Alzinova tar immunterapi till frontlinjen i kampen mot Alzheimers. Med sin banbrytande AβCC-peptidteknologi har bolaget lyckats utveckla två läkemedelskandidater som siktar in sig på aggregering av proteiner i hjärnan. En av kandidaterna, ALZ-101, är ett vaccin som har potential att fördröja sjukdomsutvecklingen. BioStock har fått en pratstund med Alzinovas vd, Per Wester, som sammanfattar de största händelserna för Alzinova under 2018 och delar med sig av sina förväntningar på 2019.

Alzheimers sjukdom karakteriseras av två patologiska kännetecken: aggregering av proteinet Aβ och av ytterligare ett protein, Tau, i hjärnan. Alzinovas kandidater siktar in sig på en specifik typ av Aβ. Samtidigt innebär ett nyligen aviserat avtal mellan AC Immune och läkemedelsjätten Eli Lilly att de två bolagen också siktar in sig på Tau.

Antalet Alzheimerspatienter ökar stadigt och sjukdomen förväntas blir en “trillion-dollar-disease” under 2030. Historiskt har dock utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers dragits med många bakslag och effektiva behandlingsalternativ saknas. Med andra ord är det viktigare än någonsin att ta fram en behandling som kan fördröja sjukdomsförloppet och förbättra livskvalitén för de drabbade.

Per Wester, vd för Alzinova, vilka händelser vill du lyfta fram som de viktigaste för Alzinova när du tittar tillbaka på 2018?

Per Wester, vd Alzinova

–  Det finns faktiskt flera händelser att lyfta fram. Självklart är det vi åstadkommit själva en av de första sakerna jag tänker på. I första hand tänker jag på GLP-toxikologistudien som påvisade säkerhet och tolerabilitet vilket gör att vi känner oss trygga att kunna gå vidare och inleda studier på människor. Studien visade också att det finns ett tydligt immunsvar av den typ som vi hade önskat. Således finns förutsättningar att vaccinet även ger immunsvar hos människor. Sammantaget var det en mycket lovande GLP-toxikologistudie.

– Jag är också väldigt glad att kapitaliseringen inför en kommande klinisk studie blev övertecknad. I det väldigt oroliga börsklimat som råder är det mycket glädjande att så många vill fortsätta att investera i Alzinova och vår fortsatta utveckling. Ett genuint och stort tack till alla ni som gjort denna investering!

– Det är också glädjande att det nu är två immunterapier, riktade mot samma mål som vårt vaccin, som visat lovande resultat. Det inger förhoppning att vi är på rätt spår. Det finns ju ingen annan inriktning som påvisat några effekter än immunterapier riktade mot aggregerade former av Amyloid-β 42. Med tanke på att våra läkemedel är just sådana men med en ännu högre specificitet mot de oligomera, toxiska formerna av aggregaten så ser vi verkligen fram emot fortsättningen.

Vad har dessa uppnådda milstolpar för innebörd för er verksamhet framgent?

–  Nu finns såväl djurdata, kapital och rätt fokusområde som talar för att vaccinet, ALZ-101, kommer att gå in i klinisk fas med stort intresse från många håll globalt. Vi ser verkligen fram emot de kommande åren med stor tillförsikt.

»Påfrestningen på sjukvården är stor och kostnader för samhället enorma. Marknaden kommer att vara gigantisk och betalningsviljan likaså.« – Per Wester, vd för Alzinova

AC Immune och Eli Lilly tecknade nyligen ett avtal om att studera och utveckla Tau-aggregationshämmare som en möjlig behandling för Alzheimers. Avtalet innebär att Eli Lilly betalar motsvarande 80 MUSD i förskottsbetalning och 50 MUSD i konvertibler. AC Immune kan i relativ närtid även erhålla ytterligare 60 MUSD i milstolpesbetalningar, samt ytterligare uppemot 1,7 miljarder USD i royalties och milstolpesbetalningar om läkemedlet når marknad. Vad är dina tankar runt detta? 

– Avtalet i sig visar hur hett Alzheimerområdet är. Det är nästan obegripligt stora belopp. Men för att sätta det i perspektiv så menar jag att det är i detta härad en effektiv sjukdomsmodifierande terapi mot Alzheimers måste värderas. Det är en sjukdom som ökar i omfattning då vi blir allt äldre och samtidigt innebär enormt lidande för patienter och anhöriga. Påfrestningen på sjukvården är stor och kostnader för samhället enorma. Marknaden kommer att vara gigantisk och betalningsviljan likaså. Detta avtal kan jag endast tolka som positivt även för oss.

Alzinova fokuserar på Aβ oligomerer, inte Taunystan. Vad är bakgrunden till de olika approacherna? Ser du framför dig ett scenario där en kombination av behandlingar som inriktar sig mot både Aβ och Tau skulle kunna bota Alzheimers och inte bara fördröja sjukdomsförloppet?

– Aβ-oligomerer och taunystan hänger tätt samman. Taunystan uppstår, förenklat beskrivet, som ett resultat av att Aβ-oligomerer orsakar synapsdysfunktion mellan neuroner. Det är därför det är helt centralt att en Aβ-terapi är specifik mot just oligomera former. Det är mycket sannolikt att man i framtiden kommer att ge kombinationsterapier. Det mest sannolika med dagens kunskap är att en hörnpelare blir en oligomerspecifik Aβ-terapi med tanke på de resultat som hittills påvisats. Om en Tauinriktad terapi också ingår får framtiden utvisa.

–  Men att bota redan sjuka patienter blir nog svårt eftersom sjukdomen leder till att nervceller dör. Däremot verkar effektiva immunoterapier för att bromsa eller motverka sjukdomen vara inom räckhåll, och dessa kommer att göra stor skillnad.

Om vi blickar framåt, vilka milstolpar kan vi förvänta oss för Alzinova under 2019?

–  En mycket viktig milstolpe är såklart ansökan om klinisk prövning och godkännande av densamma. Även inklusion av patienter samt resultat från nya effektstudier på djur och i cellkulturer är betydande händelser som vi ser fram emot.

–  Sedan är givetvis avrapporteringar från andra pågående Alzheimerstudier, nyheter inom området samt rapporter från vetenskapliga konferenser alltid av stort intresse.

»Det kommer bli otroligt intressant när vi nu tar nästa steg i vår utveckling.«

Vad ser du personligen mest fram emot under det kommande året?

–  Viktigast blir utan tvekan att komma igång med vår kliniska prövning. Det kommer bli otroligt intressant när vi nu tar nästa steg i vår utveckling. Det innebär också att vi kommer att behöva förstärka organisationen med nya kompetenser. Det är av den anledningen vi ser ett mycket stort värde i att organisationen har varit virtuell. Vi har haft ett flertal personer som arbetat för bolagets räkning med anställning hos andra. Dessa finns snart tillgängliga för andra bolags läkemedelsprojekt, samtidigt som vi tar in nya kompetenser.

Då ålder är den främsta riskfaktorn i Alzheimers förväntas antalet drabbade öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Är du optimistisk när det gäller framtiden för Alzheimersforskning i synnerhet och neurovetenskap i allmänhet?

–  Jag är försiktigt optimistisk när det gäller Alzheimersforskningen. Det finns goda skäl att vara det, som jag ser det. Alla de stora misslyckanden som vi sett historiskt har inte varit förgäves. En tydlig insikt är att det finns en mycket stor öppenhet från forskare om grundkunskaper kring sjukdomen och de bolag som investerat mycket resurser i läkemedelskandidater som misslyckats påvisa önskade effekter. Man delar med sig av data vilket gör att det finns mycket goda underlag för att utveckla nya terapier. Investeringsviljan är fortsatt mycket stor samtidigt som myndigheter hjälper till, exempelvis med Fast Track och lägre krav på registreringar så länge effekter kan påvisas. Forskningen rör sig framåt, vilket betyder att vi närmar oss djupare förståelse om sjukdomen och dess orsaker.

– När det gäller neurovetenskap i allmänhet finns det all anledning att vara optimistisk även om variationen om kunskaperna för olika diagnoser är stor. Neurovetenskaperna är ett av de sista gränsområdena för livsvetenskaperna. Hjärnan är ju trots allt den mest komplexa strukturen som vi känner till. Men vi lär oss mer och mer om hjärnan och dess sjukdomar och hur de hänger samman med biologiska förändringar, arv, livsstil och ren slump.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.