Lundabolaget NeuroVive Pharmaceuticals historia började redan år 1993 då den nuvarande forskningschefen Eskil Elmér upptäckte att cyklosporin-A är kraftfullt nervcellsskyddande. Grundfokus har hela tiden varit mitokondriell dysfunktion, det vill säga när cellernas kraftverk mitokondrierna inte producerar cellens energivaluta som de ska. Sedan bolaget grundades år 2000 har dock stora kliv framåt tagits och flera läkemedelskandidater har numera erhållit viktig extern validering. För att bekräfta de senaste positiva forskningsfynden som bl.a. legat till grund för ännu en särläkemedelsklassificering i Europa, tar NeuroVive nu in nytt kapital från marknaden. Målet är utlicensiering och förhoppningsvis höga intäkter, enligt vd Erik Kinnman.

Erik Kinnman, vd NeuroVive.

Erik Kinnman, vd på NeuroVive, ni genomför nu en emission med optionsinlösen, men även allmänheten inbjuds att teckna utan teckningsrätt. Kan du kortfattat förklara hur den här kapitalrundan är konstruerad?

– Kapitalrundan är en nyemission med företrädesrätt för existerande aktieägare. Emissionen sker via s.k. Units, där en Unit består av fyra nya aktier och en teckningsoption. En aktie ger tre Uniträtter och 16 Uniträtter ger en Unit. Förenklat innebär det t.ex. att den som idag har 1000 aktier kan teckna sig för 748 nya aktier till teckningskursen 2 kr/aktie och dessutom har möjlighet att teckna ytterligare 187 aktier via teckningsoptionen, till kursen 3,80 kr/aktie. Teckningsperioden för aktierna löper 10-24 april och för teckningsoptionen 1-30 november 2018.

Nettolikviden från emissionen och optionsinlösen planeras att till största delen vikas för era projekt i klinisk fas. Bedömer du att ni kommer ha en kandidat i tillräckligt avancerad utveckling, givetvis förutsatt fortsatta kliniska framsteg, för en eventuell utlicensiering inom ett år?

– NeuroVive arbetar efter en affärsmodell där vi, själva eller med samarbetspartners, ska ta läkemedelskandidater för sällsynta sjukdomar, s.k. särläkemedel, genom preklinisk- och klinisk utveckling, hela vägen till marknaden. Dessa läkemedelskandidater ämnar vi utlicensiera när det gäller vissa regioner men behålla t.ex Europa för att själva bygga upp en distribution- och marknadsföringsorganisation. När det gäller vanligare sjukdomar, som NASH där vi har lovande projekt, är strategin utlicensiering i preklinisk fas. Dessa projekt ska helt utlicensieras till en partner. NV556 är i ett intensivt utlicensieringsarbete. Inom ett år räknar vi med att ha åtminstone ytterligare ett utlicensieringsprojekt.

»Inom ett år räknar vi med att ha åtminstone ytterligare ett utlicensieringsprojekt.« – Erik Kinnman, vd NeuroVive Pharmaceutical

Det var nog många som initialt höjde på ögonbrynen när ni inlicensierade projektet KL1333 från sydkoreanska Yungjin Pharm. Kan du berätta något dels om hur ni själva ser på värdepotentialen i projektet, dels om hur dess utveckling sedan inlicensieringen motsvarat era förväntningar så här långt?

– Vi ser en mycket stor potential i detta projekt och en god möjlighet att tillsammans med Yungjin kunna utveckla och kommersialisera detta. Det rör sig om ett läkemedel för sällsynta sjukdomar där behovet för nya läkemedel är mycket stort då det i stort sätt inte finns något att erbjuda dessa patienter som är svårt sjuka och har en nedsatt förväntad medellivslängd. Vi har redan fått särläkemedelsklassificering inom Europa, vilket bidrar till snabbare utveckling och bättre förutsättningar för kommersialisering. Dessutom har den kliniska fas I-studien som Yungjin bedrivit i Korea visat sig lyckad så här långt, vilket gör att vi nu kan initiera vår egen fas I-studie här i Europa.

Ni har låtit utföra värderingsanalyser som tillskriver tillgången KL1333 ett signifikant värde, kan du kommentera det?

– Analytiker som följer oss har satt ett stort värde på detta projekt och affärer som nyligen gjorts i USA pekar på potentialen. Astellas köpte nyligen Mitobridge och deras tidiga forskningsprojekt i en affär med ett totalt värde på 450 miljoner USD och Reata, ett annat forskningsbolag inom mitokondriell medicin, värderades till 620 miljoner USD innan de tog in 115 miljoner USD i en kapitalanskaffning. Mot denna bakgrund ser vi förstås att det finns en betydande uppsida när nu KL1333 projektet fortskrider i enlighet med plan.

»Analytiker som följer oss har satt ett stort värde på detta projekt och affärer som nyligen gjorts i USA pekar på potentialen.«

Ni planerar att genomföra en andra klinisk fas I-studie med KL1333 som utvecklas för behandling av flera genetiska mitokondriella sjukdomar. Kan du berätta något om status för den pågående studien i Sydkorea, samt hur arbetsfördelningen ser ut mellan er och partnern, Sydkoreanska Yungjin Pharm, när det gäller den uppföljande studien?

– Den första studien i friska frivilliga med KL1333 som görs i Sydkorea har nu rekryterat alla försökspersonerna och det sista kontrollbesöket är gjort. Inga allvarliga biverkningar har observerats. De fullständiga resultaten kommer att finnas tillgängliga i god tid för att vi nu ska kunna ta nästa steg i den kliniska utvecklingen av KL1333 och göra en multipel dos-studie i Europa som också kommer att inkludera patienter med medfödda mitokondriella sjukdomar. Vi har ett tätt och nära samarbete med vår partner Yungjin Pharm som möjliggör synergier i utvecklingsarbetet. Vi har ansvaret för utvecklingen globalt med undantag för Korea och Japan, men naturligtvis kommer vi att kunna utnyttja den dokumentation som Yungjin tar fram också.

Särläkemedelsklassificeringen i Europa innebär tio år av marknadsexklusivitet. Hur stor betydelse har det att ni erhållit denna regulatoriska genväg vid ett eventuellt partnering- eller utlicensieringsscenario?

– Särläkemedelsklassificering är självklart väldigt viktigt och attraktivt, både för oss och för våra potentiella partners då det möjliggör en snabbare och billigare väg till marknadsgodkännande. Dessutom validerar det kvaliteten i vårt projekt genom genomlysningen som läkemedelsmyndigheten gjort av projektet. Får vi sedan marknadsexklusivitet och särläkemedelsstatus ger det ytterligare skydd åt läkemedlet och möjliggör en bättre prissättning.

KL1333 kompletterar NVP015 och NVP025 avseende behandling av genetiska mitokondriella sjukdomar. Finns det några synergistiska fördelar av att dessa utvecklas parallellt?

– De tre projekten har tre helt olika verkningsmekanismer och kompletterar varandra när det gäller behandlingspotential till patienter med medfödda mitokondriella sjukdomar. KL1333 är ämnat som en kronisk behandling för att rätta till den metabola funktionen hos dessa patienter samt nybilda mitokondrier. NVP015 är för akut behandling av energikriser som dessa patienter kan råka ut för när extra energi behövs t.ex. vid en vanlig luftvägsinfektion. NVP025 skyddar muskelcellerna hos dessa patienter. Synergier uppstår i utvecklingen av dessa projekt då det är samma patientgrupper och sjukvårdscentra. Dessutom är dessa patienter och sjukvårdscentra sedan de framtida kunderna för de marknadsförda läkemedlen.

»Vi har i experimentella studier sett en minskning av hjärnskadan med hela 35 procent.«

NeuroSTAT utvecklas för behandling av traumatiska hjärnskador. Detta är ett projekt ni har arbetat med under många år. Vilka är de främsta kliniska resultat som tyder på att denna behandling skulle kunna göra nytta för patienterna?

– Vi har i experimentella studier sett en minskning av hjärnskadan med hela 35 procent. Tidigare experimentella studier samt några begränsade kliniska studier antyder att ciclosporin A skyddar nervcellerna vid akut hjärnskada. I vår kliniska fas II-studie CHIC kunde vi dessutom se att NeuroSTAT hos patienter med traumatisk hjärnskada var säkert, tolerabelt, och att läkemedlet tog sig till hjärnan som förväntat. Sammantaget gör dessa resultat att vi med tillförsikt kan gå in i nästa kliniska studie, där vi kommer att undersöka effekten av NeuroSTAT i TBI-patienter.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA stödjer er studiedesign med NeuroSTAT bl.a. med imaging som effektmått på en subpopulation av TBI-patienter. Ungefär hur många patienter tror ni er behöva rekrytera till denna studie?

– Vi räknar med 70-80 patienter kommer vara tillräckligt för att få ett säkert svar på effekten av NeuroSTAT med den studiedesign som stöttas av EMA.

I USA pågår en studie med NVP015 för att bland annat utreda substansens effekt som behandling efter kontakt med kemiska stridsmedel, ett fenomen som tyvärr är mycket omtalat i världen just nu. Behandlingsregimerna ser förstås olika ut beroende på vilket kemiskt ämne det gäller, men hur hypotetiserar ni att NVP015 skulle kunna användas? 

– En hel del giftiga kemikalier, bland annat pesticider och kemiska stridsmedel slår ut komplex I. Lite förenklat fungerar NVP015 så att vi med hjälp av en prodrog kan tillföra succinat till mitokondriernas andningskedja och på så sätt komma runt komplex I. Det är denna egenskap hos NVP015 molekylerna gjorde att vår partner CHOP fick upp ögonen för möjligheterna med NVP015 också för giftiga kemikalier och att de fick det stora anslaget från amerikanska försvarsdepartementet för att utveckla och undersöka detta.

»Vi har tillräckligt med dokumentation för att utlicensiera projektet och vi har siktet inställt på att kunna göra det under mitten av 2018.«

Man kan kanske säga att era projekt NV556 och NVP022 är två sidor av samma mynt. Bägge utvecklas mot leversjukdomen NASH, men jobbar med helt olika mekanismer. Kan du berätta mer om hur långt ni har kommit i dessa projekt? 

– Vårt huvudprojekt inom NASH är NV556 och är det projekt som vi har kommit längst med. NV556 har en direkt anti-fibrotisk effekt och motverkar bildandet av bindväv i levern, steget innan skrumpning (cirrhos) och levercancer. Det finns idag ingen behandling av fibros. För NV556 har vi effektdata i två olika fibros modeller, visat mekanismen, sett att det är tolerabelt, och producerat större mängder. I detta projekt har vi därmed tillräckligt med dokumentation för att utlicensiera projektet och vi har siktet inställt på att kunna göra det under mitten av 2018.

– NVP022 påverkar det tidigare metabola stadiet av NASH, d.v.s. själva fettinlagringen i levern. NVP022 kompletterar på så sätt NV556. Vi räknar med att kunna välja en läkemedelskandidat i NVP022 projektet under 2018 och därefter ta det vidare i preklinisk utveckling och räknar med att ha tillräckligt med dokumentation för utlicensiering av detta projekt med start under 2019.

– NASH-marknaden är mycket het och vi ser ett stort intresse för NV556 och NVP022. Nyligen tecknade Astra Zeneca ett licensavtal med Ionis för deras tidiga läkemedelskandidat inom NASH, en affär med en en förskottsbetalning på 250 miljoner kronor och ytterligare upp till 2,5 miljarder kronor i milstolpebetalningar.

Samtidigt pågår forskningen inom levercancer som har blivit vanligare på senare år och som nu räknas till den tredje vanligaste orsaken till dödsfall i världen. Om vi ställer samma fråga här, hur långt har ni kommit och var står ni i detta fall i ert arbete för att utlicensiera kandidaten?

– Vår forskning inom hepatocellulär levercancer, HCC, sker inom projektet NVP024 där vi tittar på vilken roll så kallade cyklofiliner spelar inom HCC. Målsättningen är att hitta nya behandlingsstrategier för HCC, bland annat kombinationsbehandlingar där toxiciteten är minimal. Forskningen kring NVP024 sker i samarbete med Lunds universitet, med forskningsanslag från Stiftelsen för strategisk forskning.

»Vi har nu många oberoende möjligheter att bygga värde i bolaget och dessutom möjligheter till intäkter i närtid och på längre sikt i form av avtal med partners för de olika projekten.«

Bolagsledningar har inte för vana att kommentera aktiekursen, men det är svårt att blunda för att NeuroVives kurs har fallit tillbaka till närmare 2 kr från en topp runt 80 kr. Den främsta orsaken till raset får naturligtvis tillskrivas den avbrutna fas III-studien med CicloMulsion på STEMI-patienter, en prövarinitierad studie som ni inte finansierade själva. Hur skulle du säga att dagens NeuroVive skiljer sig från tiden runt 2015, när vi började se en successiv nedgång i aktiekursen?

– Vi har under tiden 2016 fram till nu en till stora delar helt ny och diversifierad projektportfölj. Vår strategi är också ny och både ledning och styrelse är delvis förnyad. Vi har nu många oberoende möjligheter att bygga värde i bolaget och dessutom möjligheter till intäkter i närtid och på längre sikt i form av avtal med partners för de olika projekten.

Slutligen, varför anser du att man som investerare ska satsa på NeuroVive, antingen med kortare respektive längre investeringshorisont?

– NeuroVive har en bred och diversifierad projektportfölj med ett flertal sinsemellan oberoende milstolpar såväl i närtid som på längre sikt. Vi har en affärsmodell, där vi kan ta läkemedel för sällsynta sjukdomar, särläkemedel, genom preklinisk och klinisk utveckling och till marknaden, och samtidigt med begränsade investeringar bygga värde också i projekt för vanliga sjukdomar som NASH, för utlicensiering i preklinisk fas. Vi har ett högpresterande och mycket erfaret team och arbetar i en flexibel nätverksmodell. Detta sammantaget möjliggör kostnadseffektiv läkemedelsutveckling.

Fotnot: NeuroVive presenterar på BioStock Live onsdag 18 april i Lund. Klicka här för mer info och anmälan.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.