Uppsving för patent inom svensk medicinteknik
För första gången på tio år ökar antalet patentansökningar från svenska bolag inom life science. Störst är tillväxten inom marknadssegmentet medicinteknik som under det senast mätbara året överträffade både läkemedel och bioteknik. Även internationellt sett placerar sig svensk medicinteknik högt med en tillväxt som ligger en bra bit över genomsnittet.
Inom segmentet medicinteknik har antalet internationella patentansökningar, så kallade PCT-ansökningar, från Sverige ökat kraftigt under det senast mätbara året (2016). En sammanställning från Patent- och registreringsverket (PRV) visar att denna typ av ansökningar har ökat med 31 procent, vilket är 20 procentenheter mer än den globala genomsnittsökningen. Det överträffar antalet PCT-ansökningar inom såväl läkemedel (+7 %) som bioteknik (-13 %). Även sett till antalet ansökningar ligger medicinteknik i topp med 206 ansökningar jämfört med 124 inom läkemedel och 72 inom bioteknik.
Enligt Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV, ger uppgiften om antalet patentansökningar en indikation på innovationskraften inom svensk life science och hur bra vi är på att kommersialisera den forskning som görs. Även om majoriteten av ansökningarna kommer från några få stora bolag, där AstraZeneca står för de flesta, såväl inom life science generellt som inom läkemedel, ser han en betydande potential även bland mindre bolag och universitet där mycket forskning bedrivs.
Foto: Yvonne Ekholm/Stilfoto
Konstant flöde av innovationer
Medicinteknik är ett segment som präglas av omfattande forskning och utveckling och ett konstant flöde av innovationer. Kännetecknande för produkterna är att de har en mycket kort livscykel – redan efter 18 – 24 månader brukar de ha utvecklats, förändrats eller ersatts av ny teknologi. Det är därför särskilt viktigt för dessa bolag att ha ett nära samarbete med sina kunder.
Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller innovativa medicintekniska lösningar och kan stoltsera med uppfinningar som pacemakern, strålkniven, ultraljudet, permobilen, kuvösen och den konstgjorda njuren – något som bidragit till att Sverige blivit ett starkt fäste för medicintekniska bolag. Ändå utgör Sverige endast cirka 0,5 procent av världsmarknaden för medicinteknik.
Medicinteknik toppar även i Europa
Under 2017 fick European Patent Office (EPO) mer än 13 000 patentansökningar inom medicinteknik, vilket är mer än någon annan sektor i Europa. Som jämförelse lämnades det in cirka 6 300 ansökningar inom läkemedel och 6 300 inom bioteknik. Av det totala antalet inlämningar kom cirka 40 procent från europeiska länder (EU, Norge och Schweiz), medan 60 procent kom från andra länder, varav majoriteten (37 procent) från USA.
Baserat på producenternas priser, uppskattas den europeiska marknaden för medicinteknik utgöra cirka 27 procent av världsmarknaden. Det placerar regionen på andra plats, efter USA, som är överlägset störst med en marknadsandel om 43 procent.
Värdet av den medicintekniska marknaden i Europa uppskattas till cirka 115 miljarder euro. De största exportmarknaderna för europeiska medicinteknikbolag är USA, Kina och Japan och de är också de största importländerna. De europeiska länder som exporterar mest medicinteknik i monetära termer är Tyskland, Nederländerna, Belgien och Irland som samtliga har en positiv handelsbalans inom sektorn. Finland och Danmark hade vid den senaste mätningen ett handelsöverskott på 880 respektive 628 MEUR medan Sverige och Norge hade ett underskott på 154 respektive 659 MEUR.
Små bolag med stor potential
Av de cirka 27 000 medicintekniska bolag som finns i Europa är bara ett fåtal baserade i Sverige. Enligt statistik från branschorganisationen Swedish Medtech finns det endast cirka 640 medicinteknikbolag i Sverige med fem eller fler anställda och en nettoomsättning på över 1 Mkr. Totalt sett finns det betydligt fler medicinteknikbolag i Sverige, men de har färre anställda och/eller lägre omsättning.
Trots det blygsamma antalet svenska bolag inom detta segment står de tillsammans för omkring fyra procent av omsättningen på den globala marknaden för medicinteknik. Ett av de bolag inom området som bedöms ha stor potential är Getinge som utvecklar produkter för intensivvård, hjärt- och kärlvård, operationssalar och steril rekonditionering. Ett annat bolag med en lovande utveckling är Phase Holographic Imaging (PHI) som utvecklar instrumentering och mjukvara för så kallad time-lapse cytometri inom medicinsk grundforskning och läkemedelsutveckling. PHI:s huvudprodukt HoloMonitor används redan vid flera forskningslaboratorier runt om i världen och har även godkänts som leverantör till den amerikanska staten på begäran av det federala forskningsinstitutet National Institutes of Health (NIH).
Ett tredje exempel är Clinical Laserthermia Systems (CLS), som utvecklat en metod för ablationsbehandling av solida tumörer som utförs med TRANBERG Thermo Therapy System. I somras ökade orderingången kraftigt i USA och bolagets långsiktiga målsättning är en försäljningsintäkt på cirka 880-1400 MEUR per år.
Även BrainCool, som står bakom produkten RhinoChill för medicinsk kylning vid stroke och hjärtstopp, har haft försäljningsframgångar i USA och i början av hösten dessutom i Tyskland. Det ser också ljust ut för Enzymatica, som under årets andra kvartal ökade försäljningen av förkylningssprayen ColdZyme med drygt 20 procent jämfört med samma period föregående år.
Under oktober har det vidare kommit positiva besked från bland annat Elos Medtech, som erhållit patent för ett dentalt borrsystem i USA och Europa, och Cellink, som erhållit ett designpatent i USA för bolagets fristående flaggskeppsbioprinter, BIO X. Även Episurf Medical har under månaden nått patentframgångar både i USA och Storbritannien för teknologi som ingår i systemet för knäimplantatet Episealer.
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
