Världen över lider miljontals män av minskad livskvalitet till följd av sexuell dysfunktion. Situationen försvåras av att det finns ett betydande stigma kring manliga sexuell dysfunktion vilket innebär att många drabbade inte söker hjälp. Dicot, som utvecklar läkemedelskandidaten Libiguin mot både erektionssvikt och prematur utlösning, vill bidra till att minska detta stigma. BioStock har talat med Elin Gahm, klinisk expert för Dicot, om manlig sexuell dysfunktion och hur stigmat kan reduceras.

Uppsalabolaget Dicot utvecklar sin kandidat mot två indikationer inom segmentet manlig sexuell dysfunktion – erektionssvikt och prematur (för tidig) utlösning. Kandidaten har potential att medföra färre allvarliga biverkningar samt ha längre verkningstid än dagens behandlingar.

Just nu genomförs den första studien som görs i samarbete med Dicots franska partnern Pelvipharm. Studien är en preklinisk effektstudie i en etablerad djurmodell som i första hand ska studera kandidatens effekt på erektion.

Sexualiteten – en viktig del av välbefinnandet

Att sexualiteten är en viktig del av människors välbefinnande är ett väl känt faktum. I den så kallade H70-studien från Sahlgrenska akademin, Göteborg, uppgav så många som 95 procent av de intervjuade männen att de värderade sexualiteten högt. Studien kunde visa hur sexuell dysfunktion har en negativ påverkan på denna viktiga del av livet. Resultaten visade att män med en sexuell dysfunktion visade betydligt längre sexuell tillfredsställelse. Fynden var dock inte unika för den drabbade mannen, utan medförde även lägre sexuella tillfredsställelsen hos hans partner, och följden blev att båda upplevde en lägre livskvalitet.

Miljontals män drabbas

Manliga sexuell dysfunktion är ett stort problem världen över och antalet drabbade växer stadigt. Det beror dels på att människor lever allt längre då sexuell dysfunktion i många fall är associerad med högre ålder, men det kan även relateras till en ökad förekomsten av s.k. livsstilssjukdomar såsom diabetes som kan påverka den sexuella funktionen.

När det gäller erektionssvikt uppskattar man att cirka 400 miljoner män är drabbade globalt, d.v.s. 15 procent av den manliga befolkningen. Enligt konservativa uppskattningar bedömer man dessutom att runt 5 procent av den manliga befolkningen lida av prematur utlösning.

Till detta kan man dessutom addera de män som drabbas av andra sexuella dysfunktioner, såsom nedsatt sexlust. Här har antalet drabbade rapporterats ligga på mellan 10 och 40 procent i olika studier och Dicot bedömer att 2 miljarder män lider av HSDD (hypoactive sexual desire disorder), d.v.s. nedsatt sexlust och svårighet att bli upphetsad.

Klinisk expert kommenterar

Elin Gahm, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.

För att få veta mer om patienternas upplevelser av manlig sexuell dysfunktion och hur Dicot arbetar för att minska stigmat kring detsamma har BioStock talat med Dr Elin Gahm som är klinisk expert åt Dicot.

Elin Gahm, skulle du kunna berätta lite om din professionella bakgrund och din roll hos Dicot?

– Jag är läkare på en vårdcentral i Uppsala. Som specialist i allmänmedicin träffar jag människor med alla typer av problem och en viktig uppgift är att ta reda på vad som är sjukdom och vad som inte är det när jag träffar patienter. Det är nödvändigt att se patienter i ett helhetsperspektiv och förstå att ohälsa kan ha både medicinska och andra orsaker. Ibland är det själva konsultationen som är hjälpsam och det gäller även sexologi.

– Under läkarutbildningen är det dock inte självklart att få tillräckliga kunskaper inom sexologi och när jag ville lära mig mer saknade jag litteratur inom sexologi med medicinsk och kliniskt praktisk kunskap. Det ledde till att jag fick möjlighet att författa en sådan bok tillsammans med andra specialister. I samband med arbetet med boken läste jag flera kurser i klinisk sexologi och undervisade även själv.

– Senare kom jag i kontakt med Dicot, som behövde någon med förankring i den kliniska verkligheten. Mitt bidrag till bolagets arbete är min insikt i hur förskrivare kan resonera, vad vi behöver veta för att ordinera ett visst läkemedel samt kunskaper om hur patienter söker vård och vilken hjälp de erbjuds.

»I slutändan är det patienten som ska ta läkemedlet och det ska ordineras av en läkare. […] Ur ett bolagsperspektiv är det klokt att ha kontakt med den kliniska vardagen för att inte missa någon länk i denna avgörande kedja.« – Elin Gahm, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin 

Varför, enligt dig, är det viktigt för ett bioteknikbolag som Dicot att ha stöd och råd från en läkare såsom dig själv?

– I slutändan är det patienten som ska ta läkemedlet och det ska ordineras av en läkare. Det är känt att en medicin tas med bättre följsamhet om förskrivande läkare ger korrekt information och följer upp behandlingen. Ur ett bolagsperspektiv är det klokt att ha kontakt med den kliniska vardagen för att inte missa någon länk i denna avgörande kedja.

Stigmat runt manlig sexuell dysfunktion är betydande och det är svårt för människor i allmänhet, för att inte tala om patienter, att diskutera sexuell dysfunktion. Vad är din strategi för att hjälpa patienter att lägga stigmat åt sidan och få dem att känna sig mer bekväma gällande ämnet?

– Att vara bekväm själv. Det är faktiskt så att många patienter undviker att prata om sexualitet för att inte genera vårdgivaren och att många förväntar sig att från sin läkare eller sjuksköterska få frågor om sexuell hälsa. Det krävs kunskaper och träning – som med det mesta – för att bli bekväm med att prata om sexualitet.

– Jag tycker att det är intressant att höra om människors problem och om det handlar om sex så är min inställning att sådant som sker mellan vuxna, och i samtycke med alla inblandade, är okej och inget som jag behöver ha någon åsikt om, än mindre måste gilla själv. Sen är jag ganska bra på att stå ut med att patienter kan känna sig obekväma men att en tillåtande inställning kan göra att de mår något bättre ändå.

»Sexuell dysfunktion kan både ge och vara en följd av fysisk och psykisk ohälsa«

På vilket sätt påverkas patienternas fysiska och psykiska hälsa av sexuell dysfunktion?

– Sexuell dysfunktion kan både ge och vara en följd av fysisk och psykisk ohälsa, ibland är det svårt att veta vad som är hönan och ägget. Exempelvis kan erektionsproblem eller tidig utlösning göra att man undviker sex av rädsla för att misslyckas eller göra en partner besviken.

– Det kan naturligtvis ställa till stora relationsproblem, att man till och med undviker att etablera relationer och i förlängningen är mindre social än man skulle behöva. Både ensamhet och nedstämdhet ger större risk även för kroppsliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och diabetes samt för osunda levnadsvanor. Det blir en ond cirkel eftersom samsjuklighet med depression och ångest är stor bland dessa tillstånd.

– Det finns därför många anledningar för hälso- och sjukvården att ta upp frågan om sexuell hälsa, även om det inte är precis därför en patient söker sig till mottagningen.

Hur utbrett är problemet med manlig sexuell dysfunktion?

– Den senaste befolkningsundersökningen i Sverige från 2017 visar att 58 % av männen mellan 16-84 år var nöjda med sitt sexliv senaste året, 20 % missnöjda och resten har uppgivit att de var både nöjda och missnöjda. Motsvarande siffror för kvinnor är 57 % nöjda, 12 % missnöjda och 30 % både nöjd och missnöjd.

– Under de senaste 12 månaderna hade 17 % av männen upplevt erektionsproblem, 15 % för tidig utlösning och 15 % hade saknat intresse för sex. Dessa siffror stämmer ganska bra överens med undersökningar från Danmark, Storbritannien och Nederländerna.

Med tanke på stigmat kring manlig sexuell dysfunktion, har du någon uppfattning om hur stor del av de drabbade männen som inte söker hjälp?

– Undersökningen ovan visade att 5 % av männen som uppgivit sexuell dysfunktion hade sökt hjälp senaste året och ungefär lika många uppgav att de inte hade gjort det, trots att de skulle behövt.

Vilka är de främsta bristerna i dagens behandlingar mot manlig sexuell dysfunktion?

– En stor brist är ju tillgängligheten till konsultation, att få beskriva vilken sorts problem man har. Det är dock allmänt känt att det finns tabletter mot erektionsproblem så det verkar vara ett sätt för patienter att ta upp sexuell problematik, även om det kanske inte är erektionssvikten som är det stora problemet för den vårdsökande. När det gäller erektionsproblem vore det dock bra med en medicin som kunde ge mer ihållande effekt och inte måste tas vid behov.

– Idag saknas det helt effektiv behandling mot tidig utlösning, som ju är ett utbrett problem. Vissa former är sannolikt ärftliga och mer biologiska och kan inte avhjälpas med psykologisk behandling.

»[Libiguin] skulle innebära att sexlivet kan bli mindre beroende av läkemedelsintag, att slippa ta det vid behov och istället få mer ihållande effekt, vilket jag tror skulle minska stressen betydligt för både patient och partner.«

När det gäller Dicots kandidat Libiguin, vilka fördelar anser du att den har gentemot befintliga behandlingsalternativ?

– Förhoppningsvis kan det användas vid både tidig utlösning och erektionsproblem, som ibland också förekommer hos samma person. Den ska också kunna doseras på ett sådant sätt som skulle innebära att sexlivet kan vara mindre beroende av läkemedelsintag, att slippa ta det vid behov och istället få mer ihållande effekt, vilket jag tror skulle minska stressen betydligt för både patient och partner.

– Även biverkningsprofilen verkar lovande. De tabletter som finns idag ger många yrsel, huvudvärk och ryggvärk. Dessutom tolereras inte de befintliga medicinerna tillsammans med kärlkramps-mediciner, som är ganska vanliga.

Vad skulle en behandling som Libiguin betyda för de drabbade?

– Frihet att kunna vara mer sexuellt spontan och tänka mindre på sina besvär.

Dicot har nyligen lanserat en webbsida som syftar till att underlätta för patienter att ställa frågor om sexuell hälsa och möjliga behandlingar. Kan du berätta mer om detta initiativ och hur du är involverad?

– Vi anser att frågor om sexuell hälsa är viktiga och medicinskt relevant och att det kan vara värdefullt med en ”låg tröskel” till att få kontakt med någon som kan ge svar. Som allmänläkare med andrologiska (manshälsa) kunskaper kan jag bidra till det.

– Det blir inga personliga konsultationer utan frågorna besvaras på ett generellt sätt. Ofta blir det att jag hänvisar frågeställaren till hans egen vårdcentral men kanske ändå har lyckats ge honom lite mer mod att ta upp sina besvär. Det kan även hjälpa patienten att formulera vilka frågor han ska ställa och informera om vilken hjälp han kan förvänta sig av sjukvården. Vi som jobbar inom hälso- och sjukvård har oftast lättare att hjälpa till när patienten har en tydlig frågeställning.

Vad har du för förväntningar på webplatsen framöver?

– Jag hoppas att det kan bidra till att fler vågar ställa sina frågor om sexuell problematik, att öka kunskaperna om sexualitet och inspirera/få fler att ta upp sina problem med sin läkare.

Under hösten kommer Dicot att marknadsföra sin nylanserade patientsida för att uppmärksamma fler män på att möjligheten att ställa sina frågor och få hjälp och vägledning helt anonymt.

 

Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev