I förra veckan var Cyxones vd, Kjell G. Stenberg, inbjuden att inför den samlade världsexpertisen tala utifrån sin mångåriga branscherfarenhet om hur man framgångsrikt, för både patienter och investerare, kan utveckla nya läkemedel. Presentationen, som berörde både notoriska fallgropar och specifika framgångsfaktorer, skedde under den globala konferensen Genesis Drug Discovery i Barcelona. Tillfället nyttjade även Stenberg till att presentera bolagets unika strategi att utveckla läkemedelskandidaten T20K samt vikten av en diversifierad portfölj, vilket bolaget genomförde med förvärvet av deras andra läkemedelskandidat Rabeximod ifjol. BioStock kontaktade Stenberg för en kommentar.

Genesis Drug Discovery (GDD) arrangerade sin andra konferens på temat läkemedelsutveckling i Barcelona 10–11 maj. Konferensen, GDD 2nd Drug Discovery conference, är en välrenommerad plattform för att främja internationella utbyten för läkemedelsupptäckter och att påskynda samarbetet för ny forskning och utveckling på den globala marknaden. Det är även ett utmärkt tillfälle att nätverka och för Cyxones del innebar det även en möjlighet att skapa uppmärksamhet för bolagets unika position.

Stenbergs presentation, betitlad Generating New Drugs: Building a successful drug development company, gick systematiskt igenom både framgångsfaktorer, fallgropar och visade även hur bolagets egen verksamhet i det stora hela tycks gå åt rätt håll. Föredraget tog sin utgångspunkt i en tredelad tematik som berör den komplexa utvecklingscykeln vid läkemedelsutveckling, och hur man under optimala omständigheter, tar en lovande substans hela vägen från upptäckt till marknad.

»En ära att bli erkänt som ett framgångsrikt läkemedelsutvecklingsbolag och att bli tillfrågad som talare på ett globalt branschevent som Genesis Drug Discovery« — Kjell G. Stenberg, vd Cyxone

Kjell G Stenberg, styrelseordförande Aptahem.

Kjell G Stenberg, vd Cyxone

Kjell G. Stenberg, vd Cyxone, hur kommer det sig att just du fick den prestigefyllda förfrågan om att tala om hur man bygger ett framgångsrikt läkemedelsutvecklingsbolag inför dina internationella branschkollegor i Barcelona?

— Först av allt är det en ära att bli erkänt som ett framgångsrikt läkemedelsutvecklingsbolag och att bli tillfrågad som talare på ett globalt branschevent som Genesis Drug Discovery. Genom mina många år inom läkemedels- och life science-branschen har jag skapat ett gediget internationellt nätverk som troligen är en bidragande faktor, med positioner på tidigare biomedicinska tillväxtbolag och en central forskningsroll vid AstraZeneca till nutid med Cyxone som också jobbar globalt.

— Jag kände även att detta uppdrag var något mycket givande för mig personligen, att få dela med mig av de erfarenheter jag samlat på mig under mina år till de som är nyare i branschen. Vi alla inom industrin jobbar ju dedikerat med att hjälpa allt fler patienter som är drabbade av hämnande sjukdomar, så om jag kan hjälpa andra att framgångsrikt utveckla nya behandlingar som en dag når marknaden är det en stor succé.

Berätta om din bakgrund, dina främsta meriter och hur du använder dessa för att nå dina mål.

— Min bakgrund är inom biomedicin och klinisk utveckling med en doktorsexamen i medicinsk vetenskap från Karolinska Institutet. Jag har varit i forsknings- och utvecklingsbranschen i stort hela mitt liv men i olika positioner från forskningschef till ledningspositioner i Medwell Capital Corp., COO på BioMS Medical Corp. och efter det vd och styrelseuppdrag i flera biomedicinska bolag. Dessa roller har främst funnits i Sverige, Kanada och USA. Som kan anas har jag under åren sett många lovande utvecklingsbolag, men jag har även sett hur det krävs mer än ’bara’ en riktigt bra potentiell läkemedelskandidat. Presentationen visar på just detta, hur faktorer som önsketänkande och oförmåga att ta in kapital är starka drivfaktorer för misslyckande i branschen.

»Medvetenheten om detta och andra vanliga fallgropar har gjort mig väl förberedd för den utveckling vi nu gör i Cyxone.«

De kanske främsta riskerna som brukar tillskrivas investeringar inom life science-sektorn är höga kostnader och en lång utvecklingscykel där bara en liten andel av alla läkemedelskandidater når marknad. Har detta avskräckt dig när det gäller Cyxones portfölj? 

— Nej, avskräckt kan jag inte säga att jag har blivit. Med tanke på det jag sett under mina verksamma år i branschen är jag väldigt medveten om riskerna som att det är mindre än 5 procent av läkemedelskandidater i tidig utvecklingsfas som faktiskt når marknaden. Medvetenheten om detta och andra vanliga fallgropar har gjort mig väl förberedd för den utveckling vi nu gör i Cyxone. Visst är det möjligen mer riskfyllt än andra industrier men jag motiveras av möjligheten att driva forskning, innovation och förhoppningsvis ge patienter tillgång till en ny behandling som kan förbättra deras livskvalitet.

I Barcelona talade du om att typiska fallgropar i fas I inkluderar önsketänkande, kliniska studier som tvingas läggas ned, överdriven tillit till sjukdomsmodeller, brist på validerade biomarkörer samt svårigheter att resa tillräckligt kapital. Kan du utveckla detta? 

— Dessa faktorer kan låta självklara men det är viktigt att göra sin ’due diligence’, gå in på djupet, och veta vad man ger sig in i. Det finns en mängd läkemedelskandidater som aldrig tar sig till marknaden, vanligtvis på grund av brist på kapital. Ju längre in i utvecklingsprocessen man kommer desto högre blir ofta kostnaderna, varför det bör förberedas och planeras lång tid innan. Att utveckla ett nytt läkemedel kräver också att man förlitar sig på faktiska verifierade data snarare än att man framhäver det som är önskvärt eller förtränger det som studieresultaten inte stödjer. Det är ofta inte långsiktigt hållbart. Jag ser att en överdriven tillit till sjukdomsmodeller även gör att man kan missa att se nya vägar till att utveckla framgångsrika läkemedel.

»Jag skulle säga att läkemedelsutveckling alltid är förenat med risker hela vägen fram till att läkemedlet är på marknaden vilket man måste vara högst medveten om, både som investerare och utvecklingsbolag.«

Du talade även om typiska fallgropar i fas II, såsom att en läkemedelskandidat inte är bättre än konkurrerande läkemedel, biverkningar på lång sikt, en för dyr produkt, otydliga marknadsfördelar samt att bolaget inte lyckas attrahera tillräckligt med riskkapital. Samtidigt är ju värdet generellt högre än i fas I. Kommentar?

— Demand and supply-principen gäller ju även för läkemedel. Ingen kommer att köpa en produkt eller ett läkemedel ifall ett bättre finns på marknaden. Det är ju väldigt många olika faktorer som spelar in under läkemedelsutvecklingen, men generellt så sjunker risken att läkemedlet ska misslyckas med varje fas som avslutas i det kliniska utvecklingsprogrammet. Detta eftersom att när fas II påbörjas har substansen bevisat sin effektivitet först i de prekliniska studierna, sedan att toxiciteten bland annat inte ger problem i människa under fas I och i fas II är främsta fokus på att utvärdera dess effektivitet i att behandla patienter med sjukdomen ifråga. Men även om utfallet från fas II är positivt så innebär det inte att ett annat läkemedel, som redan finns på marknaden, inte kan vara bättre. Så jag skulle säga att läkemedelsutveckling alltid är förenat med risker hela vägen fram till att läkemedlet är på marknaden vilket man måste vara högst medveten om, både som investerare och utvecklingsbolag.

I din presentation talade du mycket om framgångsfaktorer och om en checklista för framgång. Berätta!

— Ja, jag skapade checklistan för att ge konkreta tips på de faktorer som vanligen kan förhindra misslyckanden och istället skapa en framgångsrik läkemedelsutvecklingsprocess. Detta beskriver även bra hur vi började resan med Cyxone och de faktorer vi arbetar efter idag. Nyckelfaktorerna är framförallt att informationen man förlitar sig på är verifierad, att kandidatens effektivitet och säkerhetsdata jämförs med läkemedel som redan finns på marknaden, att kandidatens läkemedelsprofil tydliggörs och att man jobbar mot en realistisk marknadspotential. Sedan är det viktigt att vara realistisk, så att uppskatta tekniska svårigheter, totala kostnader och ha rätt förväntansnivå på var i utvecklingen konkurrerande läkemedel befinner sig då kandidaten väntas säljas, men också söka om en tredjepartsåsikt på substansens patent eftersom detta ofta är betydande i potentiella licenseringsdiskussioner längre fram. Slutligen så får man inte glömma att identifiera sina kunder tidigt i projektet och hålla dem uppdaterade i processen så att dessa även är investerade i ens framgång. Viktigast av allt är dock kanske att komma ihåg målet: att skapa en värdefull produkt som någon kommer att köpa för betydligt mycket mer pengar än vad som användes under produktutvecklingen.

Vilka specifika historiska utmaningar har sjukdomen MS inneburit när det gäller läkemedelsutveckling och hur tycker du att T20K skiljer sig från tidigare försök att etablera en förbättrad behandlingsform?

— Den största utmaningen för läkemedelsutvecklingen för MS har framför allt varit att utveckla produkter med lägre toxicitet än nuvarande läkemedel, så ett läkemedel som är snällare mot kroppen och kan tas under en längre tid. Men eftersom att T20K är en cyklotid, ett naturligt växtprotein, som skapade en ny typ av läkemedelsklass, skiljer den sig faktiskt markant från alla andra typer av läkemedel på marknaden och har visat sig ha betydligt lägre toxicitet.

»Med de stora riskerna inom läkemedelsutveckling anser jag att det är viktigt att inte bara ha ett ben att stå på. Cyxone startade ju som ett enprojektsbolag med cyklotidteknologin T20K mot MS och vi förvärvade Rabeximod mot ledgångsreumatism ifjol för att stärka utvecklingsportföljen. «

Under ditt anförande på GDD framhöll du att en diversifierad portfölj minskar investerarrisken. Cyxone har utöver T20K ett utvecklingsprojekt inom ledgångsreumatism i fas IIb, Rabeximod. Dessutom har ni ett tidigt projekt där cyklotiden T20K, som primärt utvecklas mot MS men även har undersökts inom inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) för att potentiellt bilda ett tredje autoimmunprojekt i Cyxone. Är du nöjd därvidlag eller ser du ytterligare potential med era patent?

— Med de stora riskerna inom läkemedelsutveckling anser jag att det är viktigt att inte bara ha ett ben att stå på. Cyxone startade ju som ett enprojektsbolag med cyklotidteknologin T20K mot MS och vi förvärvade Rabeximod mot ledgångsreumatism ifjol för att stärka utvecklingsportföljen. Vi försöker upprätthålla en balans mellan fokus på våra nu två huvudprojekt samt ytterligare potentiella projekt. Till exempel så är vår cyklotidteknologi unik eftersom den kan ändras, samtidigt som den grundläggande strukturen behålls, för att ta fram nya substanser med andra farmaceutiska egenskaper för utvalda sjukdomar. Detta ger oss bland annat en stor möjlighet att bygga en ytterligare diversifierad portfölj på sikt.

Vilka är de främsta milstolparna som vi kan se framemot under 2018 och 2019 i Cyxone?

— Vi börjar under 2018 en ny verksamhetsresa med starka utvecklingskandidater i klinisk fas; Rabeximod mot ledgångsreumatism är i ett klinisk fas II-program och T20K som snart påbörjar klinisk fas I mot MS. Dessutom har vi en ytterligare potentiell tidig kandidat inom IBD. Specifika milstolpar för T20K mot MS inkluderar ett färdigställt prekliniskt program varpå ansökan till att påbörja kliniska studier i människa kommer att lämnas in till läkemedelsmyndigheten och sedan utföras under 2018. Med Rabeximod så håller vi på med förberedelser för att initiera en klinisk fas II studie mot ledgångsreumatism, vilket inkluderar projektplanering och att säkra finansiering. Jag kan tyvärr inte uttala mig mer angående Rabeximod just nu, men hoppas kunna dela med mig av mer specifik tidsplan inom en snar framtid. Om allt går enligt plan så har vi i början av 2019 tagit stora steg i utvecklingen med våra två huvudkandidater med en avslutad fas I-studie med T20K mot MS och en fas IIb-studie med Rabeximod mot ledgångsreumatism och är redo att påbörja nästa steg.

 

Läs även: Nulägesanalys Cyxone – från single-asset till bred portfölj 15 maj, 2018

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.