Eli Lilly och AstraZenecas projekt är det senaste i raden av stora Alzheimers-program att läggas ned i fas III. Läkemedelsjättarnas beslut ger vatten på kvarnen åt teorin att BACE-hämmare saknar förmåga att bromsa eller förhindra Alzheimer hos patienter som uppvisar sjukdomssymptom.

Den här gången heter den dumpade kandidaten lanabecestat som Eli Lilly snappade upp för snart fyra år sedan i ett avtal med AstraZeneca värt 500 miljoner USD – med en blygsam kontantbetalning på 50 miljoner USD. Lillys mål var att förstärka sin Alzheimers-pipeline efter att ha misslyckats med sin BACE-satsning på grund av toxicitetsproblem.

Nu hamnar hela BACE-kategorin i fokus i ett fiasko som troligtvis kommer att leda till nya tvivel över frågan om det verkligen är beta-amyloid som är boven i dramat.

BACE-teorin är inte svårbegriplig. Forskarna hoppades kunna ändra sjukdomens förlopp genom att ingripa i produktionen av beta-amyloid och stoppa bildandet av toxiska proteiner. Merck var först ut med att försöka bevisa teorin i ett par fas III-studier. Dessa studier mynnade dock ut i slutsatsen att försöken var fruktlösa och att BACE-hämmare antagligen endast är teoretiskt användbara i pre-symptomatiska patienter eller som en del i en kombinationsbehandling.

Efter att en oberoende kommitté (en så kallad monitoring committee) bedömde att projekten inte kunde nå de primära målen lägger Eli Lilly nu ner två stora projekt: AMARANTH mot tidig Alzheimer och DAYBREAK-ALZ mot mild Alzheimers sjukdom.

Lilly och AstraZenecas misslyckande kan innebära dödsstöten för BACE-hämmare som behandling för patienter med tidig och mild Alzheimer. Detta trots att Biogen precis har framhållit sin fas III-studie som tycks vara en framgång när det gäller beta-amyloid som biomarkör men som inte kunde uppvisa någon statistisk signifikant påverkan på kognition.

Då ingen data har publicerats än är allt vi vet om fallet lanabecestat att behandlingen verkar vara säker och effektiv.

Så varför, efter mer än ett årtionde av misslyckande, fortsätter bolagen försöken med att hitta en behandling för Alzheimer? AstraZeneca svarade på den frågan när bolagets vd Pascal Soriot uppskattade att en sådan behandling skulle kunna dra in 5 miljarder USD om året.

Det kommer givetvis inte att hända. Men läkemedelsutvecklarna fortsätter envist att försöka, trots att tungviktarna fortfarande inte vet vad som orsakar sjukdomen.

Efter att tre raka marknadsförberedande studier med solanezumab har misslyckats har Eli Lilly inte längre någon trovärdig pipeline inom Alzheimer. Pfizer har redan lagt ner sin satsning inom området och GSK och AstraZeneca har också tagit flera steg tillbaka. Det verkar som om läkemedelsjättarna kommer att ägna sig åt en hel del självrannsakan gällande sin roll inom forskning och utveckling. Lilly, å andra sidan, lovar att kämpa vidare med Alzheimer efter att ha spenderat flera miljarder USD på misslyckanden.

— Lilly kommer att fortsätta att vara dedikerade till Alzheimerforskningen, precis som vi har varit de senaste trettio åren, säger Daniel Skovronsky, forskning- och utvecklingschef. —Vi kommer inte att ge upp försöken att hitta en lösning för patienter med Alzheimer.

Artikeln är producerad i samarbete med BioStocks mediapartner i USA, Endpoints News.