Branschorganisationen LIF har lämnat synpunkter på regeringens forskningspolitik inför 2020 års Forsknings- och innovationspolitiska proposition. I denna betonas Sveriges potential att positionera sig som en internationell testmarknad med spetskompetens och viktig infrastruktur. För att lyckas med detta behövs bland annat en nationell ambitionsförklaring och en ökad samverkan mellan näringslivet och den offentliga sektorn.
Branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag i Sverige, LIF, har lämnat synpunkter på regeringens forskningspolitik inför 2020 års Forsknings- och innovationspolitiska proposition. I dokumentet som skickats till Utbildningsdepartementet lyfter LIF fram de insatser och satsningar som läkemedelsbranschen vill se under de kommande fyra åren.
I korthet vill branschen att regeringen ska dra nytta av landets infrastruktur, öka digitaliseringstakten och vidta åtgärder för ökad samverkan mellan näringslivet och det offentliga. Man betonar att regeringens forskningspolitik är av central betydelse för att Sverige ska kunna hävda sig i en allt hårdare internationell konkurrens. Allt fler länder erbjuder goda villkor och ett generöst samarbetsklimat för Life Science-bolag, vilket sätter ökad press på Sverige. Vidare betonas att bolagens forskning är internationell och helt beroende av ett nära samarbete med såväl universitetsväsendet som hälso- och sjukvården.
– Många av de utmaningar för forskningspolitiken som vi lyfte redan 2015 kvarstår, men vi tycker att utgångsläget är bättre, bland annat för att regeringen har ökat engagemanget för Life Science-frågorna. Nu gäller det att få avkastning på de gjorda investeringarna, säger LIF:s vd, Anders Blanck.

Ökad samverkan under nationell policy

Några av de insatser som LIF lyfter fram i kommentaren till regeringens Forsknings- och innovationspolitiska proposition handlar om åtgärder för förbättrad samverkan och ökade möjligheter för medarbetare att röra sig mellan näringsliv och offentlig sektor. Man lyfter även fram vikten av en nationell policy för att minska risken för suboptimering.
Några av huvudpunkterna i LIF:s åtgärdsförslag:

• Förbättring av samverkansklimatet med etablering av partnerskap på flera nivåer: Läkemedelsbolagen kan bidra med kunskap, internationella kontaktnät, forskningsinfrastruktur, regulatoriska kunnande och kompetens inom projektledning och läkemedelsutveckling.
• Formulering av en nationell ambitionsförklaring: Life Science-kontorets roll måste vara tydlig och bör ansvara för att hålla samman policyutvecklingen på nationell nivå under de kommande fyra åren.
• Tillgängliggörande av forskningsinfrastrukturen: Forskande Life Science-bolag måste kunna dra nytta av de olika resurserna och satsningarna.
• Användning av insamlade data och utnyttjande av kvalitetsregister: En nationell samling behövs för att frigöra den potential som finns i Sveriges hälso- och vårddata.
• Ökning av de företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningarna: Den nedåtgående trenden för de kliniska läkemedelsprövningarna måste vändas genom utveckling av nya sätt att genomföra kliniska läkemedelsprövningar.
• Förstärkning av kompetensutvecklingen och utbytet mellan olika sektorer och branscher: Det måste gå att röra sig mellan näringsliv och offentlig sektor och Sverige måste kunna attrahera internationella experter. Tiden för expertskatten måste utökas så att den blir i paritet med våra nordiska grannländer.

Sverige kan lära av andra

När det gäller Sveriges internationella attraktivitet och branschens konkurrenskraft konstaterar LIF att Sveriges tidigare relativa fördelar i form av exempelvis en befolkning som är positivt inställd till forskning och innovationer och en väl utbyggd hälso- och sjukvård, minskar i takt med att andra länder bygger upp attraktiva forskningsmiljöer. Sverige bör därför studera och ta intryck från länder som marknadsför sig på ett tydligare sätt, även om deras faktiska erbjudande inte alltid är bättre än det svenska.
– Allt fler länder ser värdet av de forskande läkemedelsföretagens närvaro och arbetar hårt för att skapa bra villkor och ett generöst samarbetsklimat för att locka investeringar och etableringar till det egna landet, säger Anders Blanck.
Enligt LIF finns här utrymme för ett tydligare partnerskap mellan det offentliga och näringslivet, eftersom många av de personer som arbetar i läkemedelsbolag i praktiken agerar som dubbla ambassadörer när de både representerar sina egna bolag och Sverige internationellt. Dessa enskilda individers arbete är således av stor betydelse för att investeringar slutligen ska hamna i Sverige och det borde därför finnas ett stort intresse från det offentliga att hjälpa dem i detta arbete.
 

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev