Utdragen förlossning orsakat av svagt värkarbete är den främsta anledningen till akuta kirurgiska ingrepp såsom kejsarsnitt. Utöver att vara associerat med en ökad risk för komplikationer för både modern och barnet så medför det också stora vårdkostnader. BioStock har träffat Lena Degling Wikingsson, vd för Dilafor, ett av Karolinska Developments portföljbolag som utvecklar läkemedelskandidaten Tafoxiparin, en substans med first-in-class-potential inom obstetriska indikationer.

Lena Degling Wikingsson, vd för Dilafor, kan du till att börja med berätta om din bakgrund och varför du tog uppdraget som vd för Dilafor 2011?

– Jag är farmacie doktor och har tidigare arbetat vid Läkemedelsverket, SBL vaccin och i ledande befattningar i mindre läkemedelsbolag. Dilafor var för mig ett unikt tillfälle att kunna engagera mig i utvecklingen av ett nytt läkemedel inom kvinnohälsa och förlossningar, områden med stora medicinska behov och med få produkter i utveckling. Det var en möjlighet att kunna göra stor skillnad helt enkelt!

– De läkemedel som idag används inom förlossningsvården är från 1950- och 1980-talen, och är inte tillräckligt effektiva. Faktum är att i stort sett alla känner någon som har haft en besvärlig, långvarig förlossning med komplikationer.

Ni utvecklar Tafoxiparin med det initiala målet att minska incidensen av utdragen förlossning både efter spontan start och igångsättning av förlossning. Varför uppstår svagt värkarbete?

Dilafors grundare och tillika medicinska chef, Professor Gunvor Ekman Ordeberg, har ägnat över 40 år i klinisk forskning med att försöka förstå vad som händer när en förlossning startar och vad som gör att den avstannar hos vissa kvinnor. Professor Ekman Ordeberg har visat att långdraget förlossningsarbete är relaterat till brist av en unik molekyl, heparansulfat, i livmoder och livmoderhals. Detta medför att dessa kvinnor med värksvaghet inte svarar optimalt på oxytocin, som idag är den gängse behandlingen för att stimulera värkarbetet, och förlossningen blir då långdragen med stor risk för komplikationer.

Vilka är de allvarligaste konsekvenserna av utdragna förlossningar och hur stora samhällsekonomiska förluster är förknippade med detta?

Utdragna förlossningar är förknippade med en hög risk för komplikationer både för mamma och barn, såsom akuta kejsarsnitt, stora blödningar efter förlossning, hotande syrebrist, infektioner samt bristningar hos kvinnan både vaginalt och i nedre delen av tarmen. Efter svåra förlossningar så krävs också intensivvård d.v.s. neonatal vård av barnet, vilket kan upplevas mycket traumatiskt. Många kvinnor kräver planerat kejsarsnitt vid nästa graviditet om de haft en långdragen förlossning med komplikationer. Betydande hälsoekonomiska vinster kan därför nås genom att reducera antalet kvinnor som drabbas av värksvaghet, ett ökat antal kvinnor med kortare förlossningstid och färre komplikationer. Detta skulle också ge stora fördelar ur ett mänskligt perspektiv.

»Tafoxiparin har i fas I-studier uppvisat en mycket bra säkerhetsprofil. En klinisk fas II-studie visade lovande data på Tafoxiparis kapacitet att minska andelen kvinnor med långdragen förlossning, definierat som en förlossningstid överstigande 12 timmar. Vi hoppas att den pågående kliniska fas IIb-studien ska kunna bekräfta detta.« – Lena Degling Wikingsson, vd Dilafor

Vad kan du berätta om era hittillsvarande kliniska data?

– Tafoxiparin har i fas I-studier uppvisat en mycket bra säkerhetsprofil. En klinisk fas II-studie visade lovande data på Tafoxiparin kapacitet att minska andelen kvinnor med långdragen förlossning, definierat som en förlossningstid överstigande 12 timmar. Vi hoppas att den pågående kliniska fas IIb-studien ska kunna bekräfta detta.

I fas IIb-dosstudien med Tafoxiparin om stimulering av värkarbete under förlossning har 360 gravida kvinnor inkluderats. Hur lätt/svårt har det varit att rekrytera personer inom denna patientgrupp?

Gravida kvinnor är idag mycket medvetna om de risker och svårigheter som kan uppkomma vid en långdragen förlossning och vilka behandlingsalternativ som finns. Dilafor har inte upplevt några hinder att rekrytera gravida kvinnor till studien, de flesta kvinnor har tackat ja till deltagande. Några få kvinnor har tackat nej till att vara med i studien då de tyckt det varit obehagligt att få ett extra dropp.

Standardbehandlingen för värkstimulans är idag oxytocin-dropp. Vilken funktion fyller Tafoxiparin i en tilltänkt kombinationsbehandling med oxytocin?

– Dilafors läkemedelskandidat Tafoxiparin ersätter sannolikt den molekyl som är en brist hos de kvinnor som upplever en värksvaghet. Dilafor har i vävnadsprover visat en synergistisk positiv effekt mellan oxytocin och Tafoxiparin och i kliniska studier att minskar antalet långdragna förlossningar hos kvinnor som får Tafoxiparin tillsammans med oxytocin.

»Marknadsprognosen är betydande då vi ser att ca 40 procent av alla gravida kvinnor kan komma att ha nytta av behandling med Tafoxiparin. Betydande är också de mänskliga och hälsoekonomiska vinster som kan göras om komplikationer och långdragna förlossningar kan undvikas.«

Oxytocin har funnits i snart 70 år. Samtidigt är möjligheten för en fas II-studie inom indikationsområdet att lyckas hela 50 procent, d.v.s. betydligt högre än snittet för andra områden. Tyder denna paradox på att forskning kring svagt värkarbete och utdragna förlossningar är eftersatt, eller ser du andra förklaringar till att inga nya behandlingsalternativ har tillkommit?

Vi ser ett trendbrott just nu när det gäller intresse för kvinnohälsa och obstetrik från läkemedelsindustrin. Det globala medicinska behovet är också tydligt beskrivet av professionen. Forskningen och intresset kring detta område har tidigare varit eftersatt av läkemedelsindustrin, kanske beroende på att förlossningar har ansetts vara en naturlig del av livet och att det medicinska behovet inte har varit tillräckligt uttalat.

Uppskattningsvis 40 procent av alla gravida kvinnor behöver farmakologisk behandling på grund av utdragen förlossning och av dessa når ungefär hälften av de behandlade ingen tillfredsställande effekt. Det är en anmärkningsvärt hög andel. Hur ser era marknadsprognoser ut för Tafoxiparin?

– Marknadsprognosen är betydande då vi ser att ca 40 procent av alla gravida kvinnor kan komma att ha nytta av behandling med Tafoxiparin. Betydande är också de mänskliga och hälsoekonomiska vinster som kan göras om komplikationer och långdragna förlossningar kan undvikas. Vi ser också en stor fördel med att vi ej ändrar klinisk praxis d.v.s. Tafoxiparin kommer att adderas till den behandlingsrutin med oxytocin som finns på förlossningsavdelningarna idag. Det finns således goda förutsättningar för en bred användning av Tafoxiparin.

Hur ser samarbete med er partner i Asien, Lee’s Pharmaceutical, ut?

Lee’s Pharmaceutcial har ett licensavtal med Dilafor innefattande utveckling och kommersialisering av Tafoxiparin för obstetriska och gynekologiska indikationer i Kina, Taiwan, Macau och Hong Kong. Vi har ett gott samarbete gällande de kliniska programmen.

Vad är Dilafors initiala geografiska fokus? Hur ser er patentportfölj ut och avser ni att gå vidare i fler regioner om ni når framgångar på den första marknaden?

– Dilafor har en global patentportfölj och vårt initiala fokus är Europa, USA och sedan Japan. Därefter går vi vidare till fler regioner.

Hur mycket kapital har investerats i Dilafor till dags dato och hur ser era framtida sannolika finansieringsbehov ut?

– Dilafor grundades 2003 och har fram till idag genomfört ett gediget utvecklingsprogram innefattande kliniska prövningar men också inom tillverkning och preklinik. En större mängd kapital har investerats i bolaget. Efter att vår fas IIb-prövning är avrapporterad så kommer vi starta en fas III-studie för bolagets första indikation; värksvaghet efter spontan igångsättning. Ett sådant program kommer att kräva flera hundra miljoner i finansiering.

»[Att vara ett av Karolinska Developments portföljbolag] innebär att vi som bolag har stort stöd från experter med lång erfarenhet och tillgång till ett brett nätverk inom life science-branschen vilket är en stor fördel för ett bolag i sen klinisk utvecklingsfas. Möjligheten att synas blir också större när man är del i ett sådant sammanhang, vilket gynnar oss som litet bolag.« 

Vad innebär det för Dilafor att vara ett av portföljbolagen i Karolinska Development, Skandinaviens enda börsnoterade investmentbolag inom life science-sektorn som dessutom äger 38 procent av ert bolag?

Det innebär att vi som bolag har stort stöd från experter med lång erfarenhet och tillgång till ett brett nätverk inom life science-branschen vilket är en stor fördel för ett bolag i sen klinisk utvecklingsfas. Möjligheten att synas blir också större när man är del i ett sådant sammanhang, vilket gynnar oss som litet bolag.

När förväntar ni er kunna leverera resultat från fas IIb-studien?

Förväntad rapportering av top line data sker under Q4 2018. Slutlig rapport efter avslutad studie förväntas komma under Q2 2019

Vilka övriga milstolpar ser du framför dig under det kommande året?

Vi hoppas kunna presentera data från vår fas IIb-studie före sista december i år. Med ett positivt resultat kommer vi att planera för fortsatt klinisk utveckling av Tafoxiparin under kommande år med målet att nå marknaden och ge gravida kvinnor möjlighet att få tillgång till denna behandling.

Mer om Dilafors kliniska studie
Dilafor genomför just nu en klinisk studie vid ett antal förlossningskliniker i Sverige, Finland och Danmark. I studien testas läkemedelskandidaten Tafoxiparin i tre olika doser för att studera om den kan ge kortare förlossningstid och färre komplikationer hos förstföderskor som kommit igång spontant men där sedan värkarbetet avstannat och gått in i långdragen förlossning. Totalt 360 gravida kvinnor ingår i studien.

Förlossningskliniker och sjukhus som ingår i studien i Sverige är:  Universitetssjukhuset i Linköping, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Skaraborgs sjukhus i Skövde, Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och Helsingborgs Lasarett i Helsingborg. I Finland deltar två kliniker, Universitetssjukhuset i Tammerfors och Universitetssjukhuset Helsingfors.  I Danmark har en klinik deltagit, Hvidovre Sjukhus. Totalt har 11 aktiva kliniker deltagit.  

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.