Marknadsutrymme och banbrytande behandlingskoncept bakom ökat intresse för nya antitrombotiska läkemedel
Trombos är den vanligaste dödsorsaken världen över då en av fyra dödsfall är relaterade till trombos. I decennier har läkemedelsindustrin arbetat för att skapa bättre antitrombotiska behandlingar för att optimera balansen mellan trombosförebyggande och blödningsrisk, ett arbete som börjar ge avkastning både i termer av forskningsframsteg och att attrahera ett allt större kommersiellt intresse. Mitt i detta står svenska Cereno Scientific med en potentiellt banbrytande pipeline.
Trombos, eller blodpropp i dagligt tal, uppstår när kärlväggen skadas och kroppen försöker reparera kärlskadan genom att koagulera blodet för att förhindra en blödning. Hos individer med risk för trombos saknas en fungerande balans mellan en blodpropps påbyggnad och kroppens försvarssystem som motverkar tillväxt av blodproppen (fibrinolysen), vilket gör att blodproppen kan växa obehindrat och potentiellt riskerar att strypa blodflödet i det aktuella blodkärlet.
Effektiv och säker antitrombotisk behandling ett olöst problem
Standardbehandlingen för personer som av en eller annan anledning riskerar att drabbas av blodproppar är läkemedel som hämmar blodplättars förmåga att aggregera eller som hämmar koagulationsfaktorer s.k. blodförtunnande läkemedel. Dessa läkemedel verkar genom att hämma blodets förmåga att forma blodproppar, vilket visserligen minskar risken för bildning av blodproppar men där själva läkemedelsbehandlingen är förknippad med allvarlig blödningsrisk. På grund av rädslan för blödningar ges blodförtunnande medel inte sällan i för låga doser, eller inte alls, vilket leder till en suboptimal antitrombotisk behandlingseffekt.
Trots vissa framsteg på senare år – bl.a. med Nya Orala AntiKoagulationsmedel (NOAKs) som har minskat behovet av kontinuerliga blodprover som behövs vid behandling med den gamla trotjänaren warfarin (Waran) – kvarstår behovet av ett nytt effektivt antitrombotiskt läkemedel utan risk eller med avsevärt mindre risk för blödningar. Att finna ett effektivt läkemedel mot trombos utan risk för blödning kallas ibland för ”the holy grail of antithrombotic therapy”.
Patentutgångar och medicinska behov
Flera av värdens största läkemedelsbolag strävar nu efter att ta fram nya, ännu bättre antitrombotiska behandlingsalternativ. Bakgrunden till detta är mångfacetterad; dels börjar de idag dominerande NOAK-preparaten närma sig patentutgång och dels finns som ovan nämnts fortfarande ett stort medicinskt behov. Dessutom är trombosprevention en väldigt stor marknad eftersom trombos är den enskilt vanligaste dödsorsaken i världen. Samtliga dessa faktorer har stora ekonomiska implikationer.
Som exempel tappar Bayers blodförtunnande NOAK-läkemedel Xarelto (rivaroxaban), som marknadsförs av Janssen Pharmaceuticals i USA, sina patent mellan 2020 och 2024. Patentutgången kommer slå hårt mot jättarna med tanke på att Xarelto var det tionde mest sålda läkemedlet 2018, med en total försäljning om 6,6 miljarder USD. Vid en patentutgång kommer läkemedlet konkurrensutsättas från bl.a. generikaprodukter, med prisfall och betydligt lägre omsättning för originalläkemedlet som följd.
Även andra NOAK-storsäljare som Pfizer och BMS Eliquis (apixaban) som omsatte 9,9 miljarder USD under 2018 och Boehringer Ingelheims Pradaxa (dabigatran) har patentutgångar i närtid. Dessa kommande patentutgångar innebär att stora spelare sannolikt kommer tappa stora intäkter och därför är ute efter nya potentiella blockbusterpreparat.
Kan ett nytt läkemedel dessutom fylla ett omättat kliniskt behov som att t.ex. minska risken för blödningar finns möjlighet till prispremier. Är man därutöver First-in-Class med unik verkningsmekanism finns möjligheten att tillskanska sig stora marknadsandelar och betydande marknadsfördelar. Ett allt större intresse för innovativa läkemedel med antitrombotiska effekter som kan ges förbyggande med en enkel administration och förbättrad säkerhet är därmed att vänta.
Ett bubblande fält
Den ökade aktiviteten inom det antitrombotiska fältet har heller inte låtit vänta på sig och det finns ett flertal intressanta utvecklingsprogram både hos Big Pharma och mindre bolag.
Detta tydliggjordes bland annat när Bayer nyligen beslutade att fortsätta utvecklingsprogrammet för antikoagulantiska substansen IONIS-FXI-LR som är en ”Antisense Oliginucleotide” hämmare av Faktor XI i levern, som man inlicensierade från Ionis 2015. Hittills har Bayer betalat totalt 185 miljoner USD till Ionis för kandidaten. Bayer vill uppenbarligen ta fram ett antitrombotiskt läkemedel med lägre blödningsrisk, men det är värt att notera att IONIS-FXI-LR måste injiceras, har en okänd säkerhetsprofil och lär få svårt att ersätta dagens tablettbaserade behandlingar.
Intresse föder intresse
Att de etablerade läkemedelsjättarna gör dessa storsatsningar innebär otvivelaktligen att de har noterat en betydande marknadspotential och bedömt att det finns goda chanser till att göra avtryck inom indikationsområdet med nya förbättrade läkemedel som svarar upp mot de behov som finns hos patienter och sjukvårdande aktörer. Detta skickar med andra ord tydliga signaler om ett hett verksamhetsfält, vilket troligen kommer att synas via ett ökat intresse även hos andra aktörer såsom större investerare och andra eventuella partners.
Ett exempel på ökat intresse att investera är den stora Private Equity aktören Blackstones avtal med Novartis i början av året om en investering för utveckling av läkemedel i senare skede från deras portfölj på 250 miljoner USD. Det första initiativet inom avtalsramarna var bildandet av Anthos för utveckling av Novartis Faktor XI-antikropp, MAA868, för just prevention av blodproppar. Även detta projekt befinner sig i fas II.
Även det totala marknadsvärdet för antitrombotiska preparat väntas växa signifikant framgent. Den globala marknaden väntas växa till 40,9 miljarder USD år 2024. Detta är ytterligare en viktig positiv faktor för intresserade aktörer.
Cereno Scientific banar ny väg
Även i Sverige finns ett bolag som satsar på att utveckla en effektiv antitrombotisk behandling med låg blödningsrisk. Cereno Scientifics läkemedelskandidat CS1 stärker kroppens egen förmåga att lösa upp blodproppar som är nedsatt hos patienter med risk för trombos, utan att påverka koagulationen.
CS1 återställer den endogena fibrinolysen – kroppens naturliga mekanism för att förhindra att begynnande trombosbildning helt täpper till blodkärl – genom att via en epigenetisk mekanism (HDAC inhibition) öka nivåerna av t-PA i kärlväggen. Epigenetisk modulering är kroppens reglering av hur tillgänglig en specifik DNA-sekvens är för avläsning och därmed produktion av ett visst protein. T-PA är ett protein som hjälper till att lösa upp tromboser och frisätts lokalt från kärlväggen när behov uppstår. Samtidigt minskar CS1 nivån av PAI-1 som annars stänger av effekten av t-PA. CS1 ökar inte risken för blödning på samma sätt som antikoagulations- och trombycythämmande behandling gör.
Helt nytt angreppssätt
Enligt Cereno Scientific är konceptet med att understödja kroppens egen blodproppslösande mekanism – det fibrinolytiska systemet – helt nytt inom trombosprevention och hittills ser det ut som att bolaget är ensamma i världen om konceptet.
CS1 är en unik reformulering av valproinsyra, en substans som använts inom epilepsibehandling i mer än fem decennier, varför kandidaten har en välkänd och god säkerhetsprofil. Både angreppssättet och den tillförlitliga säkerhetsprofilen är aspekter som särskiljer CS1 från andra antitrombotiska kandidater under utveckling. Dessutom har valproinsyra i minst 4 stora epidemiologiska studier visat sig kunna minska hjärtinfarkt och stroke jämfört med annan epilepsi-behandling. Dessa studier har inte visat någon ökad blödningsrisk med valproinsyra.
Just nu förbereder Cereno Scientific för start och genomförande av en fas II-studie med CS1 i Ryssland och Bulgarien som skall undersöka trombosförebyggande effekten av CS1 hos patienter som genomgår ortopedisk kirurgi. Läs mer. Cereno Scientific har erhållit studiegodkännande i Ryssland och inväntar svar från bulgariska myndigheter inom kort. Studien är tänkt att vara redo att startas någon gång under första halvåret 2020.
Ett högaktuellt område
Sammantaget kan sägas att det börjar bubbla på den antitrombotiska marknaden med allt större investeringar och flera signifikanta avtal på kort tid. Detta i takt med att patent på storsäljare håller på att löpa ut och nya potentiellt säkrare läkemedel är under utveckling och på väg till marknaden. Klimatet är med andra ord gynnsamt för aktörer med lovande antitrombotiska kandidater i sin pipeline.
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
