I slutet av förra året kunde Umeåbolaget Lipum meddela att dess cellinje färdigutvecklats. Därmed tog bolaget ett viktigt steg framåt i utvecklingen av sin kandidat mot kroniska autoimmuna inflammatoriska och autoinflammatoriska sjukdomar. Nyligen kom man med ytterligare en god nyhet, då i form av en betydande förstärkning till bolagets styrelse. BioStock tog chansen att prata med Lipums nytillskott i styrelserummet, Dr. Kristian Sandberg, om hans syn på Lipum och vad han kan tillföra bolaget. 

Privatägda Lipum har under sina tio år som bolag stadigt avancerat mot kliniska studier med det biologiska läkemedel som man utvecklar för behandling av kroniska autoimmuna inflammatoriska och autoinflammatoriska sjukdomar. Bolaget ingår i inkubatorn Umeå Biotech Incubator och bygger på forskning bedriven vid Umeå Universitet gällande näringsupptag hos spädbarn. I samband med detta upptäcktes proteinet BSSL (Bile Salt-Stimulated Lipase) betydelse vid uppkomsten av kronisk inflammation.

Behandling mot sällsynt barnsjukdom

I första hand inriktar sig Lipum på att utveckla en behandling mot den sällsynta barnsjukdomen juvenil artrit (JIA). Sjukdomen leder till svullnad, smärta och stelhet i lederna och därmed försämrad livskvalité. Medan JIA är ett övergående tillstånd för många av de drabbade innebär den för en del av patienterna ett livslångt lidande och det medicinska behovet är stort.

Betydande framsteg under 2019

Under förra året kunde Lipum notera flera tunga framsteg på vägen mot klinisk utveckling. I början av året genomförde man en fulltecknad nyemission som tillförde bolaget 25 Mkr. Dessutom valde man en läkemedelskandidat och tecknade ett avtal med det amerikanska kontraktforskningsbolaget Abzena. Avtalet innebar att Abzena skulle utveckla Lipums cellinje – ett arbete som man nu alltså har avslutat. Nästa steg för Lipum är att Abzena skalar upp processen, samt utveckla analysmetoder och inleda formuleringsarbete.

Förstärkning till styrelsen

Lipum arbetar också kontinuerligt med att cementera bolagets interna kompetens och nu har man rekryterat ytterligare ett tungt namn till sin styrelse. Sedan tidigare satt redan tre mycket erfarna medicinska experter runt bolagets styrelsebord: Lennart Lundberg, Olle Hernell och ordförande Ulf Björklund. Nu har alltså Kristian Sandberg tagit plats på en fjärde stol.

Sandberg är docent (associate professor) i immunologi och har lång erfarenhet inom forskning och utveckling i läkemedelsindustrin. Bland hans tidigare positioner kan man notera 20 år på AstraZeneca med fokus på FoU. Under sin karriär har Sandberg arbetat med läkemedelsutveckling inom ett flertal områden, däribland autoimmuna sjukdomar och inflammatoriska sjukdomar – alltså de område som Lipum fokuserar på.

Inte heller Lipum är någon ny bekantskap för Sandberg. Sedan 2015 är han Director för Drug Discovery Platform vid SciLifeLab vid Uppsala Universitet och i den här rollen har han tidigare lett utvecklingen och optimeringen av Lipums kandidat.

BioStock kontaktade Kristian Sandberg för att diskutera hans nya roll i Lipums styrelse och hur han ser på bolagets framtidsutsikter.

Kristian Sandberg, först och främst, grattis till rollen som styrelsemedlem i Lipum. Vad fick dig att acceptera uppdraget?

Dr Kristian Sandberg

– I min roll som projektledare på SciLifeLabs läkemedelsplattform har jag under de senaste fyra åren följt docent Susanne Lindquists, som ju är CSO på Lipum, forskning kring inflammatoriska sjukdomar. Resultaten från denna forskning drivs nu vidare till klinik av Lipum och det ska bli mycket intressant för mig att fortsätta följa denna utveckling i nästa steg genom mitt engagemang i Lipum.

– Idag vet vi att möss som saknar proteinet BSSL lider mindre av inflammatoriska sjukdomar och vi börjar även få allt större förståelse för varför detta är fallet samt att antikroppar mot BSSL har en farmakologisk effekt. Den stora frågan är ju om antikroppar mot BSSL kan ha en terapeutisk effekt i människa och i så fall hos vilka patienter. Att identifiera vilka individer som kan bli hjälpta av en helt ny behandlingsprincip är en spännande utmaning och den utmaningen är en viktig del i att jag accepterade uppdraget som styrelsemedlem i Lipum.

För en bredare kontext, kan du berätta lite om din professionella bakgrund?

– Jag är först och främst docent i immunologi. Efter postdoc studier på Scripps Institute i La Jolla, USA rekryterades jag till dåvarande Astra Arcus för forskning kring multipel skleros. Under min tid på Astra hade jag många roller och jobbade både med småmolekyler och antikroppsläkemedel. Innan jag rekryterades till SciLifeLab var jag s.k. “Target Generation Team Leader” på avdelningen för translationell forskning på AstraZeneca i Mölndal med ansvaret att bygga projektportföljen för respiratoriska, inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar.

– Parallellt med arbetet på AstraZeneca har jag bibehållit forskningsaktivitet vid universiteten och är knuten till en forskningsgrupp på Karolinska Institutet som arbetar med neuroinflammatoriska frågeställningar inom psykoser. Sedan 2015 är jag anställd på Uppsala universitet som föreståndare för läkemedelsplattformen på SciLifeLab. Läkemedelsplattformen är en nationell infrastruktur som syftar till att stödja svensk, och framförallt akademisk, läkemedelsforskning med laborativa resurser och kompetens för att ta fram nya läkemedelskandidater.

Vilka erfarenheter och kunskaper tar du med dig från dina tidigare erfarenheter som du tror särskilt kan gynna Lipums utveckling?

– Jag kan framför allt bidra med erfarenheten av vad som krävs för att kunna ta en läkemedelskandidat till kliniska studier och vad som sedan krävs för att ta kandidaten hela vägen till marknaden.

Du har i din roll på SciLifeLab arbetat med utveckling och optimering av Lipums kandidat. Vad har detta arbete inneburit?

– Susanne Lindquist, Olle Hernell och Lennart Lundberg kom till läkemedelsplattformen med en helt ny target för behandling av inflammatoriska sjukdomar. Läkemedelsplattformen har haft ett nära samarbete med Susanne och medarbetare för att tydliggöra det terapeutiska konceptet, definiera de egenskaper som läkemedelskandidaten ska ha, selektera fram humana antikroppar mot BSSL och påvisa att antikropparna har de önskade egenskaperna.

– Tillsammans med Susanne identifierade vi fem kandidater varav Susanne och Lipum valde att gå vidare med SOL-116. Samarbetet med läkemedelsplattformen avslutades när en farmakologisk effekt i en djurmodell kunde påvisas.

Ur ditt perspektiv, hur har utvecklingsarbetet fortlöpt hittills? 

– Lipum har mycket snabbt tagit fram en produktionscellinje och står i startgroparna för att producera en större mängd av den kliniska antikroppen. Än så länge uppfyller antikroppen alla de krav som kan ställas på ett kliniskt verksamt läkemedel.

Under din karriär har du även arbetat med utveckling av både biologiska läkemedel och småmolekylära läkemedel. Lipums kandidat är ett biologiskt läkemedel, kan du berätta lite om hur utveckling av ett sådant går till?

– Intressant nog definieras ett biologiskt läkemedel framförallt av den produktionsprocess som används för att ta fram den aktiva substansen. Det innebär att den relevanta informationen om läkemedlet erhålls först när material från denna produktionsprocess finns tillgänglig.

– Lipum står snart vid den kritiska punkt när en stor mängd SOL-116 för första gången finns tillgänglig för de prekliniska studierna. De studier som görs på detta material är avgörande för att uppfylla regulatoriska krav och även för att vägleda inför upplägget av kliniska fas I och fas II-studier.

Vad går Lipums affärsstrategi ut på och hur ser du på den?

– Som jag förstår det menar Lipum i dagsläget att SOL-116 kan bli ett alternativ till andra biologiska läkemedel för inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar. Det finns idag många biologiska läkemedel på marknaden för reumatologiska sjukdomar men inget som uppenbart liknar SOL-116.

– Ett återkommande problem med nuvarande biologiska läkemedel är att enbart cirka två tredjedelar av patienterna svarar på behandlingen. Att förstå och föra fram data som visar att SOL-116 sannolikt kan behandla den patientgrupp som ej är behandlingsbar med andra läkemedel är av största vikt. Det finns ett stort medicinskt behov här och därmed finns även en marknadspotential.

– Det är även sannolikt att SOL-116 kan finna tillämpningar i andra typer av inflammatoriska och proinflammatoriska tillstånd, speciellt om säkerhetsprofilen för SOL-116 kan visas vara gynnsam.

Hur ser du på din roll i styrelsearbetet, vad blir din uppgift? 

– Jag kommer framför allt att vara rådgivande inom translationella frågeställningar för antiinflammatoriska läkemedel, ex. hur man gör för att överföra prekliniska fynd i cellkulturer och från djurdata till behandling av patienter.

Om vi blickar framåt, hur ser du på Lipums framtidsutsikter?

– Lipum har en unik produkt och goda möjligheter att själv definiera den/de patientgrupper som är kan hjälpas av SOL-116. Möjligheter till konstruktiva samarbeten under licens med andra, större, läkemedelsbolag bör vara goda.

Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från. 

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev