Genterapi är inte längre science fiction eller väsensskild från andra typer av läkemedelsutveckling. Det menar amerikanska National Institutes of Health (NIH) och US Food and Drug Administration (FDA), som i en artikel i New England Journal of Medicine föreslår en mindre byråkratisk approach till genterapier. De föreslagna ändringarna kan innebära ett uppsving för genterapin, menar Jan Nilsson, vd för Sveriges enda börsnoterade bolag inom fältet. »

Över 700 genterapier (investigational new drug applications) är idag under utveckling, men när begreppet myntades för 46 år sedan stod området inför en lång rad säkerhetsproblem som främst bottnade i att området var outforskat. Idag är läget väsentligt förändrat och bättre vetenskapligt genomlyst.

Bara under de senaste åren har betydande framsteg gjorts inom genterapin, vilket bl.a lett till ett FDA-godkännande av Spark Therapeutics Luxturna, en genterapibehandling för en sällsynt, genetisk form av blindhet. Det var första gången som FDA godkände en genterapi som riktar sig mot en sjukdom orsakad av mutationer i en specifik gen. Förra året godkände FDA också de första CAR-T-cancerterapierna.

När området nu har nått en ökad mognadsgrad, menar den amerikanska regeringen att det är lämpligt att eliminera vissa speciella bestämmelser som ursprungligen upprättades utav oro för olika säkerhetsrisker och som bland annat har lett till en väsentligt ökad byråkrati.

Artikeln i NEJM
I artikeln ”The Next Phase of Human Gene-Therapy Oversight”, skriven av NIH-direktören Francis Collins och FDA-kommissionären Scott Gottlieb, framhålls att de verktyg som för närvarande används för att hantera andra vetenskapsområden numera lämpar sig väl även för genterapiområdet. Bland annat föreslår skribenterna att amerikanska National Institutes of Healths övervakningspanel inte längre bör granska alla ansökningar om genterapi-studier, enligt en artikel publicerad förra veckan i New England Journal of Medicine. Istället ska panelen ha en rådgivande roll, medan FDA ska bedöma genterapibehandlingar på samma sätt som alla andra typer av läkemedelsbehandlingar.

Beslutet kan komma att underlätta för bolag som utvecklar genterapier genom att de slipper skicka in ansökningar till bägge myndigheterna i ett försök att effektivisera övervakningen genom att eliminera onödiga duplikatrapporteringskrav.

»Under 2018 kommer vi tillsammans med CGT Catapult att driva processutvecklingen av vår läkemedelskandidat CG01 för att under 2019 påbörja de regulatoriskt obligatoriska biodistributions- och toxikologistudierna.« — Jan Nilsson, vd CombiGene

Jan Nilsson vd CombiGene

Jan Nilsson, vd CombiGene

Jan Nilsson, vilken betydelse tror du att det föreslagna reviderade regelverket kan få för bolag som CombiGene?

– Jag räknar med att detta kommer få en stor positiv betydelse för CombiGene. För det första uppskattar jag att regelverket förenklas. Det kommer att göra vårt regulatoriska arbete betydligt effektivare. Samtidigt är signalvärdet betydande. Uppenbarligen har FDA stor tilltro till genterapins möjligheter. Detta stärker oss som bolag. Jag tror dessutom att det kommer få stor betydelse för framtida möjligheter att finansiera genterapeutisk forskning och utveckling. Det internationella intresset från investerare är redan stort och det lär inte minska i framtiden.

Ert nuvarande fokus är att ta fram en behandling mot epilepsi. På vilket sätt skiljer sig er approach jämfört med liknande behandlingar under utveckling?

– CombiGenes behandling riktar sig främst mot patienter med svårbehandlad epilepsi, det vill säga patienter som inte svarar på dagens traditionella medicinska behandling. Det är vår ambition att kunna hjälpa dessa patienter till ett normalt liv. Det finns andra forskargrupper som intresserar sig för epilepsi och genterapi, men vad jag känner till är vi det enda bolaget som utvecklar en genterapeutisk behandling av epilepsi.

Och om du jämför med klassisk läkemedelsbehandling, vilka fördelar ser du med genterapin?

– Det finns flera betydande fördelar. En alldeles uppenbar fördel är att man med genterapi kan behandla sjukdomar som idag saknar adekvata behandlingsmetoder. Det finns en lång rad sjukdomar som orsakar stort lidande och för tidig död som vi idag helt enkelt inte kan behandla. Här kan genterapin få en betydelse som är svår att överskatta. En annan uppenbar fördel är att man med genterapi kan få mycket god effekt genom en eller ett fåtal behandlingar i stället för livslång medicinering.

Vilka är de viktigaste upptäckterna ni har gjort hittills under utvecklingen av CombiGenes koncept?

– Att i några få meningar sammanfatta mer än ett decenniums forskning och utveckling är en utmaning, men några saker som jag vill framhålla är att vi ser effekt av CG01 på svår terapiresistent epilepsi i djur samtidigt som vi hitintills ännu inte observerat några negativa effekter. En annan intressant upptäckt var att kombinationen av två gener visade en bättre effekt än om man ger dem var för sig.

Vilka tillkortakommanden har dagens behandlingar mot epilepsi och hur mycket är marknaden värd för den typ av lösning som ni utvecklar?

– Jag skulle säga att det finns två grundläggande problem med dagens behandlingar. För det första finns det som jag redan nämnt en grupp epileptiker som inte får någon effekt av dagens antiepileptiska läkemedel. En liten del av denna grupp patienter erbjuds ett kirurgiskt ingrepp, men de allra flesta i denna grupp saknar helt en adekvat behandling. Det andra problemet är den livslånga medicineringen för dem som får effekt av dagens läkemedel. Dagens traditionella läkemedel måste tas kontinuerligt för att ha effekt.

– CombiGenes läkemedelskandidat är utvecklad för att ge långvarig effekt efter ett fåtal behandlingstillfällen. Vad gäller marknadens storlek så kan den beskrivas på olika sätt, dagens läkemedelsmarknad för epilepsiläkemedel, som huvudsakligen består av generiska läkemedel, uppgick 2016 till ca 6,1 miljarder USD. Men, bara i EU, USA och Japan finns det över 1 miljon patienter som har en fokal epilepsi som inte är hjälpta av dagens läkemedel. Det är denna grupp av patienter som vi initialt försöker hjälpa. Om man ser på prissättningen av dagens genterapier så förstår var och en att CG01 har en fantastisk potential.

Förra veckan kommunicerade ni till marknaden att en företrädesemission kommer att genomföras mellan 4 – 18 september 2018. Kan du berätta om förutsättningarna för att delta?

– Det är som sagt en företrädesemission vilket innebär att de som äger CombiGene-aktier har företräde att teckna nya aktier. Man kan också köpa uniträtter som kommer att handlas på Spotlight från den 4 september till och med den 14 september. Den som har 5 uniträtter kan sedan teckna sig för att köpa en unit för 9 kronor. Uniten omvandlas sedan till 10 aktier samt två teckningsoptioner. Man har också möjlighet att teckna sig för köp utan företräde vilket innebär att man kan få köpa units om nuvarande aktieägare inte utnyttjar alla sina uniträtter.

Hur mycket kapital tar ni in och hur skall likviden användas?

– Om emissionen blir fulltecknad så tillförs bolaget ca 31 miljoner kronor före emissionskostnader, som vi uppskattar till ca 5,6 miljoner kronor. Emissionen är garanterad till 75 procent. Emissionslikviden ska huvudsakligen användas till rörelsekapital för fortsatt utveckling av bolagets projekt CG01 med fokus på processut­veckling och tillverkning, och till affärsutveckling.

Vad kan marknaden se framemot under hösten och nästkommande år?

– Just nu händer det fantastiskt mycket positiva saker. Låt mig börja med utveckling av vår läkemedelskandidat CG01 där vi tillsammans med den brittiska organisationen CGT Catapult har påbörjat arbetet med att utveckla en tillverkningsmetod för CG01. CGT Catapult kan också komma att hjälpa oss med regulatoriska frågor. Att utveckla tillverkningsmetod för ett genterapeutiskt läkemedel är ett banbrytande och mycket avancerat arbete.

– Man kan säga att CombiGene precis som alla andra bolag som utforskar genterapins möjligheter bedriver ett omfattande pionjärarbete. I och med att vi påbörjat utvecklingen av tillverkningsmetod tar CombiGene det avgörande språnget från medicinsk forskning till avancerad läkemedelsutveckling.

– Under 2016 och 2017 genomförde vi ett antal prekliniska studier. Samtliga studier slutfördes enligt ursprunglig tidsplan och levererade eller överträffade de förväntade forskningsresultaten. Dessa framgångar gick inte obemärkt förbi. 2017 tilldelade Horizon 2020 (EU:s ramprogram för forskning och utveckling) CombiGene ett Seal of Excellence och i maj i år meddelade Horizon 2020 att de satsar 3,36 miljoner euro på utveckling och kommersialisering av vårt genterapiprojekt.

– Med kapitalet från Horizon 2020 och från företrädesemissionen kan vi fortsätta vår produkt- och affärsutveckling med full kraft och utan dröjsmål. Under 2018 kommer vi tillsammans med CGT Catapult att driva processutvecklingen av vår läkemedelskandidat CG01 för att under 2019 påbörja de regulatoriskt obligatoriska biodistributions- och toxikologistudierna.

Läs en tidigare intervju med vd Jan Nilsson här. (25 feb 2018)
CombiGenes senaste nyhetsbrev kan läsas här. (31 aug 2018)

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.