4873 English

Genterapibolaget CombiGene som utvecklar en ny behandling mot läkemedelsresistent fokal epilepsi, fokuserar nästa år på de avslutande prekliniska studierna och därefter inleda den första studien i människa år 2022. BioStock vände sig till vd Jan Nilsson för en lägesuppdatering och vad som kvarstår att bocka av innan det prekliniska programmet kan avslutas.

Intresset för CombiGenes verksamhet är högt, det framgick när bolaget i början på september redovisade utfallet av utnyttjandet av teckningsoptioner av serie TO 3, som tecknades till över 97 procent. CombiGene tillfördes cirka 17,7 miljoner kronor före emissionskostnader, vilket var ett signifikant bidrag till bolagskassan.

Produktionsplattform etablerad

Svaret på varför intresset tycks ha ökat för bolaget under 2020, kan med stor sannolikhet spåras tillbaka till den långa räcka av nyheter som relaterar till CombiGenes produktionsplattform. På en månad kunde CombiGene kommunicera fem nyheter som tillsammans innebär att bolaget har etablerat en framtidssäker tillverkning för de kommande kliniska studierna med läkemedelskandidaten CG01 i läkemedelsresistent fokal epilepsi.

Dels kunde bolaget meddela att pilotproduktionen av CG01 med partnerns Viralgens suspensionsmetod blev framgångsrik, dels slutförde Cobra Biologics produktionen av tre mastercellbanker för epilepsiprojektet. Därutöver har CombiGene tecknat ett nytt avtal om produktion av CG01 med Viralgen, samt ett avtal med Cobra Biologics som säkrar GMP-produktion av plasmider som ingår i tillverkningen av CG01.

CombiGene har även tillsammans med en tredje partner, Catapult, slutfört utvecklingen av analyser för kvalitetskontroll av klinisk produktion av CG01, samt inlett en storskalig produktion av CG01 tillsammans med Viralgen inför de kommande säkerhets- och biodistributionsstudierna. Vägen mot kliniska studier har därmed förberetts så långt det är möjligt.

Vd kommenterar

BioStock kontaktade CombiGenes vd Jan Nilsson för att få veta mer om de kommande utvecklingsstegen innan studier i människa kan påbörjas.

Jan Nilsson, målpopulationen med CG01 i epilepsi är mycket högre än genomsnittet för genterapier, upp till 10 000 behandlade patienter om året. Hur mycket är marknaden värd?

– Epilepsi är ett stort globalt problem. Varje år beräknas cirka 47 000 läkemedelsresistenta patienter med fokal epilepsi tillkomma i USA, de fem största länderna i Europa, Japan och Kina. Detta är patienter vars epilepsi inte kan kontrolleras med läkemedel och de har få behandlingsmöjligheter. Många av dessa utreds för att se om en operation är möjlig. Initialt är det är i denna grupp av epileptiker som CombiGenes läkemedelskandidat CG01 kommer att användas. Det är dock viktigt att påpeka att de patienter som inte kan opereras är de som har det största behovet av en ny behandling som CG01

– Bedömningen vi gör är att av de patienter som utreds är det realistiskt att 10-20 procent skulle kunna behandlas med vår läkemedelskandidat CG01. Om man för exemplets skull antar att terapikostnaden per patient ligger någonstans mellan 134 000 USD och 200 000 USD – vilket jämfört med godkända genterapiläkemedel är lågt – ger det en försäljning mellan 750-1500 miljoner USD årligen.

»Att arbeta med virus är komplicerat och utmanande och jag är väldigt nöjd med att vi nu har hittat en framtidssäkrad produktionsmetod och en stark partner i den spanska genterapitillverkaren Viralgen. Vi kan nu fortsätta resten av resan med CG01 med en och samma produktionsplattform genom det avslutande prekliniska programmet, den kliniska utveckling och framtida kommersiell försäljning.« 

Ni har haft ett nyhetsintensivt år, som dels finansiellt har varit mycket viktigt, men utvecklingsmässigt har ni även nu etableraten produktionsplattform. Vad innebär detta för de kommande studierna?

– Kort sagt innebär detta att vi har alla delar av produktionen på plats, något som är mycket viktigt för alla genterapibolag. Efter ett mycket intensivt arbete har vi nu etablerat en komplett produktionsplattform med produktion av plasmider som utgör själva startmaterialet till CG01, analyser för att kvalitetssäkra produktionen och en framtidssäker suspensionsbaserad tillverkning som är enkel att skala upp till framtida kommersiella volymer, men som också kommer att leverera material till våra avslutande prekliniska studier och kommande studier i människa.

Är just tillverkningen generellt en hög tröskel för genterapibolagen att ta sig över?

Jan Nilsson, vd CombiGene

– Ja, det kan man absolut säga. En del av de stora affärer som genomförts inom genterapiområdet har baserats på tillverkningskunnande och kapacitet. Tillverkning av genterapier är ett dynamiskt område där det gäller att navigera rätt och hitta rätt produktionsmetod och rätt partner. Att arbeta med virus är komplicerat och utmanande och jag är väldigt nöjd med att vi nu har hittat en framtidssäkrad produktionsmetod och en stark partner i den spanska genterapitillverkaren Viralgen. Vi kan nu fortsätta resten av resan med CG01 med en och samma produktionsplattform genom det avslutande prekliniska programmet, den kliniska utveckling och framtida kommersiell försäljning.

Nästa år fokuserar ni ert arbete på de avslutande prekliniska studierna med de planerade biodistributions- och säkerhetsstudierna. Vad hoppas du kunna kommunicera under 2021 under tiden att detta arbete fortgår?

– Innan de stora studierna är klara och resultaten analyserats är det inte meningsfullt att rapportera något överhuvudtaget. Som alltid så är det som är intressant studiernas slutrapporter. Vi kommer också att genomföra några mindre studier som vi sannolikt kommer att kunna rapportera om.

Den stora milstolpen blir förstås när den första studien i människa kan inledas 2022. Kan du berätta lite om hur er strategi ser ut för genomförandet av dessa, kommer det att ske i egen regi eller tillsammans med en större partner?

– Förberedelser för de första studierna i människa har börjat. Vi har kontakt och för diskussioner med kliniker i flera europeiska länder, även i Sverige. Planen är att vi ska genomföra den första studien i människa, alltså fas I-studien, i egen i regi tillsammans med ett CRO-bolag.

Att kunna presentera positiva prekliniska och tidiga kliniska data är avgörande ur ett utlicensierings- eller exitperspektiv. En annan parameter som inte skall glömmas bort är att ha en

färdigutvecklad produktionsplattform. Hur ser du på era framtida potentiella möjligheter att välja endera av dessa två vägar mot kommersialiseringsfasen?

– CombiGene befinner sig enligt mitt förmenande i en stark position. Vi har positiva prekliniska data, inte bara från experimentella modeller utan också från mänsklig, epileptisk hjärnvävnad som donerats i samband med kirurgiska ingrepp. Om vi i den första kliniska studien, som kommer att genomföras med epilepsipatienter, kan se tidiga tecken på effekt kommer detta vara mycket viktigt för projektet. Att vi i CG01 etablerat en framtidssäker produktionsplattform kommer att addera ytterligare värde till projektet. Vi har under lång tid haft en löpande dialog med flera bolag inom big pharma som följer utvecklingen av CG01 med intresse. Om detta kommer innebära att vi licensierar ut projektet eller helt enkelt säljer av det är för tidigt att säga.

»Affären mellan Bayer och AskBio visar på nytt hur högt big pharma värderar möjligheterna inom genterapiområdet. Att affären rör sig inom AAV-området, det vill säga just det område inom genterapin som CombiGene befinner sig, gör affären extra intressant. «

Ett antal större förvärv inom genterapiområdet har skett de senaste åren samtidigt som tilltron till området har ökat hos regulatoriska myndigheter genom underlättade regler för utveckling och kommersialisering av genterapiprodukter. En nyhet tidigare i veckan var att Bayer förvärvar AskBio för 2 miljarder USD med möjlighet om ytterligare 2 miljarder i framtida delmålsersättningar. Om du givet detta blickar framåt, hur ser du på framtiden för genterapi i stort?

– Låt mig börja med Bayer-affären som är lite extra intressant ur ett CombiGene-perspektiv. Affären mellan Bayer och AskBio visar på nytt hur högt big pharma värderar möjligheterna inom genterapiområdet. Att affären rör sig inom AAV-området, det vill säga just det område inom genterapin som CombiGene befinner sig, gör affären extra intressant. Att Viralgen, den genterapitillverkare som vi valt för vårt CG01-projekt, som joint venture-bolag till AskBio, ingår i affären gör den så klart ännu mer spännande och visar att CombiGene som bolag befinner sig mitt i den mycket dynamiska utvecklingen av framtidens genterapier.

– Generellt kan man säga att genterapin har potentialen att behandla sjukdomar som tidigare inte låtit sig behandlas och som innebär stort mänskligt lidande. Just nu kan man se en mycket spännande utveckling inom en rad svåra sjukdomar som sicklecellanemi, blödarsjuka, Parkinsons sjukdom och olika typer av ögonsjukdomar. Självklart ingår de sjukdomar som CombiGene arbetar med, det vill säga epilepsi och lipodystrofi, på denna lista. Det är först de senaste åren som genterapiutvecklingen på allvar tagit fart och jag är övertygad om att vi kommer se en fantastisk utveckling under kommande år. Affären mellan Bayer och AskBio visar att jag inte är ensam om denna uppfattning.

 

Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev