Pharmaindustrin kraftsamlar mot coronaviruset
170 döda och 7783 smittade, så ser statistiken ut just nu och än är ingen definitiv lösning i sikte på coronavirusets framfart. Nu vill kinesiska myndigheter testa om AbbVies Kaletra, en bromsmedicin mot HIV, kan bekämpa viruset. Det är dock bara ett av många parallella spår som utreds bland de stora läkemedelsbolagen och forskargrupper världen över, som alla på olika sätt vill dra sitt strå till stacken.
2019-nCoV, mer känt som coronaviruset, har hittills spridit sig till över 15 länder även om det stora flertalet avlidna och smittade återfinns i Kina. Det epidemiologiska larmet från myndigheterna kom den 31 december 2019, men en nyligen publicerad studie i The Lancet pekar på att de första symptomen hos en individ visades två veckor tidigare.
Nära 8000 smittade på en månad
Den 29 januari hade 132 avlidit och 6057 var konstaterat smittade. Idag den 30:e kan vi konstatera att motsvarande siffror är 170 respektive 7783.
Coronaviruset sprids via luftvägarna och leder till influensaliknande symptom som feber och hosta, som i sin tur kan leda till svår lunginflammation. Dessutom finns risken att viruset muterar och att sjukdomen sprider sig ytterligare. Varje smittad individ riskerar att sprida viruset till två – tre personer, och sjukdomen kan även spridas under inkubationstiden som är 2 – 14 dagar, d.v.s. innan symtom som feber, hosta och andningsbesvär visar sig.
Stora likheter med SARS och MERS
Coronaviruset visar stora likheter med SARS och MERS, två luftvägssjukdomar som också baseras på två olika typer av coronavirus. SARS (Severe acute respiratory syndrome) ledde 2003–2004 till en epidemi som orsakade runt 8 000 sjukdomsfall varav över 750 avled. Smittan uppträdde först i Kina men spreds till ett flertal länder genom resenärer. Troligen kom smittan från fladdermöss som smittade människor via andra djurarter.
MERS (Middle East Respiratory Syndrome Coronavirus) upptäcktes 2012 på Arabiska halvön. Sjukdomen som orsakar svår lunginflammation tycks ha haft kameler som den troliga smittkällan. Även i fallet med den nuvarande spridningen i Kina tycks en oreglerad djurmarknad kunna vara den bakomliggande orsaken, nu möjligen återigen fladdermöss eller giftormar.
Enligt WHO är den uppskattade risken att dö om man har smittats av det nya viruset cirka 2 procent, jämfört med 10 procent för SARS. Liksom för de flesta sjukdomar tenderar äldre, mycket unga och personer med andra avvikande hälsotillstånd att löpa högre risk att dö.
Framsteg i Australien
En grupp australiensiska forskare från University of Melbourne and Royal Melbourne Hospital meddelade i veckan att de har lyckats odla det nya viruset i laboratorium och bedömer att det växer på ungefär samma sätt som andra coronavirus tidigare gjort. Förutom att testa effektiviteten hos läkemedel och vaccin så hoppas man nu kunna skapa en första generation av antikroppstester, vilket kan vara ett komplement för att testa personer som inte längre har tillräckligt med virus kvar för att ge utslag i tester.
Forskarna menar att detta är en ’game changer’ i och med att man genom att ha tillgång till det faktiska viruset, nu bättre kan validera och verifiera alla testmetoder och bedöma effektiviteten hos potentiella försöksvacciner.
HIV-läkemedel skall testas som en möjlig utväg
Ett annat försök att få bukt med spridningen av viruset sker i dess epicentra. Den kinesiska myndigheten China National Health Commission har tagit det okonventionella steget att stödja off-label-användning av AbbVies HIV-läkemedel Kaletra – även känd som Aluvia – för behandling av lunginflammation orsakad av 2019-nCoV.
Kaletras två antiretrovirala komponenter, lopinavir och ritonavir, är proteashämmare utformade för att blockera HIV-viral replikation. Arbetshypotesen är att läkemedlen skall lyckas åstadkomma samma sak med 2019-nCoV, trots att det inte är en godkänd behandling för indikationen någonstans i världen. Dock användes Kaletra i en kontrollstudie för 16 år sedan för behandling av SARS. Även om patogenerna liknar varandra är frågan om man kan visa effekt i det nya coronaviruset.
Läkemedelsindustrin bidrar till försöken att stoppa viruset
Även Gilead Sciences överväger att testa ett läkemedel som utvecklats för en annan indikation. I det här fallet gäller det ebolaläkemedlet remedivir. Moderna Therapeutics i sin tur samarbetar med National Institute of Allergy and Infectious Diseases för utvecklingen av ett mRNA-vaccin, med finansiering från Coalition for Epidemic Preparedness Innovations (CEPI). Även Johnson & Johnson har påbörjat arbetet med ett nytt vaccin. Dessutom har Inovio Pharmaceuticals säkrat CEPI-finansiering för ett eget vaccinprogram.
Ytterligare ett exempel är Novovax som 2013 utvecklade ett vaccin mot MERS, och som nu avser att försöka ta fram ett nytt vaccin. Listan lär bli längre så länge utbredningen av coronaviruset inte har lyckats bekämpas.
Utöver dessa bolag har Bayer, Roche, AstraZeneca, Pfizer, Eli Lilly, Sanofi, Novo Nordisk, Allergan,GlaxoSmithKline, Boehringer Ingelheim, Bristol-Myers Squibb, Fresenius Kabi och Takeda meddelat planer på att donera pengar eller produkter som kan påskynda utvecklingen av ett vaccin.
WHO håller ett tredje möte på en vecka
Två tidigare möten har ägt denna vecka inom WHO för att avgöra om man bör utlysa en global nödsituation. WHO har tidigare kallat virusrisken för måttlig, något man nu djupt beklagar. Idag torsdag den 30 januari skall ett tredje möte hållas där organisationens expertkommitté sammanträder för att avgöra om coronavirusutbrottet skall omvärderas när nu viruset har spridits till fler länder, samtidigt som dödsstatistiken och antalet smittade fortsätter att öka i Kina.
De 16 medlemmarna i WHO: s expertutskott har hittills alltså beslutat att epidemin ännu inte kvalificeras som en global nödsituation, en beskrivning som reserveras för de värsta utbrotten. Man har hittills dragit slutsatsen att mer information behövs. Senare idag lär det alltså stå klart hur WHO väljer att beteckna virusutbrottet.
För att se den aktuella statistiken avseende konfirmerade antal smittade och avlidna, tillhandahållen av Johns Hopkins CSSE, klicka här.
