Forskare vid Newcastle University har för första gången bioprintat mänskliga hornhinnor. Detta vetenskapliga genombrott, som görs med det svenska bolaget CELLINKs bioprinting-teknikplattform, ger en bättre möjlighet än tidigare att ta itu med den globala bristen på ögonvävnadsdonatorer. BioStock kontaktade vd Erik Gatenholm för en kommentar.

CELLINK har skapat en av världens första universella biobläck, idag använt av många av världens mest välrenommerade forskningsinstitutioner. Biobläcket kan blandas med levande celler för att skriva ut funktionella mänskliga vävnader och om den framtida forskningen är framgångsrik, skulle hela mänskliga organ kunna skrivas ut i 3D-bioskrivare. CELLINK’s universella biobläck kan användas i både CELLINK’s egna 3D-skrivare och 3D-skrivare utvecklade av andra operatörer.

Denna banbrytande teknologi kan nu även användas för att skapa ett obegränsat utbud av hornhinnor i framtiden. Newcastle Universitets forskare Professor Che J. Connon och Dr. Stephen Swiokolo tillsammans med Abigail Isaacson, doktorand vid Institutet för genetisk medicin, är forskarna bakom detta arbete.

Tillsammans har de publicerat sina resultat i publikationen ”3D Bioprinting of a Corneal Stroma Equivalent” i Experimental Eye Research. Forskningen beskriver hur stamceller från en frisk donators hornhinna skrivs ut på under 10 minuter genom parallella cirklar för att skapa formen av en mänsklig hornhinna. Efter utskrift visade sig stamcellerna växa.

»Våra 3D-printade hornhinnor måste nu genomgå ytterligare test och det kommer att vara flera år innan vi kommer vara i den position där vi använder dem för transplantationer. Det vi har visat är att det är möjligt att skriva ut hornhinnor med hjälp av koordinater som tagits från en patientens ögon och att detta tillvägagångssätt har potential att bekämpa den globala bristen« – Professor Che J. Connon vid Newcastle University.

Idag används bolagets teknikplattform för att skriva ut vävnader som lever, brosk, hud och till och med fullt fungerande cancertumörer som sedan kan användas för att utveckla nya cancerbehandlingar. Företaget har inom 12 månader kunnat kommersialisera produkter i mer än 40 länder och sålts till mer än hundratals prestigefyllda labs runt om i världen, som Harvard, MIT, Princeton och FDA.

Erik Gatenholm. VD och medgrundare CELLINK

Erik Gatenholm, vd för CELLINK, hur stor är bristen på hornhinnor och i vilken utsträckning kan er teknik bidra med att öka tillgången?

– Jag vill först och främst börja med att tacka Newcastle University för deras business och att de är så fantastiska användare av vår teknologiplattform. Det är en stor ära att få ha sådana kunder som arbetar med ett såpass innovativt område, som faktiskt ritar om kartan för vad som är möjligt i den medicinska världen. Enligt artiklarna som publicerats i samband med den framgångsrika studien, sägs det att ca 10 miljoner världen över skulle dra nytta av den här teknologin när den är redo för kliniskt bruk.

Hornhinnan tillvaratas vanligtvis på patologavdelningen på respektive sjukhus och tas därefter om hand av hornhinnebankens personal för kvalitetskontroll och förvaring. Det låter som en förhållandevis kostsam och komplex procedur. Era hornhinnor kan däremot skrivas ut på 10 minuter. Vilka besparingar kan detta leda till? 

– CELLINK satsar på att ta fram en teknologiplattform som möjliggör att våra kunder, forskare och innovatörer, kan printa ut olika vävnader och ”disrupta” hela medicinska industrin genom att göra saker betydligt snabbare och bättre. Att kunna skriva ut en fungerande hornhinna på 10 minuter är definitivt optimistiskt men det är vad dom lyckades att göra på Newcastle University. Sen hur lång tid det kommer ta att ta sig till kliniken återstår att se. Det är viktigt att nämna att CELLINK jobbar starkt med att vara en vital partner för dessa forskare så att dom kan nå klinik med vår teknologiplattform.

Vilken är din bedömning vad gäller risken för avstötning av de bioprintade hornhinnorna jämfört med organiska dito?

– Det som är spännande med vår bioprintingteknologi är att man kan använda patientspecifika celler, vilket minskar risken för avstötning. Det är det som ger en stor potential för användningen jämfört med konventionella implantat.

I januari ingick ni ett samarbetsavtal med franska CtiBiotech gällande patientspecifika cancertumörer. Berätta mer om samarbetet och hur tekniken kan bidra till utvecklingen av nya cancerläkemedel.

– Samarbetsavtalet handlar om att använda CELLINKs innovativa BIO X plattform med våra cellspecifika biobläck. CTIBiotech arbetar med att printa ut patientspecifika cancertumörer som sedan kan användas i utvecklingsprocessen för att ta fram nya läkemedel som skulle fungera för patientens egna tumör. CTIBiotech har ett mycket bra nätverk av pharma-företag och forskningsinstitutioner som arbetar inom detta området.

Vilka är enligt dig de mest lovande områden där era kunder använder er teknologi?

– Vi ser att teknologiplattformen är flexibel och kan användas i många olika forskningsområden. Eftersom en stor del av våra kunder är Universitet som inriktar sig  på akademisk forskning, så får vi en diversifierad användarbas som arbetar med innovativ forskning. De stora områdena vi ser börja växa fram är printning av levervävnad, broskvävnad och onkologi.

Not: Igår den 4 juni tog bolaget in 100 msek i en riktad nyemission där tecknare bl.a. var Fjärde AP fonden och de befintliga ägarna Carl Bennet AB, Claes Dinkelspiel och Handelsbanken Fonder. Nettolikviden avses användas för att, i) genomföra förvärv, ii) fortsatt global expansion iii), expansion av organisationen och iv), fortsätta utveckla bolagets produktportfölj.