Klinisk expert: “IndiTreat kan bli en viktig bit i cancerpusslet”
Tumörresistens är ett av de största och mest svåröverkomliga hindren på vägen till effektiv cancerbehandling. Medtechbolaget 2cureX har utvecklat IndiTreat, ett verktyg som kartlägger resistens av varje enskild patients tumörer mot tillgängliga behandlingsalternativ innan behandling valts. IndiTreat ger onkologer möjligheten att ta välgrundade beslut gällande behandling vilket också förbättrar behandlingsresultatet. BioStock har talat med Henrik Harling, en erfaren kliniker och Senior Medical & Scientific Advisor hos 2cureX, angående nyttan av information om tumörresistens i klinisk praxis.
Trots att färska framsteg inom cancerbehandling har bidragit till att betydligt förbättra både överlevnad och livskvalité hos patienter så kvarstår problemet med tumörresistens.
Olika sorters resistensbehandling
Tumörresistens kan delas in i två typer: naturlig resistens och förvärvad resistens. Om tumören inte svarar på den initiala behandlingen är detta en form av naturlig resistens. Läkemedlet har helt enkel ingen verkan på den specifika tumören man försöker behandla.
Förvärvad resistens, däremot, kan uppstå även efter ett inledningsvist positivt behandlingssvar. När cancercellerna anpassar sig till behandling så minskar tumörernas mottaglighet för behandlingen. Det kan leda till att cancern kommer tillbaka.
Om förvärvad resistens uppstår kan en andra omgång med högre doser ibland eliminera de kvarvarande cancercellerna. Men i de allra flesta fall krävs en ny behandlingsform med en annan verkningsmekanism för att döda de resistenta cancercellerna.
Behandlingsresistens är en stor utmaning för cancerbehandlingars effektivitet. Då cancer är en sjukdom som utvecklas snabbt är det ofta av yttersta vikt att så snabbt som möjligt hitta ett effektivt behandlingsalternativ och man har begränsad tid på sig att hitta rätt behandling.
Att testa behandlingsresistens innan man väljer behandling
För att kunna identifiera rätt behandlingsalternativ har 2cureX utvecklat IndiTreat-testet som undersöker alla tillgängliga cancerbehandlingar mot kopior av patientens egen tumör, så kallade mikrotumörer, och kan avgöra om patientens tumör är mottaglig för de olika behandlingsalternativen. Genom att förse onkologer med denna information underlättas valet av behandling.
Målet är att kunna individualisera cancerbehandling baserat på de individuella tumörernas egenskaper. Därigenom siktar bolaget på att förbättra behandlingsresultaten, begränsa antalet onödiga biverkningar som uppstår som en följd av ineffektiva behandlingar samt bidra till en mer effektiv allokering av sjukvårdsresurser.
BioStock fick möjligheten att tala med Henrik Harling, en mycket erfaren kirurg med kopplingar till både Köpenhamns Universitet och flera cancerforskande bolag såsom 2cureX.
Kan du först berätta något om din professionella bakgrund och om vad du gör just nu?
– Jag är i grunden mag- och tarmkirurg och har arbetat med cancerpatienter på Bispebjerg Hospital i Köpenhamn. Men jag slutade som kirurg för ett par år sedan och nu sysslar jag enbart med onkologisk forskning.
Vill du berätta lite generellt om vilken typ av forskning inom onkologi du sysslar med?
– Det är research och development av nya läkemedel och produkter. Jag har till exempel bidragit med ett kliniskt perspektiv till utvecklingen av IndiTreat. De patientdata som testet är utvecklat på, mer än 600 patienter, kommer från min gamla avdelning på Bispebjerg så jag har känt till bolaget sedan 2007.
Kan du beskriva tumörresistens från ett kliniskt perspektiv? Hur påverkar det behandlingsutfallet?
– Kemoterapi kan vara många olika saker, man kan t.ex. ge kemoterapi för down staging av en patient med metastaser – alltså minska cancertumören – så att det går att operera patienten. Man kan också ge det när man gjort en radikal kirurgisk behandling, alltså som adjuvant behandling.
– Dessutom kan man ge kemoterapi – och det är detta som 2cureX fokuserar på – till patienter som är obotligt sjuka. Då rör det sig om en livsförlängande och livskvalitéhöjande behandling. Det är i dessa situationer som tumörresistens blir det stora problemet. Eftersom det handlar om patienter som kommer att dö av sin sjukdom så behöver de få en behandling som är effektiv från början, annars riskerar de att drabbas av behandlingens biverkningar utan någon förlängning av livslängden eller förbättring av livskvalitén.
Hur skulle du kvantifiera problemet med resistens idag?
– Om man ser på de patienter som genomgår kemoterapi så beror det mycket på vilken sjukdom vi talar om. När det gäller äggstockscancer så är de flesta patienter mottagliga för behandling, men problemet är att förr eller senare kommer cancern tillbaka eftersom patienten utvecklar resistens mot behandlingen.
– När det gäller tarmcancer är det bara 50 procent av patienterna som är mottagliga för behandlingen från början. Alla patienter får samma behandling, men den har alltså bara effekt för hälften av patienterna.
Onkologer vill givetvis alltid ge den bästa möjliga behandlingen till patienterna. Hur kommer det sig då att patienter blir resistenta fast onkologen bedömer att han/hon funnit rätt behandling för dem?
– Det är för att de rekommenderade behandlingarna, både nationellt och internationellt, baseras på väldigt stora studier med kanske tusentals patienter i varje studiearm. I sådana studier kan man uppnå statistisk signifikans för att den ena behandlingen är bättre än den andra.
– Problemet är bara att studieresultaten inte säger något om den enskilda patienten. Så även om onkologen säger att du har en viss sjukdom och ska få den rekommenderade behandlingen så är det ingen garanti för att just du får effekt av den behandlingen, även om patientgruppen som helhet ser effekt.
»2cureXs teknologi gör ju det möjligt att i en och samma analysföljd analysera upp till 96 olika kemoterapier, läkemedel och kombinationsbehandlingar.« – Henrik Harling, Senior Medical & Scientific Advisor, 2cureX
Hur kan det här variera mellan olika patienter – hur pass mottaglig man är för en viss behandling och hur stor risken är att man utvecklar resistens?
– Det varierar faktiskt inte bara mellan olika patienter utan också inom en och samma patient. En tumör kan vara delvis resistent eller fullt mottaglig för behandling. Det beror på att en tumör hela tiden delar sig så att det finns olika generationer av cancerceller.
– Anledningen till att en patient först kan vara mottaglig för behandling och sedan utveckla resistens är att behandlingen dödar de celler som är mottagliga medan de få celler som inte är mottagliga växer och delar sig. Detta visar sig som en progression av sjukdomen.
– Anledning är troligtvis genetisk. Dessvärre finns det inte speciellt många markörer som kan indikera om man är mottaglig. Det finns ett fåtal kemoterapier som vi vet är verkningslösa vid specifika mutationer finns i generna. Men när det gäller majoriteten av behandlingar finns det inga markörer som kan förutse om en behandling kommer att ha effekt.
2cureX vill testa alla cancerbehandlingar på sina mikrotumörer, inte bara de behandlingar som finns tillgängliga på marknaden. Vad tror du om den här strategin och hur tror du att man skulle kunna använda den i klinisk praxis?
– Jag tror att den här typen av test är en viktig bit i cancerpusslet. Jag tror inte att lösningen ligger i genomet eller i något annat, utan jag tror de olika teknikerna kompletterar varandra.
– Den här typen av teknik, att skapa mikrotumörer av patientens tumör och låta dem växa, är attraktiv eftersom den på bästa möjliga sätt efterliknar tumören som om den satt i kroppen.
– 2cureXs teknologi gör ju det möjligt att i en och samma analysföljd analysera upp till 96 olika kemoterapier, läkemedel och kombinationsbehandlingar. Därigenom får man kanske en ganska god uppfattning om vad som fungerar på den enskilda patienten. Jag säger ”kanske” eftersom 2cureX i dagsläget saknar bevis för att mottaglighet och resistens i laboratorium överensstämmer i klinik, alltså i människa.
– Men det är precis det vi nu ska undersöka i en stor studie i Danmark, Storbritannien och Tyskland. Vi vill kunna dokumentera att när testet säger att patienten inte är mottaglig för en typ av kemoterapi så håller det även i klinik. Sammantaget tror jag att IndiTreat har potential att bli en mycket viktig teknologi.
Om man ser på problemet med resistens, hur viktigt kan ett verktyg som IndiTreat vara inom det området? 
– Jag tror att IndiTreat kan bli ett mycket viktigt verktyg. När en patient med en obotlig sjukdom kommer till dig som läkare är det viktigt att man från början hittar rätt behandling. Annars kan patienten lägga flera månader på en behandling som inte fungerar. Det är dyrbar tid för en person som bara har 18 månader kvar att leva.
– Jag tror också att det är viktigt för de läkemedel som inte är rekommenderade i första hand, eftersom anledningen till att de inte är rekommenderade är att de inte visat tillräckligt goda resultat i större studier. Men som sagt betyder ju inte det att läkemedlet inte fungerar på dig eller mig, det funkade bara inte på 1000 andra patienter. Dessa läkemedel skulle ju kunna vara ett trumfkort och ha en effekt även om inget annat fungerar. Den chansen får inte patienterna idag.
Finns det några andra kliniska användningsområden för IndiTreat än att bara titta på huruvida man kommer att bli resistent eller inte?
– Det är givetvis viktigt att dokumentera resistens men i nästa steg är det även viktigt att fastställa om det finns något läkemedel som patienten är mottaglig för.
– Om patienten är resistent mot alla behandlingar så är det ju inte vettigt att fortsätta prova behandling efter behandling. Då blir ju patienten behandlad – med risk för påtagliga biverkningar – hela vägen till graven. Då är det kanske bättre att lägga sina krafter på något annat.
Om man tänker sig en framtid där IndiTreat används i klinisk praxis, vad tror du att det skulle betyda för onkologer och för patienterna?
– Jag tror det skulle betyda mycket. Givetvis vore det avgörande för patienterna som får korrekt behandling från början. Men det skulle också betyda mycket rent samhällsekonomiskt eftersom moderna kemoterapier är extremt dyra. Det är ju dumt att spendera så mycket pengar om man redan från början kan se att en behandling inte kommer att ha effekt.
– Då kan vi reservera en behandling till de patienter som vi vet kommer att se effekt av den.
» För patienter med obotlig cancer skulle det betyda väldigt mycket att kunna välja bort biverkningar från kemoterapi.«
Vad tror du att det faktum att samhället kan spara stora summor på att matcha rätt patient med rätt behandling kan innebära för betalningsviljan för IndiTreat?
– Jag tror det innebär en stor betalningsvilja eftersom man från alla håll, också politiskt, medger att utgifterna för cancerbehandling ökar. Kostnadsutvecklingen beror på att det finns allt fler dyra behandlingar men också på att befolkningen blir allt äldre och därmed kommer till ’canceråldern’. Sammantaget innebär det att vi kommer få en massiv press på fler onkologiska behandlingar framöver.
– Det enda sättet att finansiera detta på är en mer intelligent läkemedelsanvändning. Det finns ju ingen som skulle drömma om att använda så mycket pengar på något annat i livet om du visste att det bara finns 50 procents chans för att det skulle fungera.
– Min erfarenhet med patienter är att om man berättar att man har testat patientens tumör och att behandlingsmöjligheterna är mycket begränsade, men det här läkemedlet skulle kunna vara en möjlighet, så förstår patienterna det. Många patienter är också mycket oroliga för biverkningar.
– För patienter med obotlig cancer skulle det betyda väldigt mycket att kunna välja bort biverkningar från kemoterapi.
Den samhällsekonomiska aspekten skulle ju kunna bli minst lika viktig om man tittar på de nya behandlingar som kommer, t.ex. cellterapi, och som är ohyggligt dyra att framställa. Redan idag pågår en ganska stor debatt om kostnaden och vem som ska stå för den. Ser du någon potential för IndiTreat att även kunna screena för den typen av behandlingar?
– 2cureX arbetar med att utveckla ett test som kan förutse vilka läkemedel som skulle kunna blockera nybildningen av blodkärl som är nödvändigt för att en tumör ska kunna växa. Detsamma gäller immunterapin som också är mycket dyr och har många biverkningar. Här arbetar bolaget på ett immuntest som kan förutse immunterapins effekt.
– Drömmen vore såklart att ha en panel av tester som täcker allt. Men det kommer ju alltid att finnas något ställe där man ligger efter gentemot utvecklingen eftersom det hela tiden kommer nya läkemedel.
Avslutningsvis, vad ser du som den viktigaste utmaningen för 2cureX framgent?
– Den ekonomiska utmaningen för ett bolag som 2cureX är ju att testet ska valideras i kliniska studier. Det är en dyr historia att genomföra kliniska studier. Så jag tycker att det är mycket viktigt att man prioriterar finansiering av den här typen av studier, och tester, eftersom det i långa loppet är dessa som ska se till att vi behåller kontrollen över samhällets kostnader för cancerbehandling.
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från. [et_bloom_inline optin_id=”optin_4″]
