Prader-Willys Syndrom (PWS) är erkänd som den vanligaste genetiska orsaken till livshotande övervikt. Hetsätandet och fixeringen vid mat brukar börja före 6 års ålder och lusten att äta är fysiologisk och överväldigande svår att kontrollera. Svårigheterna att hålla aptiten i schack har gäckat forskningen sedan sjukdomen upptäcktes för mer än 60 år sedan. Danska Saniona ser dock ut att vara på god väg mot en ny behandling som hämmar impulsen att hetsäta. Nyligen kom också nya forskningsrön som ytterligare ökar förståelsen av sjukdomen.

Prader-Willys Syndrom (PWS) är en sällsynt indikation orsakad av en medfödd kromosomavvikelse som bl.a. medför autistiska drag och utvecklingsstörning. Det farligaste kärnsymptomet och nyckelriskfaktorn med PWS är en konstant, extrem och omättlig aptit – s.k. hyperfagi – som gör att patienterna invalidiseras och ofta dör i förtid. Då farmakologiska alternativ saknas måste vårdgivare strikt begränsa patienternas tillgång till mat genom övervakning och låsta kylskåp.

Ny pilotstudie ger nya ledtrådar i forskningen kring PWS

PWS har varit en känd diagnos sedan 1950-talet och de vetenskapliga framgångarna med att erbjuda bättre behandlingsmetoder har varit få. Givet att sjukdomen orsakas av en medfödd kromosomavvikelse är det kanske inte rimligt att tro att den skall kunna botas, men om kroppsvikten kan hållas i schack kan drabbade individer leva någorlunda normala och längre liv.

Så sent som i oktober publicerades en italiensk studie i Endocrine Connections som sken nytt ljus över Prader-Willis Syndrom. Studien visade att olika nivåer av mikro-RNA (miRNA) skulle kunna förklara särdragen mellan patienter med PWS som även lider av extrem övervikt, jämfört med individer vars fetma inte går att relatera till en genetisk störning.

miRNA är små RNA-molekyler som reglerar genuttryck och kan påverka fett-metabolism, bildning av fettvävnadsceller samt metabolisk aktivitet, bland fler processer som är involverade i fetma. Eftersom miRNA kan frisättas till blodet, kan det vara en relevant informationskälla för molekylära sjukdomsförändringar.

Skillnader i cirkulerande miRNA mellan patientgrupper

Enligt forskarna indikerar studieresultaten att personer med PWS har en särskild cirkulerande miRNA-profil jämfört med den grupp vars fetma inte härrör ur en genetisk störning. Att identifiera specifika miRNA-profiler i PWS kan därmed utgöra ett ytterligare värdefullt bidrag vid den kliniska utvärderingen av nedsatt leverfunktion hos dessa patienter.

Saniona kan ha möjlig behandling i sikte

Det danska bolaget Saniona, noterat på Stockholmsbörsens SmallCap-lista, utvecklar i partnerskap med mexikanska Productos Medix läkemedelskandidaten tesofensine som ett nytt behandlingsalternativ mot fetma. Tidigare fas II-resultat som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet visade att kandidaten hade goda viktminskningseffekter och uppnådde dubbelt så stor viktminskning över en sexmånadersperiod jämfört med då godkända fetmaläkemedel. I augusti förra året inleddes en fas III-studie i Mexiko vars top-line resultat förväntas bli tillgängliga i december 2018.

Tesofensine: Minskning av kroppsvikt för tesofensine efter 24 veckor jämfört med konkurrerande läkemedel efter 52 veckor eller längre. 
Klicka för att förstora

Ätstörningsindikationer – en naturlig förlängning av verkningsmekanismen i tesofensine

Baserat på de övertygande studieresultat man sett med tesofensine och med tydliga  synergieffekter i sikte, breddade Saniona sitt fokus till att omfatta fler metabola sjukdomar och ätstörningsindikationer, av vilka PWS utgör en.

Tesofensine tolereras generellt väl och har visat en god kardiovaskulär säkerhetsprofil. Substansen har dock visat sig öka patienternas hjärtfrekvens. Saniona har därför kombinerat tesofesine med betablockeraren metropolol i den nya läkemedelskandidaten Tesomet. Denna kombinationsterapi, som ges oralt i tablettform och som Saniona har patent på till 2036, är kardiovaskulärt neutral utan förlust av den viktminskande effekten.

Dagens behandlingsalternativ är otillräckliga

Även om det finns medicinsk behandling för vissa PWS-symptom så saknas effektiva farmakologiska behandlingar för hyperfagi i PWS. Sanionas kandidat har potential att minska hyperfagi och därmed öka livslängden och livskvalitén för patienterna på ett mycket betydelsefullt sätt.

»I den första delen av vår fas II-studie hos vuxna PWS-patienter observerades en signifikant viktminskning, men ännu viktigare var att kärnsymptomen hos PWS, dvs. ett konstant matbehov (hyperfagi) tycktes försvinna helt under en tre månaders behandlingsperiod.« — Jørgen Drejer, vd Saniona i ett pressmeddelande tidigare i år

Studieresultat viktiga triggers som väntas inom några månader 

Saniona genomförde 2017 en fas IIa-studie med Tesomet på vuxna patienter med PWS. Resultaten för denna del av studien visade dels att Tesomet leder till en signifikant viktminskning och dels en betydande minskning av det mest karaktäristiska symptomet för sjukdomen, hungerkänsla och hetsätning, alltså hyperfagi. Saniona har således uppnått proof of concept för behandling av patienter med PWS. Studien visade samtidigt att patienter med PWS behöver få en lägre dos än patienter som lider av fetma och diabetes typ 2, eftersom deras metabolism generellt – och inte minst nedbrytningen av tesofensine – är väsentligt långsammare än i andra patientgrupper.

Efter att ha uppnått proof of concept i vuxna patienter har Saniona initierat en andra del av studien, som inkluderar tonåriga patienter vilka följs under en 12-veckorsperiod, med en lägre behandlingsdos. I denna del av studien har Saniona också gått in i en yngre patientgrupp och samtidigt tagit första steget mot en fas IIb dosutvärderande studie. Denna studie är redan fullrekryterad och top-line data väntas kunna presenteras under Q1 2019.

Därmed förväntar vi oss att Saniona kan presentera studieutfall från såväl fetmastudien i Mexiko och PWS-studien inom några månader – bägge två viktiga milstolpar som kan komma att få signifikant inverkan på bolagets värde och aktiekurs.

Läs mer om Sanionas pipeline här.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från. [et_bloom_inline optin_id=”optin_4″]

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev