Att ta kontroll över våra gener för att behandla sjukdomar
Att använda genetiskt material som en form av behandling är inget nytt men det är bara nyligen som genterapi på allvar har blivit en del av den konventionella läkemedelsindustrin. Den senaste tiden har den allt större tilltron till genterapi kunnat märkas i ett antal stora affärer inom området och senast igår kom nyheten att Pfizer överväger att köpa upp genterapibolaget Vivet Therapeutics för 687 miljoner USD.
Våra gener är en central del av livet och vår hälsa är till viss del ett resultat av våra gener. DNA, den molekylära koden inskriven i generna, avgör hur mottagliga vi är för att utveckla vissa sjukdomar. För att kunna bekämpa sjukdomar är det absolut nödvändigt att upptäcka nya gener och förstå deras roll i sjukdomsutvecklingen.
Medan det säkerligen kvarstår en del frågetecken gällande genterapi så menar företrädarna att behandlingsmetoden erbjuder ett lovande alternativ till småmolekylära och biologiska läkemedel, särskilt för kroniska sjukdomar.
Gener är sjukdomens fingeravtryck
De mest svårbehandlade sjukdomarna är ofta de mest allvarliga och de som forskarna har svårast att bemöta. Det gäller speciellt kroniska sjukdomar såsom Alzheimers, diabetes, cancer eller epilepsi. I sådana sjukdomar spelar generna en stor roll, i t.ex. cancer kan höga nivåer av fysisk stress orsaka mutationer av gener och tvinga celler att kopiera sig själva okontrollerat och på så sätt bilda en cancertumör. I andra sjukdomar är problemet att vissa gener är över- eller underuttryckta vilket leder till en obalans.
Genterapins långsamma uppgång
Genterapi har funnits som en experimentell teknik sedan 1970-talet, men den allra första kliniska studien med en genterapi genomfördes inte förrän 1990. Den paradigmskiftande studien inkluderade en fyraårig flicka som behandlades för brist på enzymet adenosindeaminas med genetiskt manipulerade vita blodceller. Trots att behandlingen var lyckad har det funnits en skepticism mot genterapins säkerhet och effektivitet, vilket har hindrat vidare framsteg inom området.
Även om en del frågetecken kvarstår har den senare tidens framsteg inom genterapifältet vunnit över de flesta skeptikerna.
Regulatoriska myndigheter ger genterapin chansen att växa
Genterapins potential blev särskilt tydlig efter godkännandet av Luxturna, en genterapiprodukt från Spark Therapeutics som ska behandla en ovanlig form av blindhet hos barn. Sedan Luxturnas godkännande verkar det som om både EMA och FDA hyser allt större tilltro till den moderna genterapin. Faktum är att efter den moderna genterapins framgångar de senaste åren har regulatoriska myndigheter visat sig villiga att lätta på några restriktioner för att uppmuntra till innovation inom området. 
2016 införde den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA Regenerative Medicine Advanced Therapy (RMAT) Designation, en beteckning som kan ges till läkemedelskandidater för behandling av allvarliga eller livshotande sjukdomar. Tillsammans med Accelerated Approval ska RMAT påskynda genterapiers väg genom den regulatoriska processen för att på så sätt nå marknaden snabbare.
Dessa policyförändringar kommer att vara avgörande för FDA:s förmåga att kunna hantera de nästan 200 Investigation New Drug (IND) ansökningar som kommer in varje år. FDA tror dessa ansökningar kommer att leda till att mellan 10 och 20 nya cell- eller genterapier godkänns årligen år 2025.
Läkemedelsjättarna skyggar inte från genterapin
Läkemedelsjättarna har tagit stora steg mot att integrera genterapi i sina portföljer. Förra året betalade Novartis hela 8,7 miljarder USD för AveXis, en viktig aktör inom utveckling av genterapi. En annan stor affär på senare tid genomfördes när Roche köpte Spark Therapeutics för 4,3 miljarder USD.
Voyager Therapeutics har redan fått stora rubriker i år för två stora genterapiaffärer. I januari påbörjade bolaget ett samarbete med Neurocrine värd 1,8 miljarder USD och förra månaden kom nyheten att de fördjupat sitt partnerskap med AbbVie i en affär värd 310 miljoner USD med syftet att behandla Parkinson. För bara två veckor sedan meddelade Biogen att de planerar ett förvärv av Nightstar Therapeutics för cirka 800 miljoner USD. Nightstar har i nuläget sju stycken genkandidater inriktade på behandling av ärftliga näthinnesjukdomar.
Igår kom så nyheten att läkemedelsjätten Pfizer också satsar på att positionera sig på genterapiområdet. Bolaget har förvärvat 15 procent av det Parisbaserade genterapibolaget Vivet Therapeutics och har en exklusiv option om att köpa upp hela bolaget. Om optionen utnyttjas kan Pfizer komma att betala totalt 687 miljoner USD för det privatägda bolaget som utvecklar en behandling mot Wilsons sjukdom, en ärftlig sjukdom som kan leda till svår leverskada.
Genterapi kommer med en hög prislapp
Ett annat hinder för genterapin är dess höga kostnad. Ovan nämnda Luxturna kostar runt 850 000 USD per dos. Just nu är Luxturna den enda genterapin på marknaden, men om FDA bestämmer sig för att godkänna Novartis Zolgensma beräknas den kosta mellan 4 och 5 miljoner USD per dos. Nyligen har BioMarins vd Jean-Jacques Bienaimé nämnt planer på att skapa ett bolag värt 10 – 15 miljarder USD genom att administrera BioMarins genterapikandidat mot hemofili A, som kostar 2 till 3 miljoner USD för en dos, till 5000 patienter.
Eftersom kostnaderna är så höga inkluderar de kliniska studierna ofta mycket få patienter, vilket gör det svårt att studera behandlingens effektivitet i detalj. Dessutom pågår de flesta kliniska studierna inte länge nog för att avgöra kandidatens långsiktiga effekter, vilket visserligen inte är unikt för genterapier, men sammantaget skapar det ett behov av uppföljningsstudier efter marknadslansering.
Men medan det fortfarande finns risker och höga kostnader associerade med genterapi så pekar de senaste affärerna mot en positiv trend som torde intressera även investerarna. 
Genterapi i Sverige
I Sverige har vi ett bolag som utmärker sig inom genterapi; lundabaserade CombiGene som utvecklar CG01, en kandidat som erbjuder hopp till den tredjedel av alla epilepsipatienter som inte svarar på dagens tillgängliga behandlingar. Hittills har CombiGenes kandidat visat sig kunna stabilisera elektrisk aktivitet i hjärnan hos gnagare genom överuttryck av två gener (NPY och Y2) i områden som ofta påverkas hos epilepsipatienter.
Epilepsistudier har visat att hjärnan överproducerar dessa två proteiner för att motverka överbelastningen av elektrisk aktivitet under epilepsianfall. Hypotesen är att om man skulle kunna få hjärncellerna att producera högre mängder av NPY och Y2 genom en viral vektor i epilepsipatienter skulle man kunna minska antalet anfall, eller till och med förhindra dem.
CombiGene är nu redo att ta steget in i kliniska studier. Bolaget har ingått ett samarbete med CGT Catapult för att utveckla en tillverkningsmetod. Detta är ett viktigt steg i utvecklingsprocessen för CombiGene som siktar på att undanröja alla eventuella tvivel kring deras produkts säkerhet och effektivitet.
Stor tilltro till CombiGene och genterapi
När det kommer till finansiering står CombiGene väl rustade inför kommande försök med CG01 och kan till och med börja snegla mot nya användningsområden för sin genterapi. I september 2018 genomförde bolaget en mycket lyckad emission som reste 31 Mkr. I maj 2018 tilldelades bolaget också 3,36 miljoner euro av EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020.
De finansiella tillskotten visar tydligt att både investerare och institutioner har stor tilltro både till CombiGene och till genterapin som behandlingsmetod.
Läs också: Miljardaffärer bekräftar växande intresse för genterapi (27 februari 2019)
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
[et_bloom_inline optin_id=”optin_4″]
