När finanskrisen härjade som värst för tio år sedan finansierade amerikanska National Institutes of Health (NIH) till största del den globala forskningen kring så kallade försummade sjukdomar. Men ett årtionde senare börjar nu andra länder att komma ikapp. Under 2017 nådde de globala investeringarna i försummade sjukdomar en rekordnivå – 3,5 miljarder USD. Enligt en undersökning bekostad av Bill and Melinda Gates Foundation är det främst Storbritannien, EU-kommissionen, Indien och Tyskland som bidragit till denna ökning.

Undersökningen G-FINDER publicerades för första gången 2008 och registrerar offentliga, privata och filantropiska investeringar i FoU för att utveckla nya läkemedel mot försummade sjukdomar. Dessa sjukdomar förekommer oftast i utvecklingsländer och ges väldigt lite uppmärksamhet när det gäller forskning och utveckling. Rapporten för 2017 inkluderade 33 försummade sjukdomar och samtliga relevanta produkttyper: läkemedel, vaccin, diagnostik, mikrobicider och produkter för vektorkontroll (utrotning av smittbärande myggor etc). Sammantaget deltog 197 organisationer i undersökningen.

Miljontals drabbas

Miljontals människor plågas av infektionssjukdomar såsom HIV/AIDS, TB, samt malaria och andra parasitsjukdomar som oproportionerligt påverkar låg – och medelinkomstländer där tillgången till sjukvård, rent vatten och sanitära levnadsförhållanden är begränsad. För att bryta den onda cirkeln av fattigdom, sjukdom och död krävs investeringar i försummade sjukdomar. Enligt END-fonden, som arbetar med sådana sjukdomar, påverkas fler än 1,5 miljarder av världens fattigaste människor varav 836 miljoner är barn. Av dessa dör varje år fler än 170 000 människor.

Ökade investeringar i FoU

Data från G-FINDERs rapport visar att de globala investeringarna i FoU för dessa olika sjukdomar ökade med 7 procent (232 MUSD) under 2016. För första gången sedan 2009 indikerade rapporten att de globala satsningarna har ökat två år i rad.

Under 2009 stod National Institutes of Health (NIH) för nästan 98 procent av den totala ökningen. Huvudparten av dessa resurser gick till akademiska institutioner som oftast fokuserar på grundforskning och till mindre USA-baserade biopharmabolag. Detta kan jämföras med 2017 då investeringarna från Storbritannien, EU, Indien och Tyskland visserligen också mestadels kom från den offentliga sektorn, men då pengarna istället i huvudsak viktes för organisationer som fokuserar på kliniska studier och produktutveckling.

Nya investerare tillkommer

I rapporten för år 2016 uppmärksammade man speciellt investeringar från nyare investerare såsom UnitaidLäkare Utan Gränser samt de japanska, indiska och brasilianska regeringarna. Under 2017 ökade alla dessa grupper, förutom Brasilien, sina investeringar. Indien ökade sin investering markant med hela 38 procent (21 MUSD) vilket innebär att landet var den fjärde största offentliga finansiären. Även Sydafrika ökade sitt bidrag. Ökningen med 24 procent (2,7 MUSD) gör att man nu är det land som investerat mest av sitt BNP i FoU kring försummade sjukdomar bland världens låg – och medelinkomstländer.

När det kommer till höginkomstländerna ökade Storbritannien sin investering med 89 procent (87 MUSD) och EU-kommissionen ökade sin andel med 50 procent (40 MUSD). Detta ledde till att gapet till den största investeraren, USA, minskade något. Det är värt att nämna att USAs investering endast ökade marginellt (1,5 procent eller 23 MUSD).

Långt kvar till WHOs mål

Trots 2017 års rekordnotering nådde inte en enda regering upp till WHOs (World Health Organisation) rekommendation att medlemsländerna bör spendera åtminstone 0,05 procent av BNP på forskning om sjukvårdsbehov i utvecklingsländer. Endast två länder – USA med 0,0082 procent och Storbritannien med 0,0071 procent – var ens i närheten av att nå upp till hälften av den rekommenderade nivån. Faktum är att under de 11 år som G-FINDERs rapport har publicerats är det bara USA som har uppnått WHOs mål. Detta gjorde man mellan 2007 och 2012.

Minskade bidrag från biopharma

Efter fem år i rad med ökade investeringar minskade biopharmaindustrins bidrag till FoU inom försummade sjukdomar något under 2017. Men detta kan möjligen relateras den samlade industrins nuvarande forskningsfokus, t.ex. så sammanföll den markanta minskningen av finansiering kring malariaforskning med att GSKs malariavaccin tafenoquine (Krintafel) blev marknadsgodkänt.

Tillsammans fick HIV/AIDS, malaria och TB mer än två tredjedelar (70 procent eller 2 496 MUSD) av 2017 års investeringar. Detta följer mönstret från tidigare år.

En sjukdom som fick ett betydligt minskat anslag är hepatit C. Anledningen till detta är dock delvis glädjande – hepatit C är ett exempel på en sjukdom där man har kunnat utveckla framgångsrika behandlingar.

Artikeln är producerad i samarbete med BioStocks mediapartner i USA, Endpoints News.