Home Nyheter Aptahems grundare tillbaka som ny styrelseordförande

Aptahems grundare tillbaka som ny styrelseordförande

Aptahems grundare tillbaka som ny styrelseordförande

15 oktober, 2020

Den 25 september valdes Bert Junno till ny styrelseordförande för bioteknikbolaget Aptahem. Efter att ha grundat flera bolag i branschen, bland annat just Aptahem år 2014, tar Junno med sig erfarenheter från en lång karriär som har kretsat kring affärsutveckling, läkemedelsutveckling och inte minst kapitalanskaffning i en mycket resurskrävande bransch. För att bekosta de kommande utvecklingsstegen på väg mot studier i människa, tar Aptahem nu brutto in drygt 32 Mkr i en företrädesemission av units. För BioStock berättar Junno mer om sina visioner för bolaget.
Aptahems primära läkemedelskandidat Apta-1 utvecklas som ett akutläkemedel mot sepsis. I prekliniska studier har bolaget visat att kandidaten motverkar koagulation, hämmar hyperinflammation samt reparerar vävnad. Man har även kunnat visa en påtagligt förbättrad överlevnad i vedertagna djurmodeller för sepsis och sepsisliknande sjukdomstillstånd.
Sammantaget innebär detta att Apta-1 har potential att kunna motverka de skadeverkningar som uppstår när infektioner når blodbanan och orsakar sepsis, såsom vävnadsnedbrytning, läckande kärl, följt av sänkt blodtryck, samt en livshotande organsvikt.
Enligt statistik som publicerades i The Lancet i början på året kan den globala bördan av sepsis vara hela 49 miljoner insjuknade och 11 miljoner dödsfall årligen. För att förstå omfattningen kan man ställa det i relation till den rådande Covid-19-pandemin som enligt WHO hittills har orsakat cirka 1,1 miljoner konfirmerade dödsfall.
Trots de höga mortalitetstalen i sepsis och trots att WHO klassar sepsis som ett världshälsoproblem, saknas det alltjämt en effektiv behandling specifikt utvecklad för just sepsis och dess relaterade komplikationer. Det kliniska behovet är således stort och omättat för denna breda patientgrupp.

Nya styrelseordföranden kommenterar

Vid en extra bolagsstämma den 25 september valdes Bert Junno till ny styrelseordförande i Aptahem. Junno har, med en bakgrund som Ph.D. i fysik och teknik för halvledare och M.Sc. i fysik från Lunds universitet, lång erfarenhet av företagsledning och styrelsearbete för ett flertal bolag verksamma inom bland annat bioteknik i både Europa och USA.
Tillsammans med andra har han grundat bioteknikbolag som Aptahem, WntResearchGalecto BiotechGabather och Cyxone. Han är även styrelseordförande i CombiGene, Cyxone och sedan några veckor tillbaka alltså även i Aptahem. Dessutom är Junno styrelseledamot i Accequa och Accequa GmbH, utöver en rad nu avslutade uppdrag såsom t.ex. ledamot av Patent & Registreringsverkets (PRV) insynsråd mellan åren 2010-2019.

Bert Junno
Bert Junno, Styrelseordförande Aptahem

Bert Junno, du grundade Aptahem för sex år sedan och nu är du tillbaka som ordförande. Hur ser du på tajmingen att anta den här rollen just nu och vad gör Aptahem spännande i dina ögon?
– Jag känner sedan länge till forskningen som ligger till grund för bolaget. Jag tog tillsammans med andra initiativet till att grunda Aptahem pga den unika teknologin som öppnar för helt andra möjligheter att utveckla nya banbrytande och effektiva läkemedel inom flera områden, inte enbart för sepsis.
– Jag hade tidigare samtidigt en krävande roll som VD i ett annat bolag i samma fas och hade inte samma tid som nu att arbeta för en strategisk positionering av Aptahems teknologier på marknaden och ibland internationella och inhemska investerare. Det är i utvecklingen av nya kreativa affärsprocesser och strategisk positionering av bolaget som jag ser att jag kan bidra.
Ni utvecklar ett akutläkemedel mot sepsis, en sjukdom som medför en livshotande infektionsutlöst systempåverkan och organdysfunktion. Vad saknar dagens behandlingar mot sepsis och vad talar enligt dig för att Apta-1 kan möta det stora kliniska behovet?
– I dag behandlas sepsis främst med antibiotika och, när tillståndet försämras, med blodtryckshöjande behandlingar och liknande. Sepsis framskrider ofta väldigt snabbt, det kan handla om timmar att nå tillståndet systemisk chock och det är stor risk att patienten avlider. För detta allvarliga tillstånd saknas det effektiva läkemedel idag. Apta-1 har uppvisat flera potentiellt mycket attraktiva egenskaper såsom att kraftfullt kunna motverka koagulation och inflammation i kroppen, och dessutom att motverka nedbrytningen samt initiera återuppbyggnaden av skadad vävnad.
– Denna vävnadsnedbrytning är det som gör att blodkärlen läcker med blodtrycksfall som följd och då blir organen inte tillräckligt syresatta, är del i den process som leder till organsvikt och, i värsta fall, död. Om egenskaperna är universella återstår att se men de studier Aptahem genomfört indikerar att så kan vara fallet. Det som också är viktigt att nämna är att Apta-1 stödjer och stimulerar kroppens egen immunrespons, vilket enkelt kan beskrivas som att Apta-1 hjälper kroppen att återupprätta balansen i immunsystemet som då klarar av att hantera tillståndet.
Ni närmar er slutet på det prekliniska programmet vilket är en betydande målstolpe, inte minst vad gäller t. ex potentiella partnerskapsaffärer. Vilka uppgifter kommer bli dina viktigaste i bolaget på ett års sikt?
– Främst är jag styrelsens ordförande och kommer att övervaka att bolaget drivs så effektivt som möjligt. Sedan kan jag genom att vara ett bollplank till VD stödja i kontakter och avtal med läkemedelsbranschen och internationella investerare. 
Just nu genomför ni en nyemission om units på cirka netto 26,7 Mkr. Ytterligare cirka 35 Mkr netto kan inflyta via vidhängande teckningsoptioner. Vad kommer lejonparten av detta kapital att vikas åt?
– Främst till framställning av certifierad läkemedelssubstans för både prekliniska och kliniska studier, där behovet är relativt stort som en sidoeffekt av Apta-1s icke-toxiska natur. Sedan till GLP tox som möjliggör att vi kan gå i klinik. I övrigt kommer medel att användas för verksamheten, preklinisk utveckling, patent och affärsutveckling.
De allra flesta sepsis-fall antas orsakas av bakterier, men samtidigt är det känt att flera virus – t. ex Covid-19 – kan orsaka systemisk inflammation. Hur ser du på möjligheterna att vidga indikationsfönstret för Apta-1 mot fler sjukdomar givet vad ni idag vet om kandidatens verkningsmekanism?
– Orsaken är inte det primära utan det är den systemiska inflammationen som uppkommer pga olika patogener såsom bakterier, virus eller det utsatta tillståndet hos en patient som t ex genomgått hjärtkirurgi. Ur ett regulatoriskt och marknadsperspektiv så kan det givetvis vara mycket intressant.
– Dock måste detta underbyggas av tydliga indikationer som utvärderas. Generellt finns det två lägen för den systemiska inflammationen, dels sepsis orsakad av patogener t.ex. bakterier och virus och dels inflammationstillstånd som ej orsakas av patogener då det kallas SIRS (Systemic Inflammatory Response Syndrome).
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev