Aptahems nya forskningsrön förklarade
Aptahems samarbete med Örebros universitet ledde nyligen till ett forskningsgenombrott rörande en nyfunnen farmakologisk mekanism bakom Aptahems sepsisbehandling Apta-1. BioStock kontaktade professor Magnus Grenegård vid Örebro universitet för att få veta mer om dessa färska prekliniska data och hur de påverkar den fortsatta utvecklingen av läkemedelskandidaten.
Sepsis, tidigare kallat blodförgiftning, kan uppstå när infektioner når blodbanan och utlöser en så kallad inflammatorisk storm. Denna ”överreaktion” hos immunförsvaret är en central del i ett livshotande tillstånd som sepsis. Utmärkande sjukliga reaktioner omfattar blödningar, blodproppsbildning, läckande blodkärl och reducerat blodflöde i kroppens mindre blodkärl. Slutligen faller blodtrycket och därmed minskar syresättningen till kroppens organ, vilket resulterar i vävnadsnedbrytning och i slutändan livshotande organsvikt. På grund av sin allvarliga natur är sepsis en av de vanligaste dödsorsakerna.
Alla försök att utveckla en ny effektiv läkemedelsbehandling som motverkar konsekvenserna av sepsis har hittills misslyckats, mycket beroende på att sepsis är ett multifaktoriellt tillstånd som kan triggas av flera olika sjukdomar och av en enkel infektion.
Aptahems sepsiskandidat Apta-1
Det malmöbaserade bioteknikbolaget Aptahem utvecklar läkemedelskandidaten Apta-1 som ett akutläkemedel mot sepsis, med målsättningen att förhindra den inflammatoriska responsen och därmed motverka uppkomsten av de vävnadsskador som sepsis orsakar.
Prekliniska studier (dvs studier som genomförs innan en läkemedelskandidat prövas på människor) har visat att Apta-1 kan bromsa kroppens okontrollerade inflammatoriska respons, minska risken för blodpropp, modulera kroppens eget försvar och reparera eller hämma den vävnadsnedbrytning som kan bli en följd av tillståndet. Enligt Aptahem tyder detta på att läkemedelskandidaten potentiellt kan motverka de skadeverkningar som uppstår vid sepsis.
Hemostas – en kroppsegen försvarsmekanism
Vid sepsis störs kroppens blödningsstoppande (hemostas) och immunologiska system, vilket leder till systemisk inflammation, blodpropp (trombos), blödning och slutligen multipel organdysfunktion och död.
Hemostas är en livsnödvändig, normal kroppsfunktion som gör att blodet kan levra sig och stoppa en blödning, en process som sätts ur spel vid sepsis. Hemostas är också intimt sammankopplat med snabba immunologiska/inflammatoriska reaktioner. Hemostas består av två faser: en primär fas, där blodceller, benämnda blodplättar, snabbt täpper till det skadade området i blodkärlet, och en långsammare men kraftfullare fas där proteiner i blodet, benämnda koagulationsfaktorer, åstadkommer den egentliga blodlevringen. En av dessa koagulationsfaktorer är trombin (koagulationsfaktor IIa) som har en nyckelroll både vid hemostas och akut inflammation.
En av trombins många funktioner är att stimulera cellytereceptorer som kallas PAR (proteas-aktiverande receptorer) vilket aktiverar både hemostas och inflammation. När Apta-1 adderas förlorar trombin denna förmåga. Molekylära studier visar att Apta-1 interagerar med en heparin-bindande domän på trombin.
Heparin är ett kroppseget, kolhydratliknande ämne och ett mycket vanligt läkemedel, så kallat blodförtunnande (anti-koagulativt) läkemedel som förebygger blodproppar, men patienter som tar heparin löper risk att drabbas av allvarliga blödningar. Apta-1 har emellertid inte de egenskaperna som ökar risken för blödning. Mer precist minskar Apta-1 risken för akut inflammation och för uppkomst av blodproppar utan påtaglig blödningsrisk.
Apta-1 har potential att motverka vissa av trombins effekter som är av stor betydelse för akut inflammation och risk för blodproppar. Detta öppnar således nya vägar att styra dessa processer vid livshotande tillstånd som sepsis.
Nya forskningsrön kring Apta-1 verkningsmekanism
Den 7 september kunde Aptahem meddela att man, i samarbete med Örebro universitet, har lyckats definiera en icke tidigare visad unik moduleringsmekanism i Apta-1 på koagulation och inflammation.
Professor Magnus Grenegård kommenterar
BioStock kontaktade professor Magnus Grenegård vid Örebro universitet för att få en tydligare bild av de nya forskningsrönen och vad dessa innebär för den fortsatta utvecklingen av Apta-1. Vi får också en närmare beskrivning av hur verkningsmekanism i Apta-1 skiljer sig från de trombin-hämmande läkemedel som används i kliniska sammanhang i dag.
Magnus, på vilka sätt bidrar de nya upptäckterna för den fortsatta utvecklingen av Apta-1 som ett nytt akutläkemedel mot sepsis?
– En vetenskapligt säkerställd molekylär angreppspunkt är närmast nödvändigt för att få en läkemedelskandidat godkänt som läkemedel. Dessutom kan vi i den fortsatta forskningen säkerställa hur betydelsefull denna angreppspunkt är. Kom ihåg att det finns solida prekliniska forskningsresultat som visar att Apta-1 har gynnsamma effekter som ett akutläkemedel vid sepsis, vilka funktioner och processer i inflammation och hemostas som påverkas. Men först nu har vi alltså identiferat en central verkningsmekanism som ligger bakom dessa effekter.
Ni har identifierat en mekanism som gör att Apta-1 kan modulera trombin på ett mer säkert sätt. Kan du förklara innebörden av detta närmare?
– Snarare skulle jag beskriva det som att Apta-1 utnyttjar bindningsplats för heparin på koagulationsfaktorn trombin. Detta motverkar inflammationsreaktioner och har vad vi kan kalla en mild anti-koagulativ effekt, egentligen en mer begränsad förmåga att aktivera blodplättar. Däremot saknar Apta-1 den kraftfulla, anti-koagulativa förmågan som finns hos heparin liksom hos andra antikoagulativa läkemedel. Från ett sepsis-perspektiv är det alldeles utmärkt – Apta-1 motverkar således akut inflammation och är anti-trombotiskt utan att öka risk för blödning.
Avslutningsvis, målsättningen är nu att sammanställa dessa nya data och få dessa faktagranskade i en vetenskaplig tidskrift.
– Ja, det är mycket betydelsefullt att nuvarande vetenskapliga dokumentation publiceras i vetenskaplig tidskrift.
Se även Aptahems Sepsis-seminarium, där professor Magnus Grenegård bland annat förklarar de nya rönen, här.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.