På måndagen tillkännagav nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet att årets nobelpris i fysiologi eller medicin 2018 delas mellan James P Allison och Tasuku Honjo. Duon tilldelas priset då de etablerat en helt ny princip för cancerbehandling genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller. Deras upptäckter har lagt grunden till den starkast växande trenden inom cancerbehandling – immunonkologi.

Amerikanen James P Allison upptäckte ett protein som visade sig bromsa immunsystemet, varpå han vände på upptäckten för att kunna använda möjligheten att istället släppa på bromsen så att immunsystemet aktiveras. På andra sidan Stilla havet upptäckte Tasuku Honjo ett nytt protein inne i immuncellerna som också fungerar som en broms. De två forskarnas upptäckter gjordes oberoende av varandra och nu får de dela på 2018 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.

James P Allison. Född 1948 i Alice, Texas, USA. Doktorerade 1973 vid University of Texas i Austin. Är sedan 2012 professor vid University of Texas i Houston.
Bild: Lasker Foundation

Grundforskning med revolutionerande effekt
De bägge pristagarna har bedrivit grundforskning och medverkat till att nya läkemedel nått cancerpatienter. Upptäckterna ledde först till banbrytande framsteg inom malignt melanom men har sedan kommit till användning inom flera andra tumörsjukdomar.

Allisons och Honjos forskning benämns som en milstolpe i kampen mot cancer som resulterat i den terapeutiska grenen vid idag kallar immunonkologi (I/O). I flera fall har I/O-terapier lett till långvariga effekter på tumörer som tidigare ansetts vara icke behandlingsbara.

I/O-marknaden blomstrar
Immunonkologin har växt snabbt och är nu ett blomstrande terapiområde som spås vara den gren inom onkologin med störst tillväxttakt inom överskådlig framtid. Detta syns inte minst i Sverige där åtskilliga bolag är verksamma inom området.

AstraZeneca har redan flera I/O-produkter på marknaden, bland annat Calquence (acalabrutinib) för vuxna som tidigare har behandlats för mantelcellslymfom och Imfinzi (durvalumab) som så sent som i förra veckan godkändes av EMA för lokalt avancerad inoperabel Icke småcellig lungcancer (NSCLC). Läkemedelsjätten har flera ytterligare I/O-projekt i sin pipeline.

Men AstraZeneca är långt ifrån det enda svenska bolag inom I/O. Alligator BioScience utvecklar innovativa antikroppsbaserade immunterapier för olika cancerformer och utlicensierade 2015 de globala rättigheterna för utveckling och kommersialisering av sin primära kandidat ADC-1013 till Jansen Biotech Inc. som är en del av världens största läkemedelsbolag Johnson & Johnson.

Flera lovande projekt i svenska I/O-bolag
Cantargia utvecklar antikroppsbehandlingen CAN04 för att bekämpa cancer både genom att aktivera immunförsvarets mördarceller och genom att blockera signaler som stimulerar tumörtillväxt. Utvecklingen fokuserar initialt på icke-småcellig lungcancer (NSCLC) och pankreascancer. Se vd Göran Forsberg presentera bolaget på BioStock Live kapitalmarknadsdag den 29 augusti här samt en vd-intervju här.

Även Hansa Medical fokuserar på antikroppsbaserade cancerbehandlingar men undersöker istället kombinationen av redan godkända behandlingar och IgG-modulerande enzymer i sitt prekliniska program EnzE.

Tasuko Honjo. Född 1942 i Kyoto, Japan. Doktorerade 1975 vid Kyotouniversitetet och är sedan 1984 professor vid samma universitet.
Bild: Kyodo/AP

RhoVac nyttjar immunförsvarets T-celler för att bekämpa cancermetastaser. Bolagets primära läkemedelskandidat, cancervaccinet RV001, programmerar T-celler för att angripa celler som uttrycker en hög koncentration av det cancerrelaterade proteinet RhoC. RV001 förebygger canceråterfall och metastasering av cancer och testas initialt mot prostatacancer men RhoC finns i alla cancerceller med kapacitet att metastasera. Läs även en intervju med RhoVacs medicinska chef Steven Glazer här.

Immunicum har I/O-kandidater inom både terapeutiska cancervaccin och tumörspecifika T-celler inom transplantationsimmunologi. Så sent som 1 oktober kunde bolaget meddela att man befinner sig i förhandlingar med ett ledande globalt läkemedelsföretag om ett utvecklingssamarbete rörande ilixadencel, en lagringsbar immunaktiverare mot cancer.

Medicintekniska Clinical Laserthermia Systems nyttjar också kroppens T-celler, men genom temperaturreglering. Bolagets immunstimulerande interstitiell termoterapi (imILT) leder in värme i tumören och genom att uppnå en låg, icke-koagulerande temperatur i tumörens ytterkant frisläpps anti-gener och skapar en immunrespons som även attackerar metastaser i kroppen. Behandlingen sprider aktiverade cytotoxiska T-celler i kroppen och dödar tumörvävnad samtidigt som ett immunologiskt minne skapas. Se vd Lars-Erik Eriksson presentera bolaget på BioStock Live kapitalmarknadsdag den 29 augusti här samt en vd-intervju här.

Targovax, å sin sida, utvecklar immunaktivatorer mot svårbehandlade solida tumörer. Bolagets huvudkandidat, ONCOS-102, är ett genmodifierat adenovirus som har konstruerats för att selektivt infektera och replikera i, och till slut slå ut, cancerceller. Nuevolutions utvecklar en RORϒt-agonist som även den syftar till att reaktivera det egna immunförsvaret när det ”tystats” av tumörceller.

Medan ovan nämnda bolag fokuserar på att boosta immunförsvaret har Immunovia utvecklat teknikplattformen IMMray som mäter immunförsvarets egen reaktion på sjukdom. Immunförsvaret visar snabbt tecken på att kroppen upptäckt inkräktare i form av cancerceller. Genom att analysera immunsvaret möjliggör IMMray tidig upptäckt och diagnos. Den första produkten är blodtestet IMMray PanCan-d som för närvarande valideras i kliniska studier.

BioStock arrangerade ett investerar-event på fokus på immunonkologi i mars. Vid eventet deltog Immunovia, Cantargia, RhoVac och Alligator Bioscience. Se presentationerna här.[et_bloom_inline optin_id=”optin_4″]

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev