Home Intervjuer Sommarintervju: NeuroVive pushar KL1333 mot europeisk fas I

Sommarintervju: NeuroVive pushar KL1333 mot europeisk fas I

Sommarintervju: NeuroVive pushar KL1333 mot europeisk fas I

9 augusti, 2018

På Neurovive Pharmaceuticals (NVP) pågår just nu ett intensivt arbete med att ta KL1333-projektet mot nästa kliniska utvecklingssteg. Insatserna leds av Matilda Hugerth, chef för kliniska och regulatoriska frågor, och Magnus Hansson, medicinsk chef och ansvarig preklinisk/klinisk utveckling, och vi träffar dem båda i dagens sommarintervju. NVP har en bred portfölj som spänner över områden som genetiska mitokondriella sjukdomar, traumatisk hjärnskada, cancer, neurologiska och metabola sjukdomar. 

Skulle ni till att börja med vilja berätta om era professionella bakgrunder och hur era erfarenheter bidrar till era respektive arbeten idag?

Matilda: — Jag är utbildad apotekare och har 17 års erfarenhet från olika roller inom klinisk utveckling från större läkemedelsföretag. Jag har stor nytta både av bredden i min erfarenhet och specifika expertkunskaper i mitt dagliga jobb i NeuroVive.

Magnus: — Jag är läkare i grunden med specialistutbildning inom klinisk fysiologi, och har en forskarutbildning och docentur från Lunds Universitet. Det mesta av min forskning har rört mitokondriens roll i olika sjukdomsprocesser och den kunskapen i kombination med min läkarbakgrund, samt erfarenheten av att vara medicinskt ansvarig för tidigare kliniska studier NeuroVive gjort, är väldigt användbar när vi diskuterar upplägg av kliniska prövningar med behandlande läkare.

Om vi går över till KL1333-projektet, kan ni ge oss en övergriplig bild av kandidaten?

Magnus: — Vid ärftliga mitokondriella sjukdomar kan inte mitokondrierna producera den livsnödvändiga energi celler och organ behöver. Nivåerna av det mycket viktiga ko-enzymet NAD+ är sänkt hos dessa patienter. KL1333 ökar tillgängligheten av NAD+ i cellerna genom att aktivera ett enzym som heter NQO1. Vid mitokondriella sjukdomar är NAD+ sänkt. I cellen är sänkt NAD+ en signal att energinivåerna är tillräckliga, trots att det typiska för dessa sjukdomar är just en brist i mitokondriens förmåga att generera energi. Det motsatta gäller vid ökade nivåer av NAD+, det signalerar att cellen behöver öka sin metabolism och bilda nya mitokondrier. Eftersom den normala NAD+ signaleringen är störd vid mitokondriella sjukdomar är målet med KL1333 att öka NAD+, öka nybildningen av nya mitokondrier och därmed motverka sjukdomsutvecklingen. Med fler mitokondrier fungerar kroppens organ bättre och förhoppningen är att vi ska motverka symptom såsom muskelsvaghet, hjärtsvikt och utmattning.

» De adaptiva elementen i studien innebär att vi har möjlighet att justera studien inom vissa förbestämda gränser, baserat på de data som kommer in under studiens gång, så att vi kan maximera den information studien genererar.« — Matilda Hugerth, chef för kliniska och regulatoriska frågor, Neurovive Pharmaceutical

Yungjin Pharm, varifrån NVP licensierat KL1333, har tidigare genomfört en fas I-studie i Sydkorea som påvisat positiva farmakokinetik och säkerhetsresultat. Varför gör ni ytterligare en fas-I studie?

Matilda: — Studien i Sydkorea var en enkeldosstudie, en sån kallad ”first-in-human” studie. Resultaten från den studien utgör grunden för vår studie, som också kommer inkludera upprepad dosering i friska frivilliga samt i patienter.

Den stundande studien är en fas I-studie bestående av två delar – en doseskalering hos friska frivilliga personer och även upprepad dosering till patienter med medfödda mitokondriella sjukdomar. Studienska inledas under andra halvan av 2018 och resultat väntas under första halvåret 2019. Kan ni berätta mer om studiedesignen och dess bakgrund? 

Matilda Hugert, chef för kliniska och regulatoriska frågor på Neurovive Pharmaceutical

Matilda: — Vi har utarbetat studiedesignen i samarbete dels med ett CRO som är experter på innovativa, adaptiva, tidiga studier och dels med experter på behandling av patienter med mitokondriella sjukdomar. De adaptiva elementen i studien innebär att vi har möjlighet att justera studien inom vissa förbestämda gränser, baserat på de data som kommer in under studiens gång, så att vi kan maximera den information studien genererar.

Ni har beslutat er för att förlägga studien i Storbritannien. Hur kommer det sig?

Magnus: — I Storbritannien finns ett antal kliniker som är världsledande inom forskning och behandling av mitokondriella sjukdomar, som vi gärna ville involvera i vår studie.

Matilda: — Britterna är också duktiga på studier med friska frivilliga, nästan hälften av alla fas-I studier i Europa görs där.

KL1333 har sedan tidigare beviljats särläkemedelsklassificering, eller Orphan Drug Designation (ODD), i såväl Europa som USA. Vad innebär det för NVP och hur påverkar det ert arbete med kandidatens kliniska utvecklingsplan?

Matilda: —  För det regulatoriska arbetet är detta betydelsefullt då det ger möjlighet till extra support från läkemedelsmyndigheterna EMA och FDA, bland annat i form av vetenskaplig rådgivning. Utvecklingsprogram för särläkemedel tenderar att omfatta färre patienter och har en större sannolikhet att nå marknaden.

Magnus: — Särläkemedelsklassificeringen gör också att vi vid marknadsgodkännande kan få särläkemedelsstatus vilket ger ett extra skydd utöver patenten för marknadsexklusivitet. Sedan brukar prissättningen av särläkemedel vara betydligt högre än för andra läkemedel.

»Att BridgeBio och deras dotterbolag Fortify Therapeutics valt att satsa på NVP015-konceptet för att utveckla en lokal behandling mot LHON direkt i ögat är väldigt spännande och roligt. Deras åtaganden gör att NVP015 kan utvecklas i två parallella spår för att få fram välbehövd behandling mot mitokondriella sjukdomar.« — Magnus Hansson, medicinsk chef och ansvarig preklinisk/klinisk utveckling, Neurovive Pharmaceutical

Om ni blickar framåt, när tror ni att det kan vara aktuellt med ett marknadsgodkännande för KL1333 och vilka är de största utmaningarna på vägen dit?

Matilda:— Det är både utmanande och spännande att de terapiområden som vi jobbar med i NeuroVive omfattar sjukdomar som det inte finns några godkända läkemedel för. Därför behöver vi vara uppfinningsrika och hela tiden hitta nya lösningar vad gäller effektmått och studiedesign. För detta är särläkemedelsklassificeringen en stor fördel då läkemedelsmyndigheterna är extra tillgängliga, intresserade, och hjälpsamma. Då vi har tre läkemedelskandidater inom medfödda mitokondriella sjukdomar kan vi dra nytta av samarbeten och erfarenheter på tvärs av de projekten.

Magnus:— Vi samarbetar nära med både specialistläkare och patientorganisationer runt om i världen för att på ett så snabbt och effektivt sätt som möjligt nå fram till ett godkänt läkemedel. Vi är just nu i den första fasen av klinisk utveckling och för att nå fram till godkännande behöver vi sannolikt först göra mindre explorativa effektstudier och därefter en något större bekräftande studie. Eftersom detta är ovanliga sjukdomar rör det sig om betydligt mindre studier än för vanliga sjukdomar.

Även om ni båda för närvarande fokuserar på KL1333, så kan vi ju inte undvika att beröra licensavtalet som NVP slöt med det amerikanska bioteknikbolaget Bridgebio Pharma i mitten av juni. Avtalet avsåg en exklusiv licens att utveckla prodroger av NVP015-programmet mot Lebers hereditära optikusneuropati (LHON), med ett inledande finansiellt åtagande om 20 miljoner USD och ett totalt värde om cirka 60 miljoner USD givet uppnådda milstolpar. Kan ni berätta något mer om avtalet och vad det innebär för NVP?

Magnus Hansson, Medicinsk chef & ansvarig preklinisk/klinisk utveckling på neurovive Pharmaceutical

Magnus: — Att BridgeBio och deras dotterbolag Fortify Therapeutics valt att satsa på NVP015-konceptet för att utveckla en lokal behandling mot LHON direkt i ögat är väldigt spännande och roligt. Deras åtaganden gör att NVP015 kan utvecklas i två parallella spår för att få fram välbehövd behandling mot mitokondriella sjukdomar. Från NeuroVive’s sida kommer vi stötta deras utveckling och dela med oss av den erfarenhet och kunskap vi har kring substansklassen för att så snabbt som möjligt hitta en lämplig läkemedelskandidat och föra den framåt till patientstudier. Samarbetet kommer också generera kunskap som blir till nytta för vår egen utveckling inom NVP015-programmet där vi nu fått fram en lovande substans med lämpliga egenskaper både för intravenös behandling, som var projektets ursprungsplan, och för oral behandling vilket utökar potentialen för att behandla olika mitokondriella sjukdomar.

Att NVP skulle ingå ett utlicensieringsavtal var kanske inte helt oväntat, men de flesta hade nog trott att er första utlicensiering skulle röra NV556 mot NASH (fettlever med leverskada). Kan ni kommentera hur detta NV556-projektet fortskrider och om det ingångna avtalet påverkar er interna prioriteringsordning?

Magnus:— Utlicensieringen till BridgeBio/Fortify Thereapeutics är ett exempel på vår affärsmodell där vi kombinerar utlicensiering och partnerskap inom vissa program och kör egen utveckling av andra för att sprida risker och bredda potentialen för kortsiktigt och långsiktigt värdeskapande. Våra interna prioriteringar har inte ändrats av avtalet kring NVP015 utan vi har fått ytterligare ett potentiellt värdeskapande program i vår portfölj.

Vilka milstolpar ser ni för NVP på 1- och 3 års sikt?

Matilda: — Jag ser fram emot att vi då ytterligare kommer ha avancerat de två projekt, KL1333 och NeuroSTAT, som vi redan har i klinisk fas och att vi kommer att ha flyttat några av de prekliniska projekten, såsom NVP015 till fas I. I dessa projekt har vi möjligheten att inom den tidsrymd du nämner visa klinisk effekt hos patienter.

Magnus: — Jag instämmer med Matilda. Jag ser fram emot att tillsammans med alla våra kompetenta samarbetspartners vara en bra bit på väg mot ny välbehövd behandling inom båda våra kärnområden traumatisk hjärnskada och mitokondriella sjukdomar. De olika projekten inkluderar ett stort antal milstolpar som med fortsatta framgångar kommer att öka värdet i projekten och därmed värdet av bolaget.

Förutom att arbeta med att driva NVP mot dessa mål, vad har ni för planer för sommaren 2018?

Matilda: — Jag ska vandra på Färöarna med familjen.

Magnus: — Jag ska semestra i Litauen med familj och vänner. Trots att det är så nära har jag aldrig varit i den delen av Europa så det ska bli spännande att upptäcka. Sen kan man förhoppningsvis se mig simträna i havet utanför Borstahusen inför ett swimrunlopp senare i sommar.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev