Genterapi: ett område av möjligheter och utmaningar
Genterapi är ett av de snabbast växande områdena inom läkemedelsindustrin och antalet godkända genterapier förväntas öka betydligt under de kommande åren. Genterapi erbjuder fantastiska möjligheter men med den ständigt växande skaran av godkända genterapier kommer också nya utmaningar. Sveriges enda börsnoterade representant på genterapifältet är CombiGene som utvecklar en behandling mot epilepsi. BioStock kontaktade vd Jan Nilsson för att höra hans åsikt om de utmaningar genterapin står inför.
Syftet med genterapi är att förmå patientens egna celler att producera något som de inte kan producera eller som de producerar på fel sätt. Genterapi kan hjälpa cellerna att producera det som kroppen behöver för att fungera genom att introducera en bit DNA, en gen, som visar cellen hur eller vad den ska producera. För att introducera denna DNA-sekvens i cellen används ofta ett ofarligt virus som bärare.
Antalet godkända genterapier ökar snabbt
I början av året uppskattade representanter för amerikanska FDA och Center for Biologics Evaluation and Research (CBER) att myndigheterna från och med slutet av 2020 kommer att hantera över 200 IND-ansökningar varje år. När det gäller antalet godkända cell- och genterapibehandlingar menade FDA att det om sex år kommer att godkännas mellan 10 till 20 behandlingar per år. Det är onekligen en signifikant ökning om man betänker att det första genterapibaserade läkemedlet godkändes för den amerikanska marknaden år 2017.
Rekorddyra behandlingar
Prislapparna för de nya genterapierna har landat på rekordnivåer vilket givetvis leder till frågan hur och vem som ska betala för dem.
I maj godkändes världens hittills dyraste läkemedel i USA. Novartis Zolgensma, en genterapi mot den svåra muskelsjukdomen spinal muskelatrofi, kostar 2,125 miljoner USD per behandling och patient. På andra plats på listan över världen dyraste läkemedel återfinns en annan genterapi – Spark Therapeutics Luxturna, en behandling mot en sällsynt genetisk form av blindhet, som kostar 850 000 USD.
Dessa två behandlingar har dock kunnat uppvisa slående effektivitet och riktar sig dessutom mot ovanliga sjukdomar där inga alternativ finns. Därför menar företrädare för amerikanska försäkringsbolag att frågan inte är om de ska betala för dem utan istället hur man ska betala.
Utmaningar för genterapier
Då är utmaningarna större för de bolag som utvecklar behandlingar mot sjukdomar där det redan finns existerande behandlingsalternativ, något som till exempel Sandy Macrae, vd för genterapibolaget Sangamo Therapeutics, har pekat på. Detta gäller till exempel hemofili A, ett område som flera genterapibolag nu fokuserar på. Frågan blir om vården istället kommer att välja de existerande behandlingarna som troligtvis är betydligt billigare än de nya genterapierna.
Peter Marks, chef för tidigare nämnda CBER, har pekat på ytterligare en utmaning inom genterapiområdet som är värd att nämna. Nämligen det faktum att de flesta av första generationens genterapier riktar sig mot sjukdomar som orsakas av en enskild gen istället för ett flertal gener. Nästa steg för genterapin blir alltså att utveckla behandlingar som riktar som sjukdomar där flera gener är inblandade.
CombiGene – Sveriges bidrag till genterapi
Sveriges representant inom det snabbt expanderande genterapiområdet är CombiGene vars huvudprojekt CG01 är en behandling mot epilepsi. Behandlingen är baserad på CombiGenes patenterade teknologiplattform. Denna bygger på användningen av en läkemedelskandidat som med hjälp av en virusvektor – ett redskap för att kunna föra in DNA i levande celler – kan leverera neuropeptid Y (NPY) och NPY-receptorer till hjärnan.
På väg mot kliniska studier
Hittills har CG01 genomgått prekliniska studier med lovande resultat. Kandidaten har visat sig kunna stabilisera elektrisk aktivitet i hjärnan hos gnagare genom överuttryck av två gener (NPY och Y2) i områden som ofta påverkas hos epilepsipatienter.
Tillsammans med brittiska CGT Catapult arbetar CombiGene just nu med att utveckla en tillverkningsmetod för sin genterapi – ett viktigt steg på vägen mot kliniska studier.
BioStock passade på att ställa några korta frågor till CombiGenes vd Jan Nilsson:
I takt med att alltfler genterapier har godkänts har diskussionen kring genterapins utmaningar också ökat. Vad skulle du säga är den största utmaningen som genterapin som området står inför?
– Det finns flera stora utmaningar, så låt mig bara peka på två. Den ena gäller betalningsmodellen för genterapi. Genterapi skiljer sig från traditionell medicinering genom att behandlingen sker vid ett enda tillfälle i stället för genom kontinuerlig, ofta daglig behandling med läkemedel. På detta sätt påminner genterapi om kirurgi där man genomför ett enskilt operativt ingrepp för att uppnå önskat resultat.
– Den initialt höga kostnaden för en genterapeutisk behandling (eller ett kirurgiskt ingrepp) ska ställas i relation till behandling med läkemedel där kostnaden fördelas över en lång period, ofta patientens resterande liv. Uppgiften nu är att skapa kunskap och förståelse för denna situation och etablera fungerande betalningsmodeller. Man kommer också behöva göra hälsoekonomiska analyser och värdera faktorer som ökad livslängd och bättre livskvalitet för de behandlade patienter.
– Den andra stora utmaningen är produktionskapacitet. Genterapi är fortfarande ett relativt nytt område och produktion av genterapeutiska läkemedel är såväl kunskaps- som arbetsintensiv och omgärdad av mycket höga regulatoriska krav på säkerhet. Den globala produktionskapaciteten håller på att expandera, men det kan fortfarande vara svårt att hitta ledig kapacitet. På CombiGene bedriver vi därför ett strategiskt arbete för att säkra tillgång till framtida produktionsvolymer.
Vilka är de största fördelarna med genterapi om man jämför med traditionella läkemedel?
– Svaret ser lite olika ut beroende på vilken sjukdom man talar om, men som jag ser det finns det tre stora fördelar. För det första har genterapin potential att behandla sjukdomar som idag saknar effektiva terapiformer. Detta gäller bland annat vår läkemedelskandidat CG01 som utvecklas för behandling av epileptiker som inte är hjälpta av dagens läkemedel.
– För det andra innebär genterapin att behandlingen kan begränsas till några få eller till och med ett enda behandlingstillfälle, vilket ska jämföras med daglig, livslång behandling.
– För det tredje är genterapin en riktad behandlingsform, vilket gör att man kan förvänta sig att biverkningar generellt sett inte är lika omfattande som vid behandling med traditionella läkemedel.
Dagens två mest kända genterapibehandlingar, Luxturna och Zolgensma, riktar sig mot två mycket ovanliga sjukdomar. CombiGenes CG01 riktar sig mot epilepsi, en betydligt vanligare sjukdom. Skiljer sig CG01 från andra genterapier i några ytterligare aspekter?
– Ja, de två nämnda läkemedlen ersätter en icke-fungerande gen. CG01 ökar istället uttrycket av en i hjärnan naturligt förekommande neurotransmittor och dess likaså naturligt förekommande receptor för att stärka en naturlig funktion i hjärnan.
Det finns idag ett antal behandlingar mot epilepsi. Kan du berätta mer om hur CG01 skiljer sig från dessa?
– Det finns väldigt många behandlingar. Om vi tar den vanligaste, vilket är tablettbehandling, så innebär den att man tar tabletter en eller flera gånger varje dag. Detta gör att hela kroppen påverkas av läkemedlet och inte bara den del som man vill behandla, vilket markant ökar risken för biverkningar. Dessutom finns det en risk att patienten glömmer att ta sin medicin, vilket ökar risken för att epilepsin återkommer.
– Om vår behandling fungerar som tänkt innebär det att man behandlar exakt den del av hjärnan där epilepsin uppstår genom att injicera vår läkemedelskandidat. Detta görs en gång med mycket långvarig effekt, kanske livslång.
Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
