Lundabaserade CombiGene arbetar med att utveckla genterapi som en potentiell behandlingsform. Bolagets framgångsrika prekliniska studier med CG01, en behandling mot epilepsi, har attraherat både privata investerare och EUs ramprogram för forskning och innovation. När 2018 nu går mot sitt slut ger oss Jan Nilsson, CombiGenes vd, en överblick över de viktigaste händelserna under året som gått och berättar vad vi kan förvänta oss från CombiGene under 2019.

Bolagets kandidat CG01 bygger på forskning utförd av CombiGenes vetenskapliga grundare Merab Kokaia, professor i neurofysiologi och föreståndare för Epilepsicentrum vid Lunds Universitets medicinska fakultet, och David Woldbye, docent vid Köpenhamns Universitet. De två upptäckte att neuropeptid Y (NPY) hämmar epileptiska anfall hos djur och att denna effekt förstärks ytterligare om även NPY-receptorn Y2 tillförs.

CombiGene har kunnat ta till vara denna kunskapen och kombinera den med genterapi med virala vektorer för att på så sätt utveckla en epilepsibehandling med potential att vara banbrytande. Teknologin bygger på upptäckten att ett virus kan göras icke-patogent genom att avlägsna dess DNA och ersätta det med funktionella DNA-sekvenser med terapeutiska egenskaper. När viruset injiceras i patienten, ”infekteras” patientens celler och producerar proteiner kopierade från de funktionella DNA-sekvenserna. Idag används ett flertal virusvektorer i mer än 300 kliniska studier världen över.

Jan Nilsson, vd på CombiGene, vilka händelser vill du lyfta fram som de viktigaste för CombiGene när du tittar tillbaka på 2018?

– 2018 var på många sätt ett ganska fantastiskt år för CombiGene. I början av året fick vi positiva resultat från vår pre-kliniska proof-of-concept-studie, vilket innebar att vi kunde påbörja nästa steg i utvecklingen av CG01-projektet: att utveckla en GMP-klassad tillverkningsmetod, vilket är ett avancerat och i flera delar banbrytande arbete. Ingen har tidigare utvecklat en genterapi för behandling av epilepsi. CG01-projektet har med andra ord utvecklats precis enligt den plan vi hade i början av året.

Jan Nilsson vd CombiGene

Jan Nilsson, vd CombiGene.

– I februari genomförde CombiGene en nyemission som tecknades till 22,5 procent. Utfallet var självklart en besvikelse. Bakgrunden till det svaga utfallet var att marknaden hamnade i en väldig negativ utveckling på grund av en plötslig ränteoro med fallande kurser som följd. Eftersom villkoren i emissionen inte gick att ändra var förutsättningarna att fylla emissionen borta.

– Den finansiella motvind som vi upplevde i februari skulle emellertid snart vändas till sin motsats. I maj meddelade Horizon 2020, EU:s ramverk för forskning och utveckling, att de beslutat satsa 3,36 MEUR på vårt projekt och efter sommaren genomförde vi en förträdesemission om cirka 31 miljoner kronor. Denna emission tecknades till cirka 150 procent.

 Vad har dessa uppnådda milstolpar för innebörd för er verksamhet framgent?

– Samtliga milstolpar har egentligen samma innebörd: att vi kan fortsätta den framgångsrika utvecklingen av CG01. Proof-of-concept-studien innebar som jag nämnde tidigare att vi var redo att ta nästa steg i utvecklingen av detta projekt och kapitalet från Horizon 2020 och företrädesemissionen i september innebär att vi har finansiella förutsättningar att göra just det.

 Om vi blickar framåt, vilka milstolpar kan vi förvänta oss för CombiGene under 2019?

– Utvecklingen av tillverkningsmetod för en virusvektor är en tidskrävande process, men det kommer att finnas några tydliga milstolpar i projektet, bland annat biodistributions- och toxikologistudier som är planerade att initieras under nästa år. Vi kommer inte att kunna presentera lika frekventa milstolpar i projektet som vi gjorde under 2017/2018, men detta innebär inte på något sätt att vi tappar tempo i utvecklingsarbetet. Tvärtom – med kapitalet från företrädesemissionen och Horizon 2020 är CombiGene mycket väl rustat att driva projektet framåt med full kraft.

»Med kapitalet från företrädesemissionen och Horizon 2020 är CombiGene mycket väl rustat att driva projektet framåt med full kraft.«— Jan Nilsson, vd CombiGene

 Vad ser du personligen mest fram emot under det kommande året?

– Det korta svaret är att jag ser framemot att arbeta på CombiGene. Vi befinner oss i en mycket intressant fas i bolagets utveckling och jag har svårt att välja en aktivitet över en annan.

– Självfallet ska det bli oerhört spännande att följa utvecklingen av CG01, men jag ser också fram emot att fortsätta vårt internationella nätverkande, som på sikt kan bli mycket värdefullt före oss.

– Under 2019 kommer vi också fortsätta arbetet med att identifiera ytterligare ett genterapiprojekt som är intressant för bolaget. Även detta ligger mig mycket varmt om hjärtat.

Genterapi framstår som en mycket lovande behandlingsform, mycket tack vare att den har många långsiktiga fördelar jämfört med traditionella behandlingar. Med det sagt, vilka skulle du säga är de största utmaningarna för genterapi framöver och speciellt i relation till CombiGenes arbete?

– Eftersom genterapi är en mycket ung behandlingsform (det första FDA-godkännandet kom så sent som i augusti 2017) finns det ingen etablerad princip för prissättning av olika genterapibehandlingar. Utmaningen är ju att väga värdet av att behandla en sjukdom vid ett enda behandlingstillfälle jämfört med en livslång behandling – eller att värdera förmågan att behandla en sjukdom som idag saknar adekvata terapier. Jag är personligen övertygad om att principer för prissättning kommer att utvecklas under de närmaste åren och vara ganska väl etablerade när det så småningom är dags att introducera CG01 på marknaden.

»Vi är verksamma i ett av den globala läkemedelsutvecklingens mest dynamiska områden och vårt epilepsiprojekt befinner sig nu i en mycket intressant utvecklingsfas.« 

 Ni har ingått ett partnerskap med brittiska CGT Catapult. Vad hoppas du att ni får ut av samarbetet och ser du några andra partnerskap för CombiGene framöver?

– Samarbetet med Catapult, som fungerar alldeles utmärkt, har en mycket tydlig slutprodukt: en GMP-klassad tillverkningsmetod som vi kan använda för att producera material till kliniska studier. Vad gäller övriga partnerskap kan jag se att vi på ett eller annat sätt kommer att etablera samarbete med något större läkemedelsföretag för att genomföra det kliniska arbetet och kommersialisera vår produkt.

Nyligen uppmärksammades CombiGenes arbete i en artikel i tidskriften Nature som handlade om genterapins möjligheter inom epilepsi. Varför tror du att Nature valde att uppmärksamma er och vad betyder den internationella uppmärksamheten för er framtida utveckling?

– Låt mig först säga hur ofantligt stolt och glad jag är över artikeln i Nature. Att CombiGene uppmärksammas i en så prestigefylld publikation säger något om nivån på den forskning som ligger till grund för vårt epilepsiprojekt. Jag tror att det är just det som ligger bakom publiceringen. Exakt vad artikeln kommer att betyda för oss är lite svårt att säga, men självklart är det mycket positivt för CombiGene att uppmärksammas på detta sätt.

En avslutande fråga. Den 19 december bytte ni lista till Nasdaq First North. Vad låg bakom detta listbyte?

– Vi är verksamma i ett av den globala läkemedelsutvecklingens mest dynamiska områden och vårt epilepsiprojekt befinner sig nu i en mycket intressant utvecklingsfas. Vår forskning och utveckling börjar få internationell uppmärksamhet – artikeln i Nature är ett utmärkt tecken på detta. Ambitionen med att byta till Nasdaq First North är helt enkelt att skapa ett större internationellt intresse för vår aktie.

Länk till artikeln i Nature:

https://www.nature.com/magazine-assets/d41586-018-07644-y/d41586-018-07644-y.pdf

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.