Home Nyheter NeuroVive vill hjälpa patienter med mitokondriella sjukdomar

NeuroVive vill hjälpa patienter med mitokondriella sjukdomar

NeuroVive vill hjälpa patienter med mitokondriella sjukdomar

10 april, 2019

Antalet individer drabbade av mitokondriella sjukdomar må vara få men det finns all anledning att bedriva forskning och läkemedelsutveckling inom området. För de som faktiskt drabbas innebär sjukdomen nämligen ett stort fysiskt och psykiskt lidande samt en vardag som präglas av att ständigt behöva anpassa sig efter sin sjukdom. För svenska NeuroVive Pharmaceutical är drivkraften och målet att kunna hjälpa denna patientgrupp till ett bättre liv. 
Mitokondriella sjukdomar är en samlingsterm för en grupp sjukdomar som beror på att mitokondrierna inte fungerar som de ska. Mitokondrierna finns inuti våra celler och är nödvändiga för att vi ska kunna fungera optimalt. De brukar kallas för kroppens kraftverk då de skapar den energi som behövs för att vi ska kunna röra oss, växa och tänka.

När mitokondrierna inte fungerar

När mitokondrierna inte fungerar som de ska kan den drabbade uppvisa en rad olika symtom som alla kan ha stora konsekvenser. Symtomen är många och varierande men ett av de vanligare är, enligt Socialstyrelsen, problem med hörseln. Bland andra symtom kan man nämna muskelförtvining, försvagad hjärtmuskel, epilepsi, demens och synproblem.
Vissa organ är speciellt känsliga för mitokondriella sjukdomar t.ex. nervceller, muskler (inklusive hjärtat) och hormonproducerande organ. För den enskilda individen är konsekvenserna allvarliga och långtgående genom kroniskt försvagade organfunktion och en förkortad livslängd.

Svårställd diagnos

Dessutom är vägen till diagnos ofta lång. Mitokondriella sjukdomar debuterar vid olika tidpunkter, för en del börjar symtomen under barndomen medan det för andra kan dröja till vuxen ålder. I många fall tar en diagnos flera år vilket givetvis är psykiskt påfrestande.
Svårigheten att ställa diagnos grundar sig i det faktum att mitokondriella sjukdomar leder till en rad olika symtom och hos många patienter påverkas flera organ samtidigt. Situationen underlättas inte heller av att det finns många olika kombinationer av symtom och att symtomen varierar från person till person.
Det finns alltså inte ett enkelt test som kan påvisa mitokondriella sjukdomar utan det krävs en muskelbiopsi och ofta mycket omfattande utredningar för att hitta rätt diagnos.

Ett liv anpassat efter sjukdomen

När diagnosen väl är ställd följer ett liv som präglas av de symtom och den gradvisa nedbrytningen av organen som sjukdomen innebär. För många patienter innebär mitokondriella sjukdomar otaliga besök hos olika läkare och många olika mediciner. Då sjukdomen drabbar olika organ kan en patient behöva göra regelbundna besök hos både t.ex. en njurläkare, en diabetesläkare, en neurolog och en ögonläkare.
Den drabbade tvingas att organisera sitt liv efter sjukdomen, inte enbart när det gäller frekventa läkarbesök och många olika mediciner, utan också med hänsyn till kost, sömn och motion. För många innebär sjukdomen att det är svårt att leva ett vanligt liv och de upplever att sjukdomen betydligt försämrar deras livskvalité. Det är psykiskt påfrestande att ha en vardag som styrs av ens funktionshinder vilket kan leda till känslor av isolation.

NeuroVive – en del av en ljusare framtid för patienter

Det finns idag inget botemedel för mitokondriella sjukdomar och faktum är att det endast finns en godkänd behandling mot en enda mitokondriell sjukdom – en behandling mot ögonsjukdomen Lebers hereditära optikusneuropati (LHON).
Framtiden ser dock något ljusare ut då ett antal forskargrupper nu fokuserar på mitokondriella sjukdomar. Ett av de bolag som har engagerat sig är Lundabaserade NeuroVive Pharmaceutical, ett av de ledande bolagen inom mitokondriell medicin. KL1333, bolagets orala läkemedelskandidat för medfödda mitokondriell sjukdomar, har just påbörjat en klinisk fas I-studie och har redan erhållit särläkemedelsklassificering i både Europa och USA. De första resultaten från studien förväntas inkomma i slutet av året.
KL1333 reglerar nivåerna av cellulärt NAD+. Detta är ett koenzym som spelar en avgörande roll i cellens energimetabolism. Prekliniska studier har kunnat demonstrera att KL1333 har flera positiva effekter. Kandidaten ökade mitokondriens energiproduktion, minskade ansamlingen av laktat, och kunde förmedla långsiktiga positiva effekter på energimetabolismen.
Bolagets portfölj innehåller även andra projekt för medfödda mitokondriella sjukdomar och det är värt att notera att bolaget i juni 2018 utlicensierade molekyler från sitt NVP015-projekt för en riktad behandling av LHON till Fortify Therapeutics.
BioStock har pratat med Magnus Hansson, medicinsk chef och ansvarig preklinisk/klinisk utveckling på NeuroVive Pharmaceutical.
Ni utvecklar behandlingar mot medfödda mitokondriella sjukdomar, ett tillstånd som medför betydligt försämrad livskvalité för patienterna. Kan du berätta lite mer om hur patienterna påverkas av sjukdomen?

Magnus Hansson, Medicinsk chef & ansvarig preklinisk/klinisk utveckling på Neurovive Pharmaceutical

– Sjukdomarna kan yttra sig väldigt olika beroende på i vilka organ de genetiska defekterna finns. Mitokondriell sjukdom debuterar ofta i tidiga barnaår och kan leda till svåra symtom såsom utvecklingsstörningar, hjärtsvikt och hjärtrytmstörningar, demens, rörelsehinder, strokeliknande perioder, dövhet, blindhet, begränsad ögonrörlighet, kräkningar och kramper.
– Men symtomen kan också komma senare i livet, som t ex vid den mitokondriella ögonsjukdomen LHON som ofta debuterar i 20 – 40-årsåldern, då synen kraftigt försämras först på det ena ögat och sedan på det andra.
Idag saknas botemedel mot mitokondriella sjukdomar och det finns endast en godkänd behandling. Hur tror du att det kommer sig att det har varit så svårt att ta fram framgångsrika behandlingar?
– Medfödda mitokondriella sjukdomar är som sagt sällsynta sjukdomar och har liksom andra sällsynta sjukdomar ofta hamnat i skymundan hos de stora läkemedelsbolagen. För att stödja och uppmuntra utvecklingen av läkemedel för sällsynta sjukdomar, kan dock läkemedelsmyndigheterna ge särläkemedelsklassificering och särläkemedelsstatus till läkemedel för behandling av livshotande eller kroniskt funktionsnedsättande sällsynta sjukdomar där inga behandlingsalternativ har godkänts eller där de nya läkemedlen medför signifikanta fördelar för de drabbade. Klassificeringen innebär bland annat nedsatta ansökningsavgifter, assistans vid framställandet av protokoll samt marknadsexklusivitet, i 10 år i EU och 7 år i USA, efter godkännande för försäljning. Oftast innebär det även en förkortad tid till marknad.
– Vår kandidat KL1333 har erhållit särläkemedelsklassificering både i Europa och USA, och det finns goda möjligheter för våra andra projekt inom medfödda mitokondriella sjukdomar att också få särläkemedelsklassificering.
På vilket sätt kan er behandling hjälpa patienterna?
– Både vår läkemedelskandidat KL1333 och vår kandidatsubstans NV354 riktar sig direkt mot cellernas mitokondrier, d.v.s. där de genetiska defekterna hos patienterna orsakar den initiala skadan. Verkningsmekanismerna skiljer sig åt, men det de har gemensamt är att de på olika sätt underlättar för mitokondrierna att producera den energi kroppen behöver. På så sätt hoppas vi kunna förbättra muskelfunktion och funktionen i andra drabbade organ och därmed också livskvaliteten hos de drabbade.
Kan du säga något om hur er fas I-studie med KL1333 fortskrider?
– Rekryteringen har inletts och den 18 mars i år genomfördes den första studiepersonens första besök i vår fas Ia/b-studie med KL1333 i Storbritannien. Huvudsyftet med studien är att undersöka säkerhetsprofilen av KL1333 och hur läkemedlet omsätts i kroppen vid upprepad dosering, d.v.s. under förhållanden som mer liknar vanlig behandling, i friska frivilliga och i patienter.
– Vi kommer att samla in så mycket information som möjligt om hur patienternas sjukdom reagerar på läkemedlet, vilket kommer underlätta designen av vår nästa studie med fokus på effektmätningar.
Tror du att personer med mitokondriella sjukdomar kan vänta sig några signifikanta framsteg inom de närmaste åren, och vad kommer de i så fall att bestå i?
– Glädjande nog har intresset för mitokondriell medicin ökat under de senaste åren. Man måste dock ha i åtanke att läkemedelsutveckling, av naturliga skäl, tar tid. Vi måste försäkra oss om att läkemedlen är säkra att ge, att de inte ger några allvarliga biverkningar och att de verkligen gör större skillnad för patienterna än vad befintlig behandling gör.
– Lyckas vi med detta, t.ex. med KL1333 som hittills uppvisat mycket goda egenskaper, kan personer med mitokondriella sjukdomar förhoppningsvis förvänta sig kunna hämta ut sin nya medicin på sitt lokala apotek inom en överskådlig framtid.
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från. [et_bloom_inline optin_id=”optin_4″]

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev