Tidigare i år fick Roches MS-läkemedel Ocrevus marknadsgodkännande i Europa. Substansen medför dock en hög risk för allvarliga biverkningar, vilket den har gemensamt med samtliga tidigare behandlingsalternativ för multipel skleros (MS). Efter årtionden av forskning hungrar fältet fortfarande efter behandlingsalternativ med bättre biverkningsprofil. Idag infaller World MS Day, en global kraftansträngning för att uppmärksamma sjukdomen och främja arbetet för att förbättra livet för personer med MS.

Idag, den 30 maj 2018, uppmärksammas MS eller Multipel Skleros, en sjukdom som drabbar 2,5 miljoner människor världen över, genom kampanjen World MS Day. Det svenska bolaget Cyxone hoppas kunna fylla ett terapeutiskt vakuum där konkurrenterna hittills har gått bet: kombinationen av bevisad effekt, mindre allvarliga eller färre biverkningar och i bästa fall förebygga utvecklingen av sjukdomen. Läkemedelskandidaten T20K går nu in i slutfasen av de första studierna i människa och bolaget hoppas kunna leverera data under 2018.

MS är en autoimmun och neurodegenerativ sjukdom där immunsystemet attackerar myelinskidorna, ett hölje runt nerverna i det centrala nervsystemet, vilket skapar ärrbildning eller skleros i nervvävnaden. Därav multipla skleros eller “ärr” i hjärnan efter inflammatoriska härdar (s.k plack). Hos friska individer reparerar kroppen en del av dessa skador genom s.k. remyelinisering, men vid MS störs denna process.

De allra flesta får skovvis MS, vilket innebär perioder med svåra besvär som kan vara några dagar upp till månader.

De återkommande inflammationerna som angriper isoleringsskiktet runt nervtrådarna och nervfibrerna, gör att impulserna i nerverna inte leds fram på samma sätt som innan sjukdomen bröt ut – med resultatet att kommunikationen mellan hjärnan och resten av kroppen förstörs.

Det som avgör vilka symptom en individ upplever beror på vilken del av det centrala nervsystemet (CNS) – hjärna, hjärnstam, lillhjärna och ryggmärg – som drabbats av MS. Vissa av symptomen på MS är även vanliga vid andra sjukdomar, varför MS lätt kan missas.

Godkända behandlingar
Under de senaste åren har läkemedel som bromsar inflammationsprocesserna i det centrala nervsystemet utvecklats. Flera sådana preparat är under utveckling medan andra har fått godkänt, såsom läkemedelsjätten Roches Ocrevus (ocrelizumab) vid skovvis och primärprogressiv MS. Sedan tjugo år tillbaka har injektionsbehandling med interferon beta (t.ex Avonex, Betaseron, Extavia, Plegridy, Rebif, CinnoVex) eller glatirameracetat (Copaxone eller dess nyligen godkända generika Glatopa) varit förstahandsvalet.

Tre läkemedel som intas oralt är idag godkända för behandling av MS med skov. Det är substanserna Tecfidera, Gilenya och Aubagio. Två godkända sjukdomsmodifierande behandlingar med monoklonala antikroppar finns också tillgängliga, Lemtrada och Tysabri. Mitoxantron (Novantrone) används vanligtvis endast för att behandla svår, långt gången MS.

Befintliga läkemedel och svåra biverkningar
Många av de sjukdomsmodifierande terapierna medför dock betydande biverkningar och kan därför bara ges under de akuta sjukdomsepisoderna. Ocrevus, som innehar marknadsgodkännande i både USA och EU, ökar bland annat risken för i synnerhet bröstcancer. Att även marknadsgodkända läkemedel senare kan uppvisa biverkningar som inte kartlagts under utvecklingsfaserna är Zinbryta ett bra exempel på. Så sent som i mars 2018 drog Biogen and AbbVie frivilligt tillbaka läkemedlet efter att tre personer dött till följd av behandlingen.

Det immunosuppressiva MS-läkemedlet Novantrone har visat att det kan vara skadligt för hjärtat och är förknippat med utveckling av blodcancer. Som ett resultat är dess användning vid behandling av MS högst begränsad. Behandling med Tysabri kan å sin sida öka risken för progressiv multifokal leukoencefalopati (PML), en ovanlig hjärninfektion som kan leda till allvarliga handikapp eller till och med död.

Övriga biverkningar hos ovan nämnda substanser är hudirritation på injektionsstället, rodnad, diarré, illamående och sänkt antal vita blodkroppar, sänkt hjärtfrekvens, huvudvärk, högt blodtryck, suddig syn, leverskador, håravfall, fosterskadande effekter, ökad risk för virusinfektion i hjärnan, ökad risk för infektioner och autoimmuna störningar. Läkemedel kan också ordineras för depression, smärta, sexuell dysfunktion och problem med blåsan eller tarmkontrollen som är associerade med MS-behandlingar. Dessa läkemedel kan i sin tur addera ytterligare risk för biverkningar.

Ovan kartläggning visar tydligt varför efterfrågan på nya behandlingsalternativ är stort och det gör MS-området än mer intressant ur ett läkemedelsutvecklingsperspektiv, i synnerhet om en minimal biverkningsprofil kan påvisas i kliniska studier.

Kjell G Stenberg, styrelseordförande Aptahem.

Kjell Stenberg, vd för Cyxone, hade under 25 år bl.a. chefsroller inom FoU på Astra/AstraZeneca

Cyxone, T20K och målet att erbjuda en ny behandling mot MS med färre och lindrigare biverkningar
T20K är en substans som förvärvades år 2015 efter att forskare i Wien och Freiburg hade kunnat visa att den bakomliggande cyklotidteknologin, som baseras på ett naturligt växtprotein, hämmar proinflammatoriska cytokiner såsom IL-2 och effektivt reducerar kliniska symptom i djurmodeller för MS vid oral administrering.

Cyxone bildades för att utveckla denna substans vidare och fokus är nu att ta läkemedelskandidaten genom prekliniska studier och klinisk fas I. Planen är att genomföra fas I-studien i människa redan under 2018.

Vid terapeutiska doser har inga tecken på toxicitet observerats, vilket gör att bolaget hoppas kunna erbjuda patienter möjligheten till ett mer aktivt liv, utan de biverkningar som relateras till de behandlingar som ges idag. Det skulle även innebära att sjukdomsförloppet fördröjs, vilket skulle kunna ge patienter ett längre liv.

Värt att lägga på minnet är att redan godkända läkemedel har genomgått sedvanliga regulatoriska processer där myndigheterna funnit läkemedlens biverkningsprofiler acceptabla givet dess behandlingseffekt. Bedömningen har således varit att behandlingseffekten överväger risken för biverkningar. T20Ks hittillsvarande data är mycket lovande avseende denna risk-effekt-kvot (benefit-risk ratio).

Marknaden för MS-läkemedel växer 
Enligt en ny rapport från Research and Markets värderades den globala MS-marknaden till ca 16 miljarder USD år 2016. Marknaden förväntas öka till drygt 27 miljarder USD år 2025, motsvarande en årlig tillväxttakt på 6,3 procent mellan 2017 och 2025. Tillväxten inom detta segment drivs huvudsakligen av försäljningen av ovan nämnda läkemedel.

Cyxones egna marknadsberäkningar, baserat på ett patientunderlag på cirka 37 000 patienter i USA och 52 000 patienter på de fem största marknaderna inom EU, visar på en potentiell försäljning om drygt 1 miljard USD årligen för T20K. Detta givet att läkemedlet marknadsförs via en större partner som kan ta 10-30 procent av marknaden.

Mellan år 2014 till 2016 betalade flera stora aktörer – Dr. Reddy’s Laboratories, Biogen, Novartis och Servier – belopp på mellan 500 miljoner till över 1 miljard USD för utvecklingskandidater inom MS. Det understryker att MS-området är både aktivt och att större bolag är beredda att betala betydande summor för lovande läkemedelskandidater.

Övriga utvecklingsspår i Cyxone
Cyxones utvecklingsportfölj inom autoimmuna sjukdomar består utöver T20K i MS utav en potentiellt tidig kandidat inom inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), samtidigt som planeringen fortgår i projektet för ledgångsreumatism där läkemedelskandidaten Rabeximod befinner sig i klinisk fas IIb. Målet är att utveckla dessa produkter fram till klinisk fas III och därefter avyttra dessa till ett läkemedelsbolag med starka resurser för pivotala studier och kommersialisering.

Mer om MS
MS kan påverka människor i alla åldrar men sjukdomen diagnostiseras oftast hos personer mellan 20 och 50 år, medan symptomen oftast uppstår mellan 30 och 35 år. MS är dubbelt så vanligt hos kvinnor än män. Detta gäller också för andra autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism, också kallat reumatoid artrit.

Allt fler människor diagnostiseras med MS, men det behöver inte betyda att incidensen av MS ökar. Denna ökning kan snarare vara relaterad till en ökad medvetenhet om MS och bättre diagnostiska verktyg, såsom magnetröntgen (MR). Möjligheten finns dock att MS faktiskt ökar, vilket i så fall kan bero på en högre exponering för miljöfaktorer såsom virus, bakterier eller toxiner, eller kopplat till livsstilssjukdomar som fetma eller andra icke-klarlagda faktorer.

En av de största utmaningarna för MS är utvecklingen av behandlingar som skyddar nerverna och remyelinisering för att behandla och slutligen förhindra de progressiva formerna av sjukdomen. Generellt är det viktigt att ta fram en substans som bromsar hjärndegeneration, vilket även skulle öppna upp dörren för behandling av andra nervsjukdomar som ALS och Parkinsons sjukdom. Men redan ett MS-läkemedel med färre eller mindre allvarliga biverkningar vore en mycket stor medicinsk framgång som säkerligen skulle tas väl emot av verksamma kliniker. I gengäld väntar potentiellt mycket stora vinster för den som lyckas med bedriften.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.