Idag är Umeåbolaget Lipum på stadig kurs mot kliniska studier med sin kandidat för behandling av juvenil idiopatisk artrit. I slutet av förra året kunde man meddela att bolagets cellinje var färdigutvecklad och stod redo för nästa steg. När Lipum nu står på tröskeln till nästa fas i sin utveckling har BioStock tagit tillfället i akt att tala med en av Lipums grundare, professor Olle Hernell, om bolagets utveckling, kandidatens potential och vad som väntar härnäst.

Onoterade Lipum grundades 2010 och har sedan dess arbetat med att utveckla ett biologiskt läkemedel för behandling av autoimmuna och autoinflammatoriska sjukdomar. Till grund för bolaget och dess verksamhet ligger forskning vid enheten för pediatrik vid Umeå Universitet kring näringsupptag hos spädbarn. Forskningen, som bedrevs av professor Olle Hernell och hans forskargrupp, ledde till upptäckten av proteinet BSSL (Bile Salt-Stimulated Lipase) och dess betydelse vid uppkomst av kronisk inflammation.

Juvenil idiopatisk artrit – en indikation med stort behov

Lipums läkemedelskandidat SOL-116 har potential inom ett antal inflammatoriska sjukdomar men bolagets primära fokus är den sällsynta barnsjukdomen juvenil idiopatisk artrit (JIA). Det är en autoimmun inflammatorisk sjukdom som leder till svullnad, smärta och stelhet i lederna. De drabbade barnen kan ofta ha svårigheter att gå eller tvingas att halta för att skydda lederna från smärta. Sjukdomen kan innebära att barnen blir nedstämda, vilket ytterligare påverkar deras, men också övriga familjens, livskvalitet.

Egentligen är JIA en grupp av besläktade sjukdomar som drabbar 58 av 100,000 barn i USA och den klassas därför som en sällsynt sjukdom. Fler effektiva och säkrare behandlingar behövs, varför det medicinska behovet – och marknadsutrymmet för nya kandidater som uppfyller dessa kriterier – är stort.

Lipum på väg mot kliniska studier

SOL-116 har visat positiva resultat i prekliniska studier och när bolaget i december kunde meddela att cellinjen nu är färdigutvecklad var det ett viktigt steg på vägen mot kliniska studier. Att utveckla en cellinje för ett biologiskt läkemedel är en komplex process och för detta kontrakterade Lipum den amerikanska CMOn (contract manufacturing organisation) Abzena. Avtalet med San Diego-bolaget, som slöts våren 2019, innebar att Abzena skulle utveckla cellinjen samt en produktionsmetod för Lipums kandidat.

Med cellinjen färdigutvecklad gick Lipum snabbt vidare till nästa steg och i slutet av förra året inledde man produktionsutveckling för optimering fram till GMP-tillverkning. Detta är nödvändiga steg för att kunna initiera kliniska studier, vilket bolaget siktar på att göra i slutet av 2021.

BioStock fick chansen att tala med en av Lipums grundare, professor Olle Hernell, för att få veta mer om bolaget, kandidaten och vad som väntar härnäst.

Professor Hernell, skulle du kunna börja med att berätta lite om din professionella bakgrund?

– Jag är numera emeritusprofessor i pediatrik och var under många år ansvarig för forskning och undervisning vid enheten för pediatrik vid Umeå universitet. Jag disputerade 1974, blev docent 1976, läkare 1977 och specialist i barnsjukdomar 1982. Som kliniskt verksam barnläkare var mitt ansvarsområde barn med nutritionsproblem, magtarm- och leversjukdomar.

– Mitt intresse för nutrition ledde till att jag varit medlem eller ordförande i många nationella och internationella arbetsgrupper, kommittéer och SABs (scientific advisory board) med fokus på nutrition.

Grunden till Lipum utgörs av forskning bedriven inom pediatrik vid Umeå Universitet. Vad gick den forskningen ut på?

– Redan som amanuens vid Institutionen för Medicinsk och Fysiologisk kemi under studietiden väcktes mitt intresse för nutrition och metabolism. Efter några andra projekt blev min forskningsuppgift att renframställa ett fettspjälkande enzym, lipoproteinlipas, från bröstmjölk. Det ledde till att vi snubblade över ett annat fettspjälkande enzym, som vi döpte till gallsalt-stimulerat lipas (Bile Salt-Stimulated Lipase, BSSL).

– BSSL visade sig ha egenskaper som gjorde att det borde bidra till att förklara varför ammade barn har effektivare utnyttjande av fett än de som ges modersmjölksersättning.

– En annan upptäckt var att BSSL också utsöndras från bukspottskörteln med andra digestionsenzymer, men det sågs främst som ett kolesterolesterspjälkande enzym, vilket är en klar förenkling när det gäller nyfödda barn. Bara hos vissa arter, t.ex. människa utsöndras BSSL också från bröstkörteln till mjölken.

– Det här projektet gick i Sobis regi hela vägen till en slutlig fas III-studie där vi testade om rekombinant BSSL kunde förbättra fettutnyttjande hos ersättningsuppfödda för tidigt födda barn. Men vår forskargrupp har också forskat om många andra områden inom barnnutrition som rört allt från grundforskning till kliniska studier.

» Med de resultaten såg vi möjlighet att utveckla ett nytt biologiskt läkemedel, en specifik monoklonal antikropp mot BSSL, för att i första hand behandla patienter med RA och JIA men också med andra kroniska inflammationssjukdomar.« – Olle Hernell

Ni upptäckte alltså hur proteinet BSSL spelar en roll i uppkomsten av kronisk inflammation. Kan du utveckla?

– Redan under 1980-talet upptäckte vi att BSSL också finns i blodbanan. Betydligt senare började Susanne Lindquist (medgrundare av Lipum) och jag tvivla på att det var så enkelt att det BSSL vi fann i blodbanan bara fanns där på grund av upptag från tarmen.

– När vi började leta andra källor fann vi, för att göra en lång historia kort, att BSSL också finns i vissa vita blodkroppar, granulocyter, som har en viktig roll i infektions- och inflammationsförsvaret. Den upptäckten ledde snabbt till frågan om BSSL har flera funktioner och t.ex. spelar en roll vid inflammation.

– För att testa detta använde vi en etablerad musmodell för ledgångsreumatism eller reumatoid artrit (RA) men också Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) som drabbar barn. Vi hade redan tillgång till så kallade knockoutmöss som saknade BSSL. När vi inducerade ledinflammation i CIA modellen hos BSSL knockoutmöss och vildtypmöss, som alltså hade kvar sitt BSSL, fann vi att de som saknade BSSL var skyddade från att utveckla ledinflammation.

– Vår tolkning blev att BSSL har en positiv proinflammatorisk effekt i ett akut skede för att stoppa en inflammation, men när inflammationen inte går att stoppa utan blir kronisk blir BSSL en målmolekyl för att stoppa inflammationen. I nästa steg behandlade vi djuren med en antikropp mot BSSL för att se om det gick att skydda djuren mot att utveckla artrit vilket visade sig fungera. Med de resultaten såg vi möjlighet att utveckla ett nytt biologiskt läkemedel, en specifik monoklonal antikropp mot BSSL, för att i första hand behandla patienter med RA och JIA men också med andra kroniska inflammationssjukdomar.

Er kandidat har visat potential inom ett flertal inflammatoriska sjukdomar men ert primära fokus ligger på juvenil idiopatisk artrit. Hur kommer det sig?

– En anledning är att jag är barnläkare och även om inte ledinflammationer var mitt huvudsakliga ansvarsområde så träffade jag naturligtvis åtskilliga barn som led av olika former av JIA. Jag såg hur plågsam sjukdomen kan vara och hur den påverkar barnens och familjens livskvalitet.

– En annan orsak är möjligheten att få läkemedlet godkänt som särläkemedel vilket kan ha flera fördelar.

– Vårt läkemedel har potential inom andra inflammatoriska sjukdomar. Jag hade själv ansvar för många barn med inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Vi har med våra knockoutmöss i en musmodell för ulcerös kolit fått stöd för att vårt läkemedel skulle kunna hjälpa även dessa patienter.

» Det är en sällsynt sjukdom och Lipums läkemedel ska användas i andra linjens behandling. Likväl bedömer vi att en försäljning på minst fyra miljarder kronor årligen som realistisk. « – Olle Hernell

Hur ser dagens behandling ut för patienter med JIA?

– Strategin för behandling av barn med JIA har relativt nyligen uppdaterats och American College of Rheumatology rekommenderar sedan 2019 en första linjen behandling med konventionella syntetiska läkemedel som t.ex. metotrexat. Som andra linjens behandling är det biologiska läkemedel som gäller och dominerande är då anti-TNFα antikroppar, t.ex. Enbrel, Humira och Simponi. Ett välkänt problem är dock att dessa saknar effekt på upp till 30 procent av patienterna eller att de tappar sin funktion.

– Då behövs andra läkemedel som fungerar via en alternativ verkningsmekanism och där ser vi möjligheter med vår anti-BSSL antikropp. Vårt läkemedel har den stora fördelen att det blockerar BSSL och erbjuder en unik verkningsmekanism som alternativ till de läkemedel som används idag.

 Hur stor är marknaden för en behandling mot JIA?

– Det är en sällsynt sjukdom och Lipums läkemedel ska användas i andra linjens behandling. Likväl bedömer vi att en försäljning på minst fyra miljarder kronor årligen som realistisk. Tjugonio procent av patienterna får biologiska läkemedel och den marknaden är totalt värd cirka 40 miljarder.

Ni siktar på att inleda kliniska studier i människa under 2021. Vilka ytterligare milstolpar återstår innan ni kan ansöka om studiestart?

– När omfattningen av Coivd-19-pandemin stod klar för oss i mars fattade vi beslutet att fokusera på sådant arbete vi säkert kunde kontrollera själva. Det fanns osäkerhet kring om våra planer skulle kunna genomföras i en värld som stänger ner, men även kring finansiering på en turbulent marknad.

– Därför tog vi beslutet att skjuta fram några milstolpar och istället fokusera på värdeskapande pre-kliniskt arbete. Parallellt med detta har produktionsutvecklingen av SOL-116 löpt på som planerat. Nu kommer vi göra toxikologiska studier och GMP-produktion av SOL-116 under nästa vår och målsättningen är att kunna starta en fas I-studie i slutet av 2021.

 

Se professor Hernell berätta mer om Lipums bakgrund här:

 

Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev