Home Nyheter Lever svensk immunonkologi upp till hypen?

Lever svensk immunonkologi upp till hypen?

Lever svensk immunonkologi upp till hypen?

24 januari, 2019

Immunonkologi har utvecklats till ett av de viktigaste områdena inom cancerforskningen och fältet förväntas fortsätta växa framöver. Men trots att kliniska studier har gett hopp till många cancerpatienter de senaste åren, är antalet positiva resultat fortfarande ganska begränsat. Flera svenska bolag utgår från premissen att det finns mycket kvar att hämta inom immunonkologi och arbetar fokuserat för att ta fram bättre cancerbehandlingar för de drabbade patienterna.  
En färsk rapport från World Health Organization (WHO) uppskattar att cirka 9,6 miljoner människor dog av cancer under 2018. Författarna bakom rapporten menar också att antalet cancerfall ökar globalt, med 18,1 miljon nya fall registrerade under 2018. Det kan jämföras med 14,1 miljoner nya fall under 2012.
De höga siffrorna kan inge en känsla av att cancer fortfarande är en obotlig sjukdom som hotar oss alla. Men riktigt så illa är det inte. En studie genomförd av American Cancer Society som publicerades förra året visar att dödligheten från cancer i USA har minskat stadigt de senaste 25 åren. Exempelvis har ökad kunskap om de skadliga effekterna av rökning lett till färre dödsfall i lungcancer medan allt bättre metoder för att upptäcka cancer har minskat antalet dödsfall i bröst- och prostatacancer.

Att behandla cancer genom att kapa immunsystemet

Kirurgi, cellgifts- och strålningsbehandling är fortfarande de vanligaste cancerbehandlingarna. Det är dock uppenbart att efterfrågan på nya behandlingsalternativ är fortsatt hög.
Immunterapi är en form av behandling som går ut på att lära immunsystemet att göra sig av med fientliga ’inkräktare’ i kroppen. Det vanligaste exemplet på en immunterapi är vaccin, som ju ställer in kroppen på att identifiera en okänd substans och stoppa den innan den riskerar att göra oss sjuka.
Den här typen av läkemedel har funnits i mer än ett sekel, men det är endast nyligen som de har använts framgångsrikt för att behandla cancer. Faktum är att immunterapi, inom cancerområdet kallat immunonkologi (IO), har blivit allt populärare de senaste tio åren. Läkemedels- och bioteknikbolag har stor tilltro till IO och dess kapacitet att göra stor skillnad för cancerpatienter och enorma summor satsas på att ta fram nya effektiva läkemedel och kombinationsterapier inom fältet.
Men ännu kvarstår en del tvivel hos forskarna – är IO verkligen rätt metod för att angripa cancer eller är det bara en hype?

Olika typer av immunterapi för cancer 

Cancer Research Institute (CRI) delar in IO-terapier i sju kategorier:

  • monoklonala antikroppar(mAb)
  • T-cellsaktiverande antikroppar (checkpoint-hämmare)
  • terapeutiska cancervaccin
  • adaptiv T-cell överföring (ACT)/ CAR-T behandling (en chimär antigenreceptor (CAR) sätts in i T-cellen)
  • cytokiner
  • immunterapi med onkolytiska virus
  • adjuvant immunterapi

mAbs och checkpoint-hämmare

Endast ett fåtal behandlingar inom dessa sju kategorier har erhållit marknadsgodkännande. Av de som har blivit godkända är det mAbs och checkpoint-hämmare som har visat sig vara mest effektiva. Båda behandlingarna riktar in sig på specifika antigener som antingen aktiverar cancerdödande T-celler eller hämmar checkpoint-molekyler som i vanliga fall hindrar T-cellerna från att attackera cancerceller.
mAbs är den vanligare av de två behandlingarna, mycket p.g.a. av att de är enkla att arbeta med och att behandlingen är relativt billig. Checkpoint-hämmare är visserligen dyrare men har också hittills visat sig vara varaktiga och mer effektiva än övriga behandlingar. Checkpoint-hämmaren Ipilimumab (Yervoy) var ett av de första IO-läkemedlen att godkännas av den amerikanske läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av melanom och genomgår just nu kliniska studier för behandling av andra typer av cancer. En annan checkpoint-hämmare, Pembrolizumab (Keytruda), mot melanom och lungcancer fick mycket uppmärksamhet efter att det framkom att den f.d. presidenten Jimmy Carter genomgått behandling med läkemedlet och att hans cancer därefter befann sig i remission.

Vacciner och adoptiv T-cell överföring

Cancervaccin och CAR-T blir alltmer attraktiva för forskare som arbetar med att ta fram behandlingar med långsiktiga fördelar och som eliminerar behovet av frekvent medicinering. Både vacciner och CAR-T bygger på vårt immunförsvars förmåga att lära sig vilka substanser som är skadliga för kroppen och sedan anpassa detsamma för att bättre försvara kroppen mot sådana substanser.
Eftersom immunförsvaret är så komplext är det är svårt att ta fram vacciner som riktar sig direkt emot cancermolekyler. Endast ett sådant vaccin har nått marknaden: Provenge (Sipuleucel-T) som är en typ av dendritiskt cellvaccin som behandlar metastaserande prostatacancer.

T-celler attackerar cancerceller

CAR-T har fått mycket uppmärksamhet tack vare att metoden använder sig av den senaste genredigeringstekniken. Det innebär att T-cellerna extraheras från patienten och manipuleras så att de kan identifiera en specifik molekyl som finns på patientens cancerceller. T-cellerna återintroduceras sedan i patienten så att de kan förstöra cancercellerna. Två CAR-T-behandlingar som har godkänts av FDA är tisagenlecleucel (Kymriah) för behandling av vissa typer av non-Hodgkins lymfom och B-cells akut lymfatisk leukemi samt axicabtagene ciloleucel (Yescarta) som även den behandlar non-Hodgkins lymfom.

Cytokiner, onkolytiska virus och adjuvant immunterapi

Cytokiner är hormoner i immunsystemet; dessa proteiner fungerar som signalmolekyler mellan olika celltyper och hjälper bland annat till att upprätthålla en hälsosam balans mellan cellväxt och celldöd. Cytokiner såsom interleukiner (Ils) och interferoner (IFNs) kan användas som behandling för att aktivera cancerdödande T-celler.
Onkolytiska virus är en form av genterapi som innebär att man genmodifierar virus till att attackera cancerceller men samtidigt undvika att attackera friska celler. Sådana virus kan antingen verka direkt på cancercellerna för att eliminera dem eller verka på immuncellerna i kroppen, t.ex. T-celler, och instruera dem att döda cancercellerna.
Adjuvanter är substanser som förstärker kroppens immunreaktion på en antigen. Inom IO kan de användas i kombination med vacciner för att stärka immunsvaret mot flera olika typer av cancer.
Dessa tre typer av immunterapi kombineras som regel med andra former av behandling för ökad effekt.

Få patienter får ta del av immunonkologins fördelar

Idag framstår checkpoint-hämmare som den mest lovande formen av IO som har lyckats uppnå varaktig effekt i nästan 50 procent av patienterna i flera kliniska studier. De anses dock fortfarande vara mycket dyra och kan ha besvärliga biverkningar.
Enligt StatNews beräkningar är det mycket få cancerpatienter, endast cirka 10 procent, som i nuläget får ta del av fördelarna med IO. Antalet kliniska studier med IO ökar dock kraftigt och den globala marknaden för IO-behandlingar förväntas växa med 14,6 procent årligen fram till 2024 enligt Transparency Market Research som i en rapport publicerad 2016 också förutspådde att marknaden år 2024 kommer att vara värd mer 100 miljarder USD. Att immunonkologi är en snabbväxande och därmed svårbedömd sektor illustreras väl av att en senare rapport från Meticulous Market Research publicerad i november förra året anger motsvarande prognos för 2024 till drygt 150 miljarder USD.

Alligator i spetsen för immunonkologi i Sverige

I Sverige finns det ett antal bolag aktiva inom IO-området. Tre exempel på bolag som är särskilt intressanta som siktar på att ta fram egna IO-behandlingar är Alligator Bioscience, Immunicum och RhoVac.
Alligator Bioscience har flera kandidater baserade på antikroppar i sin pipeline. En av dessa, ADC-1013, var grunden till en av de hittills största licensaffärerna inom svensk life science när man i augusti 2015 utlicensierade alla rättigheter och vidareutvecklingen av ADC-1013 till Janssen Biotech för ett avtalsvärde om 695 miljoner USD plus royalty-betalningar. Janssen, som hädanefter är ansvariga för kandidatens kliniska utveckling, genomför för närvarande en andra fas I-studie med kandidaten.
Utöver ADC-1013 har Alligator Bioscience ytterligare fyra kandidater i sin IO-pipeline, varav ATOR-1015, som är en bispecifik ”first-in-class” CTLA-4-antikropp med unika tumörlokaliserade egenskaper, nyligen har gått in i klinisk fas I. Så sent som i januari lanserade bolaget också ett nytt koncept för framtagande av bispecifika antikroppar, kallat RUBY-konceptet, som ger Alligator möjlighet att tidseffektivt skapa terapeutiska antikroppar med konkurrensfördelar både avseende effekt och farmaceutiska egenskaper.
Se Alligators presentation från BioStock Live Startup pitch & Dealmaker Summit i Köpenhamn här.

Immunicum har avtal med Pfizer och Merck

Immunicum har tre strategier för att bekämpa cancer, inklusive en strategi baserad på CAR-T och en vaccin-liknande behandling som ska lära immunförsvarets T-celler att känna igen och attackera cancerceller. Nyligen kunde bolaget meddela att slutgiltiga resultat från en klinisk fas I/II med bolagets huvudkandidat ilixadencel publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontier in Oncology. Resultaten bekräftar de tidigare meddelade positiva egenskaperna gällande säkerhet och tolerabilitet för ilixadencel, både som monoterapi och när det ges i kombination med sorafenib.
Även Immunicum har lyckats ingå avtal med några av världens största läkemedelsbolag. I höstas aviserade man ett samarbete med Pfizer och Merck i Tyskland för en fas Ib/II-studie där man i Ib-delen ska utvärdera ilixadenceli kombination med Mercks storsäljande checkpoint-hämmare Keytruda. I studiens fas II-del ska ilixadenceli stället kombineras med Pfizer och Mercks gemensamt utvecklade checkpoint-hämmare avelumab. Läs mer.

RhoVac kan hindra spridning av cancer

Även RhoVacs cancervaccin RV001 har uppvisat lovande kliniska resultat. Kandidaten har förmåga att identifiera och eliminera hotet om spridd cancer genom att aktivera T-celler mot proteinet RhoC som återfinns i cancerceller med kapacitet att metastasera. Efter en framgångsrikt genomförd fas I/II studie som visade immunsvar hos 86 procent av patienterna, förbereder nu bolaget en ansökan om tillstånd att inleda fas IIb. Ansökningsförfarandet kommer att inledas under Q1 2019 och givet att ansökan ska lämnas in i 6 separata länder är det sannolikt att förfarandet kommer fortgå även under Q2. Bolaget hoppas kunna inleda studien i mitten av 2019. Läs mer.

En stark tro på hypen

Sammanfattningsvis kan konstateras att det visserligen återstår ett antal hinder som IO-aktörer måste överbrygga för att utvecklingen ska resultera i effektiva cancerbehandlingar som når fler patienter, men de stora framgångarna inom fältet har definitivt gett läkemedels- och biopharmabolag tillräcklig tilltro till potential för att man ska satsa fullt ut på området. Inom industrin råder också generellt konsensus om att det är kombinationer av olika IO-behandlingar och exempelvis kemoterapier som troligtvis kommer att resultera i de bästa lösningarna för patienterna, vilket inte minst illustreras av den mängd kombinationsstudier som genomförs runt om i världen.
En sak är säker – de tre ovannämnda svenska bolagen investerar med övertygelse om att IO har potential att ge cancerpatienter en ökad livskvalité under mycket svåra omständigheter. För dem är IO inte bara en hype utan snarare en nyckel som kan bidra till att lösa gåtan om cancer.
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser bolag som BioStock erhållit finansiering från. [et_bloom_inline optin_id=”optin_4″]

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev