Alzinova vill knäcka Alzheimer-gåtan
Läkemedelsbolaget Alzinova utvecklar behandlingar mot Alzheimers sjukdom, ett neurodegenerativt tillstånd som långsamt förstör hjärncellerna tills den drabbade inte längre kan utföra de enklaste kroppsfunktioner. Just nu testas bolagets huvudkandidat, det terapeutiska vaccinet ALZ-101, i en fas Ib-studie och man har just kommunicerat positiva forskningsresultat för sin monoklonala antikropp ALZ-201. BioStock kontaktade Alzinovas vd Kristina Torfgård för att få veta mer om bolaget och dess projekt.
First North-listade Alzinova har sina rötter i forskning vid Göteborgs Universitet där Anders Sandberg och Torleif Härd tog fram AβCC-tekniken som nu utgör basen för bolagets verksamhet. Målsättningen för bolaget, som grundades 2011, är att utveckla behandlingar mot Alzheimers sjukdom – en av de vanligast förekommande neurologiska sjukdomarna som idag uppskattas drabba fler än 30 miljoner patienter världen över med runt 10 miljoner nya fall varje år.
Patenterad teknologi ska hjälpa patienter
Trots att Alzheimers är en så vanligt förekommande sjukdom och att forskare i decennier har arbetat för att förstå hur den fungerar, har ännu inget botemedel sett dagens ljus och det saknas fortfarande en heltäckande förståelse av hur sjukdomen verkar. Det är dock klarlagt att Alzheimers orsakas av en obalans i amyloidproteiner som klumpar ihop sig, eller aggregeras, i hjärnan. En typ av aggregat, som kallas oligomerer, är instabila, neurotoxiska och förstör hjärnceller. Över tid leder det till att nervceller bryts ned och den drabbade upplever symptom såsom minnesproblem.
För Alzinova står amyloid-β-oligomererna i fokus i kampen att erbjuda patienterna en effektiv behandling. Oligomererna är mindre klumpar av amyloid-β som är mycket toxiska och bryter ner nervceller i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Genom sin patenterade teknologi har Alzinova utvecklat immunterapier som direkt kan angripa de neurotoxiska amyloid-β-oligomererna i syfte att neutralisera dem, sakta ner och kanske till och med stoppa sjukdomsförloppet.
Huvudkandidaten – ett vaccin mot Alzheimers
Bolagets huvudkandidat ALZ-101 är ett oligomerspecifikt vaccin som enligt bolaget har best-in-class-potential. Kandidaten har framgångsrikt passerat preklinisk utvecklingsfas och i slutet av oktober meddelade Alzinova att den första patienten hade rekryterats till en fas Ib-studie i Finland. Syftet med studien, där vaccinet för första gången testas i människa, är att undersöka säkerhet, tolerabilitet samt det immunologiska svaret efter upprepad dosering. Slutligen kommer man även att studera biomarkörer som är associerade med Alzheimer. Alzinova räknar med att erhålla topline-resultat under andra halvåret 2023.
Forskningsframsteg med antikroppen ALZ-201
ALZ-101 är dock inte bolagets enda projekt. I pipelinen finns även ALZ-201, en monoklonal antikropp som befinner sig i tidig preklinisk utvecklingsfas.
Man har tidigare kunnat visa att kandidaten kan neutralisera de toxiska formerna av amyloid-β från Alzheimerpatienters hjärnor som ger kognitionsstörningar. Häromdagen kunde Alzinova meddela positiva resultat från ett nytt forskningsprojekt som genomförts i samarbete med Amsterdam University Medical Centers. Resultaten visade att ALZ-201 på ett effektivt sätt kunde neutralisera toxiciteten hos hjärnextrakt från avlidna Alzheimerpatienter genom att endast rikta in sig på specifika oligomerer av amyloid-β. Enligt bolaget bekräftar dessa data att ALZ-201 är specifik för en liten mängd mycket toxiskt amyloid-β, och att den har en bindningsprofil som skiljer sig från andra kända antikroppar i fältet.
Vd berättar mer
BioStock kontaktade Alzinovas vd Kristina Torfgård för att få veta mer om bolagets teknik, vision och projektens potential.
Kristina, skulle du kunna börja med att berätta lite om din professionella bakgrund?
– Javisst. Jag har nu nästan 30 års erfarenhet av läkemedelsutveckling från ledande roller inom läkemedels- och biofarmaindustrin. Jag har arbetat med forskning och utveckling i både tidig och sen utvecklingsfas inom olika sjukdomsområden samt även varit globalt ansvarig för marknadsförda produkter. Mitt arbete har varit såväl strategiskt som operationellt där jag lett projektorganisationer med forsknings och utvecklingsansvar samt globalt kommersiellt ansvar. Jag har även varit delaktig i att bygga upp ett svensk-amerikanskt biofarmabolag där jag hade ett kliniskt och regulatoriskt ansvar. Utöver detta har jag även fått erfarenhet av in-och ut licensiering samt olika typer av samarbeten mellan läkemedels- och biofarmabolag.
– Mitt yrkesliv har givit mig värdefull kunskap inom klinisk utveckling, regulatoriska interaktioner, patentfrågor och marknadsaspekter. Under 2021 har jag tagit på mig uppdraget som styrelseledamot i Göteborgs Universitets Ventures bolag (GU Ventures). Det är intressant att få ett annat perspektiv på affärsutveckling och entreprenörskap och att kunna bidra med min erfarenhet inom läkemedel och biofarma.
Vad attraherade dig till positionen som vd för Alzinova?
– Alzheimers sjukdom är en fruktansvärd sjukdom som bryter ned patienten och drabbar deras nära och kära. Det är en av våra största folksjukdomar och bara i Sverige finns det mer än 100 000 patienter och det insjuknar mer än 20 000 varje år. Det finns egentligt inga tillgängliga läkemedel för att behandla själva sjukdomen, utan enbart symptomlindrande läkemedel. Det innebär att det är ett mycket stort mediciniskt behov dvs behov av terapi eller behandling, bland annat läkemedel, för att behandla själva sjukdomen.
– Alzinova har en läkemedelskandidat – ett terapeutiskt vaccin – riktat mot oligomererna dvs de toxiska formerna av amyloid-β. ALZ-101 som vår kandidat heter, ser mkt lovande ut i de förberedande studier som gjorts för att starta den kliniska studien i patienter. Det var alltså både det stora behovet av ett läkemedel och det faktum att Alzinova har en stark kandidat som jag tror mycket på som avgjorde att jag tog rollen som vd för Alzinova.
Kan du i korta drag beskriva hur Alzinovas AβCC-teknik fungerar?
– Alzinovas patenterade peptidteknologi gör det möjligt att utveckla sjukdomsmodifierande behandlingar som specifikt angriper de toxiska amyloid-β-oligomerer som är centrala i sjukdomens uppkomst och utveckling. Vi utvecklar två oligomerspecifika produkter – ett terapeutiskt vaccin ALZ-101 och en monoklonal antikropp, ALZ-201. Båda immunterapierna bygger på denna teknologi där antikroppar neutraliserar de toxiska oligomererna och därmed förhindrar dess neurotoxiska effekt på nervcellerna i hjärnan.
Alzheimers sjukdom är ett notoriskt svårt område där många läkemedelsutvecklare har misslyckats i sina försök att ta fram nya behandlingar. Varför har Alzinova rätt förutsättningar för att lyckas?
– Det är många läkemedelskandidater som testats i kliniska studier på Alzheimerpatienter. Idag är det endast antikroppar mot amyloid-β som kunnat visa på någon som helst klinisk effekt på sjukdomsförloppet. Dessa antikroppar har visat att de kan minska skadliga former av amyloid-β, vilket ger ytterligare stöd och validering av amyloid-hypotesen. Sammantaget visar data också att bindningsprofilen hos dessa antikroppar är helt central, där en hög grad av selektivitet för aggregerat amyloid- β är viktigt för att erhålla effekt. Utan denna selektivitet neutraliseras antikropparna i blodet och når inte hjärnan i tillräckligt stor mängd för att ha klinisk effekt. Detta ger ytterligare stöd för vår strategi att utveckla oligomerspecifik behandling av Alzheimers eftersom oligomerer endast finns inne i hjärnan, och därmed att det terapeutiska vaccinet ALZ-101 förväntas resultera i positiva kliniska studier. Vi har med andra ord tagit utvecklingen av en immunterapi mot Alzheimers sjukdom ett steg längre och förväntar oss kunna vara ”Best in Class”.
– Det kan också tilläggas att många kliniska studier av tidigare läkemedelskandidater haft problem med att identifiera rätt patientgrupp, och metoderna för att mäta kognitionsförbättringar har dessutom varit trubbiga. Att få klara besked från studierna har därför tidigare varit svårt. Nu har dock kunskapen inom både diagnostik och kognitionsmätningar förbättrats, och vi kan med större träffsäkerhet identifiera rätt patienter att inkludera i vår kliniska studie. Det var viktigt för oss att genomföra vår pågående kliniska studie på just Alzheimerpatienter och inte friska frivilliga eftersom denna patientgrupp är väldigt skör och vi tror att man annars kan drabbas av bakslag.
Hur ser konkurrenslandskapet ut idag när det gäller amyloid-β inom Alzheimers?
– Först vill jag säga att behovet av att ta fram terapier för att hjälpa patienter med Alzheimers sjukdom är akut. Det är viktigt att forskning och utveckling av läkemedel mot Alzheimers prioriteras. Den första godkända antikroppsterapin mot amyloid-β (aducanumab från Biogen) för behandling av Alzheimers sjukdom finns sedan sommaren 2021 på marknaden i USA. De betydande kostnaderna för behandling och dess omdiskuterade effekt har dock lett till att en låg förskrivningsgrad har rapporterats. Dessutom, i likhet med andra antikroppar i sen utvecklingsfas, orsakar aducanumab biverkningar i form av ARIA-E, en form av hjärnödem (lokal svullnad av hjärnvävnaden). Flera av dessa läkemedel behöver därför titreras, dvs ges till patienterna i stegvis ökande doser, på grund av risken för biverkningar.
– Vi är däremot övertygade om att ett terapeutiskt vaccin som ALZ-101, som får kroppen att generera egna antikroppar specifikt riktade mot neurotoxiska oligomerer, kan undvika dessa biverkningar, och kommer visa sig mer effektivt. Därmed kommer det vara en terapi som blir långverkande, mycket användarvänlig och betydligt mer kostnadseffektiv än de antikroppar som idag är godkända eller befinner sig i utvecklingsfas.
Hur stor är marknadspotentialen för er huvudkandidat ALZ-101?
– Marknadspotentialen är stor. Potentialen att hjälpa Alzheimers patienter är större.
– Uppskattningsvis har idag mer än 30 miljoner personer i världen Alzheimers sjukdom och antalet förväntas tredubblas till 2050. Samhällets kostnader för demenssjukdomar uppskattas idag till 1 300 miljarder USD årligen. Läkemedelskostnaden enbart för Alzheimermediciner uppgår till cirka 6 miljarder USD årligen. Medan det första läkemedlet för sjukdomsmodifiering nyligen har godkänts, finns det fortfarande en mycket lång väg att gå för att verkligen behandla och förhindra utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
– Försäljnings- och intäktspotentialen för ett nytt effektivt läkemedel är därför betydande även om det endast skulle få en mycket begränsad marknadsandel. Analysföretaget Global Data uppskattar att den årliga försäljningen kommer att uppgå till drygt 13 miljarder USD år 2028 för sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom i de största marknaderna. Ett godkänt sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, skulle kunna generera en årlig toppförsäljning på över 10 miljarder USD.
Varför har ni valt ett vaccin som er första kandidat?
– Vi har valt att gå vidare med ett aktivt terapeutisk oligomerspecifikt vaccin, ALZ-101 som första kandidat då detta erbjuder en rad fördelar jämfört med monoklonala antikroppar. Vaccination med ALZ-101 innebär att kroppen genererar egna antikroppar specifikt riktade mot neurotoxiska amyloi-β-oligomerer i hjärnan. Ett terapeutiskt vaccin är en terapi som är mer långverkande, användarvänlig och betydligt mer kostnadseffektiv än behandling med antikroppar.
– I jämförelse med andra behandlingsformer står sig ett aktivt vaccin bra, eftersom andra läkemedel ofta behöver tas en eller två gånger per dag jämfört med ett aktivt vaccin som vi tror initialt behöver ges en gång i månaden i kanske 3–4 doser på en vårdcentral, och sedan kanske var femte månad. För en Alzheimerpatient är det nog en fördel att behandling kan hanteras inom primärvården på detta sätt, eftersom följsamheten kan vara låg hos denna patientgrupp. Dessutom stod det tidigt klart för oss att ALZ-101 är en unik produkt.
Er andra kandidat, ALZ-201, är en monoklonal antikropp. Ni kunde nyligen kommunicera framsteg med kandidaten i ett samarbetsprojekt med Amsterdam University Medical Centers. Kan du kort berätta om betydelsen av dessa fynd?
– Data visar att den monoklonala antikroppen ALZ-201 specifikt riktar sig mot skadliga oligomerer och neutraliserar effektivt den neurotoxiska effekten av amyloid-β från patienter. Vad som är så intressant med dessa data är att effekten är stor trots att endast en liten mängd amyloid-β neutraliseras. Dessa data bekräftar därmed antikroppens specificitet och att antikroppen har en bindningsprofil som skiljer sig från andra kända antikroppar i fältet. Specificiteten kan vara en viktig egenskap för att uppnå en sann terapeutisk effekt med fördelaktig tolerabilitet hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien ger även ytterligare bevis för att oligomerer verkligen är de toxiska formerna och att de förekommer i låga nivåer i hjärnan hos patienter. Både ALZ-201 och det besläktade terapeutiska vaccinet, ALZ-101, är därmed helt nya immunterapier med specifikt och riktade effekter, vilket anses kunna resultera i mer gynnsamma kliniska profiler jämfört med andra immunterapier mot amyloid-β.
– En utmaning inom forskning mot Alzheimers sjukdom är att den inte går att återspegla i djurmodeller. Därför fäster Alzinova stor vikt vid de prekliniska resultaten som bekräftar den unika specificiteten och effekten hos bolagets antikropp ALZ-201 vid behandling av Alzheimers sjukdom.
Hur skall ALZ-201 positioneras i förhållande till ALZ-101?
– Vi ser flera potentiella områden för den monoklonala antikroppen ALZ-201. Tilläggsterapi till vaccinet ALZ-101 hos patienter som av någon anledning initialt behöver höga nivåer av antikroppar, och det finns även Alzheimerpatienter med nedsatt immunförsvar. Vi ser också möjligheten att denna oligomer-specifika antikropp skulle kunna ges i kombination med till exempel en plack-specifik antikropp. Vi är i början av en ny era där vi under de senaste åren lärt oss oerhört mycket om Alzheimers sjukdom och om nya möjlighet att behandla den. Jag tror att det kan vara inom detta terapiområde som inom många andra områden att det kan behövas flera olika medel och kombinationer.
Hur ser du på potentialen att utveckla fler kandidater med er teknik, till exempel utanför Alzheimers?
– Vi ser stora möjlighet med att fortsätta utveckla nya, sjukdomsmodifierande läkemedelskandidater baserat på vår AβCC-teknologi. Vår affärsmodell är att utveckla och dokumentera säkerhet och tolerabilitet i patienter med Alzheimers sjukdom och förbereda kandidaterna för klinisk utveckling fas II. Denna teknologi som bygger på oligomerer är dock troligtvis specifik för Alzheimers sjukdom och vi ser idag därför inte några andra sjukdomsområden där denna teknik kan användas.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten (European Medicines Agency, EMA) meddelade i förra veckan sitt beslut att inte godkänna läkemedelskandidaten, aducanumab, för Alzheimers sjukdom. Kan du kommentera detta?
– Detta är förstås tråkigt för de miljontals patienter i Europa som är i behov av sjukdomsmodifierande behandlingar för denna hemska sjukdom. Egentligen är det inte så förvånande då den amerikanska läkemedelsmyndighetens (Food and Drug Administration, FDA) rådgivande medicinska kommitté redan för ett år sedan rekommenderade att inte godkänna aducanumab i USA. FDA godkände ändå läkemedlet men kräver ytterligare studier för ett fullständigt godkännande. EMA:s uppfattning var dock att fördelarna med aducanumab inte uppvägde dess risker och godkände därför inte läkemedlet. Kopplingen mellan avlägsnandet av placken och förbättringen av kognitionen var inte säkerställd enligt EMA.
– Som jag tidigare beskrivit så skiljer vi oss från aducanumab och andra antikroppar i sen utvecklingsfas vilka orsakar biverkningar i form av ARIA-E. Flera av dessa läkemedel behöver därför titreras, dvs ges till patienterna i stegvis ökande doser, på grund av risken för biverkningar. EMA var av åsikten att det inte är klart hur denna biverkan skall kunna följas och hanteras inom klinisk praktik. Denna ståndpunkt är problematisk för plackreducerande terapier. Vår läkemedelskandidat, ALZ-101, och antikroppen ALZ-201 är dock mycket specifika immunterapier som riktar sig mot de neurotoxiska amyloid-β-oligomererna i hjärnan, inte placken. Även om vi idag inte kan säga något om biverkan i patienter är det vår uppfattning att detta kommer att leda till en betydligt bättre säkerhetsprofil än för exempelvis aducanumab. Förutom specificiteten – som alltså borde resultera i bättre effekt och färre biverkningar – erbjuder vacciner som behandlingssätt ytterligare fördelar såsom färre doser och bättre kostnadseffektivitet.
– Även om beslutet som fattats av EMA inte är det som många patienter skulle ha önskat, är vi övertygade om att vetenskapen inom detta område går framåt och att behandlingar är på väg vilket kommer att gynna och förbättra livskvaliteten för patienter som lider av Alzheimers sjukdom.
Slutligen, var står Alzinova om ett år?
– Om ett år har vi kommit ett steg närmre vårt långsiktiga mål med att ta fram ett långtidsverkande och effektivt läkemedel som möjliggör för patienter att leva ett aktivt och självständigt liv fritt från inverkan av Alzheimers sjukdom.
– Jag ser framför mig att vi har rekryterat klart i den kliniska fas Ib-studien som vi genomför med vaccinet ALZ-101 på Alzheimerpatienter. Vi är på väg att starta långtidsstudien där patienter från fas Ib-studien har en möjlighet att fortsätta med behandling under en längre tid. Vi har även fortsatt det viktiga arbetet med att göra ALZ-101 redo för att starta nästa utvecklingsfas dvs klinisk fas II. Jag hoppas också att vi har breddat vår portfölj med ALZ-201 som då förbereder för klinisk utveckling fas I. Alzinova har fortsatt diskussionerna med potentiella partners och kommer på så vis ha möjlighet att tillsammans med en partner ta vaccinkandidaten ALZ-101 och/eller ALZ-201 vidare in i nästa kliniska utvecklingsfas.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
