Potentialen hos innovativa genterapier genererar stort intresse såväl inom den internationella läkemedelsindustrin som bland svenska investerare. I förra veckan kom beskedet att svenska CombiGenes företrädesemission om 31 Mkr tecknades till 148 procent. Därmed kan bolagets genterapi mot en svårbehandlad form av epilepsi accelerera vidare mot klinik. Från USA kom samtidigt nyheten om en bolagstransaktion i miljardklassen inom genterapi. BioStock träffade vd Jan Nilsson på Medicon Village i Lund och passade på att få en kommentar till bägge händelserna.

 I princip samtidigt som CombiGene i förra veckan kunde kommunicera det lyckade emissionsresultatet som tillför bolaget cirka 31 Mkr före emissionskostnader, meddelade New Jersey-baserade Amicus Therapeutics att man köper det privatägda bolaget Celenex, en spin-off från Nationwide Children’s Hospital i Ohio. Amicus betalar 100 miljoner dollar upfront samt potentiellt 277 Musd i milstolpebetalningar, plus ytterligare 75 Musd om framtida försäljningsmål nås.

Celenex fokus är Juvenil neuronal ceroidlipofuscinos (JNCL), en sjukdom som tillhör en grupp ärftliga sjukdomar där barnen föds friska men sedan går tillbaka i utvecklingen. I Sverige kallas sjukdomen ofta Spielmeyer-Vogts sjukdom och i andra delar av världen juvenil Battens sjukdom.

CombiGenes genterapi mot epilepsi
Gemensamt för Amicus Therapeutics/Celenex och CombiGene är deras fokus på genterapi för att utveckla nya behandlingar mot svåra sjukdomar. I Amicus fall handlar det om ärftliga genetiska neurologiska sjukdomar medan CombiGene’s läkemedelskandidat ökar produktionen av en redan befintlig peptid och ökar förekomsten av receptorn för denna peptid. Celenex prioriterar som nämnts ovan juvenil Battens sjukdom medan CombiGene’s första utvecklingsprojekt är epilepsi. En intressant iaktagelse här är att vid JNCL utvecklar den drabbade bl.a. epilepsi.

»Vi blir allt intressantare för möjliga partners för varje lyckosamt steg vi tar i utvecklingen av vårt projekt« — Jan Nilsson, vd CombiGene

Jan Nilsson vd CombiGene

Jan Nilsson, vd CombiGene.

Jan Nilsson, VD CombiGene, först och främst får vi gratulera till den lyckade kapitalanskaffningen. Ni är det enda börsnoterade genterapibolaget i Sverige, var du förvånad över det stora intresset att delta i emissionen?

– Tack så mycket! Emissionsutfallet var både glädjande och uppmuntrande, men jag kan inte säga att jag är förvånad. I maj i år meddelade Horizon 2020 (EU:s ramprogram för forskning och utveckling) att de satsar 3,36 miljoner euro på utvecklingen av CombiGenes epilepsiprojekt CG01. Ett villkor för att anslaget om 3,36 miljoner euro skulle betalas ut var att CombiGene delfinansierar projektet med 30 procent egna medel. Att uppfylla detta villkor var ett av motiven till emissionen. För de som tecknade sig för emissionen innebar anslaget från EU att de i princip fick två kronors läkemedelsutveckling för varje investerad krona.

– Anslaget från Horizon 2020 är också en fantastisk kvalitetsstämpel i sig. Många bolag söker denna typ av EU-pengar, men få bolag tilldelas några medel och ännu färre bolag får hela den summa de ansöker om, vilket vi på CombiGene fick. Låt mig också nämna att Horizon 2020 gav oss 13,95 poäng i betyg på en 15-gradig skala. Sammantaget gjorde allt detta att jag var väldigt trygg i att vårt erbjudande till marknaden skulle vara attraktivt.

Hur kommer emissionslikviden att användas och ångrar du med facit i hand att ni inte aktiverade en överteckningsklausul?

– Emissionslikviden kommer att användas till två saker. För det första fortsatt arbete med vårt epilepsiprojekt CG01 och för det andra en aktiv affärsutveckling med målet att bredda vår verksamhet med fler spännande genterapiprojekt. Vad gäller en eventuell överteckningsklausul var det aldrig aktuellt. CombiGenes styrelse och ledning gjorde bedömningen att storleken på emissionen var väl avvägd för våra nuvarande planer och jag står fast vi denna bedömning.

Varför är just genterapier så väl lämpade som potentiell behandlingsterapi för neurologiska sjukdomar?

– Det är flera saker. För det första har genterapi potentialen att behandla sjukdomar som idag inte går att bota eller behandla på ett adekvat sätt. Precis detta är fallet med vår läkemedelskandidat. CG01 är initialt tänkt för behandling av de epilepsipatienter som inte svarar på traditionell medicinering. För det andra kräver många neurologiska sjukdomar, till exempel epilepsi, en daglig och livslång behandling. Med genterapi kan man uppnå långvariga positiva behandlingsresultat med bara ett fåtal behandlingar.

Finns det någon relevant koppling mellan CombiGene och Amicus Therapeutics och Celenex avseende den gemensamma nämnaren epilepsi?

– Jag kan inte Celenex projekt i detalj, så jag har svårt att svara något definitivt på frågan. Vad vi kan konstatera är att det rör sig om tio projekt i preklinisk fas baserade på en AAV-vektor. Likheten med CombiGene är att vårt CG01-projekt också befinner sig i preklinisk fas och att vi i likhet med Celenex också använder oss av en AAV-vektor. Utöver detta har jag i dagsläget egentligen inga kommentarer.

Amicus betalar 100 miljoner dollar upfront för Celenex, en rätt anslående summa för såpass tidiga projekt. Än större summor handlade det om i Novartis förvärvsaffär med AveXis i våras där man köpte en genterapi mot spinal muskelatrofi för 8,7 miljarder dollar. Vad säger detta om den potentiella betalningsviljan för CombiGenes projekt i ett potentiellt licensierings- eller avyttringsscenario?

– Vårt fokus nu är att ta vårt projekt fram till de första kliniska studierna. Om vi förutsätter att vi kan genomföra en framgångsrik klinisk fas I/II-studie är jag övertygad om att vi ökar värdet på vårt projekt på ett väldigt betydande sätt. Exakt hur detta påverkar betalningsviljan vid en eventuell utlicensiering vågar jag inte ha någon uppfattning om idag. Vad jag kan säga är att vi blir allt intressantare för möjliga partners för varje lyckosamt steg vi tar i utvecklingen av vårt projekt.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheterna FDA har kommunicerat att man vill sänka den regulatoriska ribban för genterapier i syfte att underlätta utvecklingen av nya behandlingar inom detta fält. Hur skulle du säga att synen på genterapier har förändrats de senaste åren?

– Det är alldeles uppenbart att FDA ser mycket positivt på genterapins möjligheter. Under 2017/2018 har genterapin tagit det avgörande steget från att vara något som möjligen kan komma att fungera i framtiden till att för vissa sjukdomar nu kunna erbjuda effektiva och myndighetsgodkända behandlingar. Min övertygelse är att genterapin kommer att expandera snabbt och revolutionera delar av sjukvården.

Slutligen, med emissionen avslutad och finansieringen säkerställd: vad händer härnäst i CombiGene?

– Vi fokuserar på två övergripande saker. För det första kommer vi nu fortsätta utvecklingen av CG01-projektet med full kraft och utan dröjsmål. Att utveckla tillverkningsmetod för genterapeutiska terapier är ett mycket avancerat och i flera stycken ett banbrytande arbete. Det som står närmast på tur är att fortsätta processutveckling av CG01 tillsammans med vår partner CGT Catapult för att under 2019 kunna påbörja biodistributions- och toxikologi-studierna som är nästa viktiga milstolpe i projektet.

– Parallellt med utvecklingsarbetet kring CG01 kommer vi fortsätta att utveckla relationerna med potentiella partner bland de stora läkemedelsbolagen.

– Under 2018/2019 kommer vi även att aktivt söka nya, intressanta projekt för att bredda vår verksamhet. CombiGene är Sveriges enda noterade genterapibolag och vi har under de senaste åren samlat på oss många värdefulla erfarenheter och byggt upp en kunskap som jag tror är unik för CombiGene. Sammantaget gör detta oss till en mycket attraktiv partner i framtida utvecklingsprojekt.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.