SwedenBIO, branschorganisationen för den svenska life science-industrin, har släppt sin pipelinerapport för 2020. Den förra rapporten publicerades 2016 och sedan dess har en påtaglig ökning skett av antal aktiva projekt från upptäcktsfas till klinisk fas. Kartläggningen visar också att svenska bolag har en nära anknytning till akademin och den svenska riskkapitalmarknaden, samtidigt som man har en ambition att möta medicinska behov även utanför landets gränser.

SwedenBIO är branschorganisation för den svenska life science-sektorn med mer än 260 medlemsbolag. Organisationen, som grundades 2002, har följt den svenska läkemedelsutvecklingen sedan 2006 och har nu publicerat The Swedish Drug Discovery and Development Pipeline 2020, en färsk kartläggning över utvecklingsprojekt som drivs av bolag med huvudkontor i Sverige.

Den förra rapporten publicerades 2016 och årets genomgång visar på en ökning med 51 utvecklingsprojekt jämfört med senast. Totalt bedrivs 420 projekt, varav 148 befinner sig i klinisk fas I-III. Även antalet bolag har ökat med tiden, ungefär 7-8 nya bolag per år har tillkommit i sektorn under den senaste tioårsperioden.

Strategisk betydelse för Sverige

Life science-sektorns strategiska betydelse för Sverige lyfts fram i rapporten, inte minst mot bakgrund av vårens allomfattande coronapandemi. SwedenBIO betonar vikten av att ha en inhemsk läkemedelsutveckling och förutsättningar för ett gynnsamt innovationsklimat. Landets life science-sektor betraktas som en av de mest aktiva även i en internationell jämförelse. Under 2017 genomfördes 13 procent av världens life science-noteringar i Stockholm och kom trea det året efter Kina och USA.

Samtidigt har hälften av bolagen i rapporten utländska ägarintressen och samtliga har internationella samarbeten i någon form. Klart är att många av bolagen från början har ambitioner att möta ett medicinskt behov som inte är begränsat till Sverige, utan siktar nå en global marknad för sina projekt.

En mångfald av bolag skapar bredd och djup

De svenska life science-bolagen täcker alla områden inom sektorn, läkemedelsutveckling, bioteknik, diagnostik, men även immaterialrätt, finansiering och affärsutveckling. Av bolagen som bedriver preklinisk eller klinisk utveckling är 60 procent avknoppningar från akademin eller sjukhus, vilket belyser en nära koppling till forskningen. Cirka 15 procent är avknoppningar från andra bolag, medan runt en fjärdedel har ett oberoende ursprung och har inte anknytning vare sig till akademi eller andra bolag i sektorn.

Den vanligaste finansieringskällan för bolagen är fortfarande medel från private equity-investerare, men tillgången till riskkapital via aktiemarknaden har blivit vanligare, liksom finansiering via bidrag. Att det finns fler finansieringsmöjligheter är en positiv faktor för entreprenörsmiljön i en så resurskrävande verksamhet som läkemedelsutveckling.

Antalet noterade bolag på de olika svenska marknadsplatserna uppgår till nära 220 och de spelar stor roll för de nordiska aktiemarknaderna. Vikten av life science på Nasdaq Nordic och Nasdaq First North Growth Market uppgår till cirka en tredjedel av både antal noterade bolag och andel av totalt börsvärde, vilket är över tio procent mer än vikten i exempelvis London och Zürich.

Det finansiella stödet från statliga myndigheter som Almi och Vinnova har ökat under den senaste tioårsperioden. Även olika EU-bidrag, som exempelvis Horizon 2020 har fått större betydelse. Konkurrensen om den här typen av finansiering är internationell och hård, vilket ställer högre krav på forskningsprojektens kvalitet för att komma ifråga. Fram till för ett år sedan hade 29 olika EU-bidrag delats ut till svenska bolag enligt SwedenBIOs rapport Bridging the Gap från maj 2019.

 Fler projekt i preklinisk fas och fas III

SwedenBIO rapporterar om 420 läkemedelsutvecklingsprojekt från upptäcktsfas till klinisk fas. Sedan 2016 har den tydligaste ökningen skett i prekliniska projekt som ökade från 117 till 165 och inom fas III där antalet projekt steg till 24 jämfört med 17 i den förra rapporten.

Vidare redovisar rapporten ett ökat antal bolag som driver kliniska studier. I 2016 års analys redovisades 67 bolag som drev 144 projekt i fas I-III, i årets rapport har antalet ökat till 79 bolag som driver 148 projekt.

Onkologi är det största terapiområdet med 128 projekt och 57 bolag, följt av neurologi med 64 projekt och 29 bolag, därefter kommer endokrinologi/metabolism med 34 projekt och 20 bolag och som fjärde största område är infektion med 31 projekt och 16 bolag.

I rapporten noteras även att sällsynta sjukdomar adresseras i cirka 25 procent av de 148 projekten.

Life science-sektorn växer

Den totala pipelinen i Sverige har växt sedan 2016 och bolagen själva har uttryckt optimism. I början av året avsåg 80 procent av bolagen att utöka sin arbetskraft under de kommande åren med anställningar eller konsulter. Siffran har sannolikt förändrats något under våren, men vittnar ändå om en stark framtidstro.

Sammantaget beskriver rapporten en växande sektor, internationellt inriktade bolag som siktar på att möta ett globalt medicinskt behov och som trots påverkan från viruspandemin har förhoppningen att forskningsprojekten är starka nog att attrahera investerare även framöver.

Läs mer: The Swedish Drug Discovery and Development Pipeline 2020

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev