningsgrupp som använder samma teknik som Idogen, så det ska bli oerhört spännande att få vara en del av deras utveckling.«

Hur ser intresset ut för forskning och utveckling inom hemofili A?

– Blödarsjuka är en relativt kostsam sjukdom för samhället med i många fall betydande påverkan på patienternas livssituation. Det finns därför ett stort samhällsekonomiskt intresse att optimera given behandling och motverka skador och blödningar hos dessa patienter.

– Rent generellt finns ett stort intresse för forskning och utveckling av nya behandlingar inom området. Jag känner inte till något annat bolag eller forskningsgrupp som använder samma teknik som Idogen, så det ska bli oerhört spännande att få vara en del av deras utveckling.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev