När Saniona nyligen stängde böckerna för 2017 summerades ett nyhetsintensivt år som började starkt med positiva fas II-studieresultat inom typ 2-diabetes med huvudkandidaten Tesomet. Därefter levererades ett fortsatt flöde av positiva nyheter om avknoppningar, listbyte, nya studier och milstolpesbetalningar. Årets viktigaste besked kom dock när samarbetspartnern Medix i april fick OK för en fas III-studie med tesofensine i fetmapatienter, vilket följdes upp med rekordsnabb patientrekrytering. Paradoxalt nog gick Sanionas börskurs, trots en generellt positiv utveckling för bolaget, kräftgång under årets senare del och återfinns fortfarande på en tillbakapressad nivå strax under 30 kr.

Kursutveckling juli-dec-17.

Övertolkad nyhet halverade börsvärdet
En summering av Sanionas senaste verksamhetsår vore inte komplett utan att nämna ”elefanten i rummet” – nyheten som fick bolagets börsvärde att i princip halveras under hösten. Bakgrunden till detta är följande: I slutet av oktober fattade bolagsledningen beslutet att göra en interimsanalys i den Tesomet-studie med patienter med Prader-Willis syndrom (PWS) som inletts under våren, efter att flera patienter avslutat studien i förtid. Börsens initialt negativa reaktion på nyheten resulterade i ett brant kursfall om mer än 40 procent, en utveckling som kursen ännu inte återhämtat sig från – trots att beskedet av allt att döma tolkades överdrivet negativt av marknaden, vilket vi går in närmare på nedan.

Strulig sjukdomsbild bidrog till patientavhopp
Redan tidigt i barndomen utvecklar patienter med PWS en omättlig aptit som leder till kronisk hetsätning (hyperfagi) och inte sällan extrem fetma. Generellt är det en känslig och svårbehandlad patientgrupp med en sjukdomsbild som bland annat innefattar beteendeavvikelser. Patienterna har en medfödd kromosomavvikelse och ofta en varierande grad av utvecklingsstörning. När Saniona tog beslutet om att göra interimsanalysen hade nio av tio patienter antingen slutfört eller avbrutit sin medverkan i studien, i några av fallen till följd av ogynnsamma effekter som bolaget förmodade kunde vara läkemedelsrelaterade.

Interimsanalys visade att Tesomet uppfyller centrala effektparametrar
När utfallet av interimsanalysen presenterades i början av januari 2018 stod det klart att resultaten i själva verket var otvetydigt positiva och att de negativa effekter som observerats kunde härledas till höga dosnivåer, något som går dessbättre att justera. Man såg samtidigt att patienterna i den grupp som fick behandling tappade i snitt 5 procent i vikt efter 8 veckors behandling vilket är positivt i sig, men än mer uppseendeväckande var minskningen av ”food cravings”, d.v.s. suget efter mat. Patienternas genomsnittliga hyperfagi-score minskade från 10 till 1 efter åtta veckor och till 0 efter 13 veckor. En rimlig slutsats är med andra ord att hyperfagin helt kan elimineras hos de patienter som behandlas med Tesomet. Eftersom övervikt och hetsätning är två centrala problemställningar hos patienter med PWS innebär detta att såväl viktminsknings- som hyperfagieffekterna av Tesomet var klart önskvärda fynd, sett från Sanionas perspektiv – marknadens negativa tolkning kan därmed ses som kraftigt överdriven.

Odiskutabelt gynnsam säkerhetsprofil en styrka
I en intervju med BioStock under januari klargjorde Sanionas vice vd Thomas Feldthus att ingen av de rapporterade biverkningarna i PWS-studien klassificerades som allvarliga eller svåra. Feldthus påpekade även att få produkter har testats i så många patienter (1300 patienter i tretton fas I-studier och fyra fas II-studier, omfattande både överviktiga och pre-diabetiker samt sköra patientgrupper som äldre Alzheimer- och Parkinson-patienter). I samtliga dessa kliniska studier tolererades tesofensine väl. Läs hela intervjun med Feldthus här.

Utvecklingen av Tesomet inom PWS fortsätter med särläkemedelsstatus i sikte
I en ny artikel (kräver login) som publicerades av danska nyhetsbyrån MedWatch så sent som i fredags, är man från Sanionas sida tydliga med att bolagets utveckling inom Prader-Willis syndrom går vidare, och att man dessutom ser goda möjligheter till att erhålla s.k. Orphan Drug designation (ODD) eller särläkemedelsstatus för Tesomet inom indikationen. Det innebär i korthet viktiga fördelar som chans till snabbare regulatoriska väg mot marknadsgodkännande med gratis myndighetsrådgivning och mindre omfattande kliniska studier.

Dessutom ger den åtråvärda särläkemedelsstatusen marknadsexklusivitet i 10 år i USA och 7 år i Europa när man väl tagit läkemedlet till marknaden, något Saniona med sin nuvarande finansiella situation sannolikt bör mäkta med att genomföra själva. Nyckelfaktorer som talar för att bolaget faktiskt kan ta sin flaggskeppskandidat till marknad inom PWS på egen hand är att man med ODD för Tesomet på plats dels kan planera för och genomföra sina fortsatta kliniska studier på färre patienter, vilket därmed gör studierna betydligt mindre kostsamma, dels att själva marknadsföringen av läkemedlet blir hanterbar tack vare det låga antalet patienter – vilket samtidigt ger möjligheten till en mer attraktiv premiumprissättning, likt med merparten av alla särläkemedel.

Ytterligare en ätstörningsindikation kan ge särläkemedelsstatus
I artikeln i MedWatch nämner Sanionas Thomas Feldthus ännu en indikation inom området ätstörningar som kan bli aktuell för behandling med Tesomet, och som mycket väl kan ge möjlighet till särläkemedelsstatus: hypothalamus obesity, som påminner starkt om PWS men som inte är genetiskt betingad utan snarare en neurologisk följdsjukdom, som kan uppstå till följd av strålterapibehandling av en tumör i hypotalamus, den del av hjärnan som bl.a. styr hungerkänslorna. I artikeln påpekar Feltdhus att indikationen är högintressant då steget inte är alltför långt från PWS och det rör sig om ett ännu fält som generellt kräver små kliniska studier och där de regulatoriska milstolparna skulle kunna klaras av snabbt och med relativt små investeringar.

Scandion Oncology – en spin-out som gick under radarn?
Tittar vi återigen tillbaka till i början av mars förra året, så presenterades en nyhet som utgjorde ytterligare ett positivt kvitto på en av Sanionas affärsstrategier, nämligen att knoppa av lovande kandidatsubstanser i nya bolag som man sedan kan välja att dela ut till befintliga aktieägare. Det är en klok spin-out-modell som både maximerar värdet för Sanionas aktieägare och optimalt utnyttjar styrkan hos de forskningstillgångar som ligger utanför bolagets kärnområden.

Vi har tidigare sett detta ske i en annan av Sanionas spin-offs, Initiator Pharma, som knoppades av i maj 2016 (och sedermera noterades på AktieTorget) och under mars var det således dags för motsvarande resa med Scandion Oncology. Efter lovande forskningsresultat för substansen SCO101 togs beslutet att bilda bolaget, där Saniona blev huvudägare med 51 procent. Medgrundande forskare till bolaget har upptäckt att SCO101 har potential att motverka resistens mot kempoterapi vid cancerbehandling, en av de största utmaningarna inom modern onkologi.

Scandion Oncology har ett avancerat program redo att starta fas II cancerstudier som potentiellt kan både öka effekten av och bidra till att övervinna resistens mot standardkemoterapi, och därtill har bolaget en bred plattform som kan leverera ytterligare produktmöjligheter över tiden. I december förra året meddelade Scandion Oncology att man tagit in 2 miljoner danska kronor i en riktad nyemission som inkluderar bolagets lednings- och styrelserepresentanter inför en möjlig börsnotering. Bolaget räknar med att ta in ytterligare kapital under våren 2018, antingen genom ännu en riktad nyemission eller genom en börsnotering.

Cadent Therapeutics (tidigare Luc Therapeutics)

Sanionas koppling till Novartis är en extra krydda 
År 2013 bildades Ataxion av Atlas Venture Inc. och Saniona för att utveckla Sanionas forskningsprogram för behandling av ataxi. Fem år senare tog denna spin-out en ny vändning när Ataxion slogs samman med Luc Therapeutics Inc. och fick nytt fokus på utveckling av precisionsmedicin för neurologiska och psykiatriska sjukdomar, med sammanlagt tre utvecklingsprogram i pipeline.

Luc Therapeutics som därefter bytte namn till Cadent Therapeutics, har ett pågående samarbete med Novartis, ett av världens tio största läkemedelsbolag. Saniona äger 7,1 procent i det sammanslagna bolaget och har rätt till royaltyersättningar på marknadsförda produkter som utvecklas inom ataxiprogrammet. Det sammanslagna bolaget har följande projekt i pipeline: Ett program inom depression i samarbete med Novartis sedan 2015, det prekliniska programmet inom ataxi med ursprung i Saniona-spin-out:en Ataxion samt ett forskningsprogram för behandling av schizofreni.

Under augusti förra året inledde Cadent preklinisk utveckling av läkemedelskandidaten CAD-1883 för behandling av ataxi med målet på att inleda kliniska fas I-studier i människa under 2018. Med den framgångsrika avslutningen av forskningsprogrammet kunde Saniona därmed fördela sina resurser från ataxiprogrammet till några av bolagets andra first-in-class-forskningsprogram.

Under hösten, i samband med att Luc Therapeutics bytte namn till Cadent Therapeutics, meddelades samtidigt att bolaget hade fått en milstolpsbetalning från Novartis för initieringen av en klinisk fas I-studie för ett av sina pipelineprogram. Detta samägande skapar därmed tydligt värde på sikt för Saniona som delägare i Cadent.

Årets höjdpunkt: fetmastudie inleds och slutrekryteras på fem månader
I februari 2016 inledde Saniona samarbete med mexikanska Medix för utveckling och kommersialisering av tesofensine och Tesomet i Mexiko och Argentina, där Medix har exklusiva rättigheter. Enligt avtalsvillkoren finansierar Medix fas-III studier och ansvarar för den kliniska utvecklingen och regulatoriska ansökningar. Medix kommer att betala regulatoriska milstolpesbetalningar och tvåsiffriga royalties på produktförsäljning till Saniona för Mexiko och Argentina medan Saniona behåller alla rättigheter till tesofensine och Tesomet i resten av världen, inklusive rätten att använda kliniska data genererad av Medix.

Productos Medix

Ett drygt år efter att samarbetet inletts kom årets kanske viktigaste nyhet från Saniona, när man i april bekräftade att Medix fått klartecken från myndigheterna att dra igång en klinisk fas III-studie med tesofensine i Mexiko. Under augusti 2017 meddelades sedan att den första patienten rekryterats. I och med detta uppnådde Saniona den åtråvärda statusen av fas III-bolag, och befinner sig därmed med andra ord i det avslutande stadiet innan potentiell marknadslansering.

Tidigare forskning på tesofensine har visat på en kliniskt signifikant och övertygande viktminskning hos överviktiga patienter. Den primära mätpunkten i den aktuella fas III-studien är absolut och procentuell förändring i kroppsvikt under behandlingsperioden. Sekundära mätpunkter inkluderar andelen patienter som uppnår en viktminskning på mer än 5 och 10 procent, metaboliska inklusive glykemiska mätpunkter, samt livskvalitet, omfattande tolerans och säkerhetsutvärdering.

Om Medix kan replikera Sanionas tidigare studieresultat i fas III kan tesofensine bli en ny och effektiv behandling på marknaden i Mexiko där övervikt och fetma är ett allvarligt hälsoproblem. Redan i början av januari i år stod det klart att Medix patientrekrytering var klar, vilket gör att Saniona därmed ser ut att kunna leverera toplineresultat ett år tidigare än väntat, i början av 2019, med marknadsintroduktion under samma år inom räckhåll.

Typ 2-diabetes ser ut att vara inom kliniskt räckhåll
Cirka 80 procent av patienter med typ 2-diabetes har kardiovaskulära riskfaktorer såsom högt blodtryck. I januari 2017 rivstartade Saniona årets nyhetsflöde med beskedet att data stödjer att Tesomet kan riktas till denna stora patientgrupp. Positiva top-line data från bolagets fas IIa-studie på Tesomet i patienter med typ 2-diabetes hade då som primärt effektmått visat en statistiskt signifikant minskning av hjärtfrekvensen hos patienter som behandlades med Tesomet. Dessutom visade de viktigaste sekundära undersökta effektmåtten avseende kroppsvikt och midjemått också statistiskt signifikanta minskningar jämfört med placebo.

Data från Fas IIa-studien med Tesomet i typ 2-diabetes valdes senare under året ut för två posterpresentationer vid European Association for Study of Diabetes, EASD-kongressen i Lissabon, Portugal.

Michael J. Fox Foundation for Parkinson’s Research

Forskningsanslag från Michael J. Fox Foundation
Under februari 2016 tilldelades Saniona ett forskningsanslag på upp till cirka 5,2 miljoner kronor från Michael J. Fox Foundation for Parkinson’s Research (MJFF) för att utveckla småmolekylära modulatorer av nikotinreceptorer som tillhör en subtyp som heter alfa -6 samt utvärdera möjligheten att använda dessa läkemedelskandidater för behandling av Parkinsons sjukdom.

Det är väl dokumenterat att rökare löper lägre risk att utveckla Parkinsons och orsaken är troligen att nikotin aktiverar och skyddar celler som degenererar vid Parkinsons sjukdom. Nikotin i sig är dock inte användbart som läkemedel eftersom det är alldeles för ospecifikt och har allvarliga och uppenbara biverkningar.

Saniona har dock identifierat subtyp-specifika nikotinföreningar som kan ge en symptomatisk och skyddande effekt utan de negativa biverkningarna av nikotin. Sanionas forskargrupp är den första att presentera små molekyler som specifikt underlättar funktionen av alpha-6 nikotinreceptorer som förmedlar dopaminsignaler.

I april 2017 uppnådde Saniona den andra forskningsmilstolpen för att identifiera nya läkemedelskandidater för behandling av Parkinsons sjukdom, vilket innebar en utbetalning på cirka 1 miljon kronor och i oktober kom även den tredje och slutgiltiga milstolpesbetalningen. Saniona har därmed fått sammanlagt cirka 5,2 miljoner kronor i bidrag från MJFF.

Utköpet av NeuroSearch ett strategiskt val med effekt på lång sikt
I slutet av förra sommaren tog Saniona det synbarligen kloka beslutet att förvärva NeuroSearchs resterande intressen i de prekliniska och kliniska tillgångar som Saniona förvärvat från NeuroSearch under perioden 2012-2016. Detta skedde genom en kontant engångsbetalning om 5,5 miljoner danska kronor. Avtalet gör att samtliga betalningsskyldigheter upphör för Saniona gentemot NeuroSearch, vilket bolaget menade ökar uppsidan på några av dess mest värdefulla och mogna tillgångar, inklusive tesofensine, Tesomet och NS2359, samtidigt som avtals- och betalningsförpliktelserna förenklades.

Bakgrund: I augusti 2012 förvärvade Saniona NeuroSearchs teknologiplattform, inklusive patent och data avseende 15 prekliniska och kliniska program. I oktober 2014 förvärvade Saniona rättigheterna till NeuroSearchs kliniska utvecklingssubstanser, tesofensine och NS2359. I maj 2016 förvärvade Saniona rättigheterna till NeuroSearchs återstående produktportfölj inklusive de kliniska utvecklingssubstanserna, ACR325 och ACR343.

Enligt dessa avtal var Saniona skyldig att betala NeuroSearch en milstolpebetalning om 400 000 euro när det första prekliniska programmet testades i människa. Dessutom var Saniona skyldig att betala royalties på sin produktförsäljning eller en procentandel av sin licensintäkt i förhållande till de förvärvade kliniska tillgångarna inklusive de kliniska utvecklingssubstanserna, tesofensine och NS2359. Betalningarna till NeuroSearch varierade mellan de olika kliniska läkemedelskandidaterna, men åtagandet uppgick vanligtvis till 3-4 procent på Sanionas egen nettoförsäljning och upp till 20 procent av Sanionas licensintäkter.

Att på detta sätt ta den bittra medicinen på en gång ser med andra ord ut att ha varit en klok strategi, i synnerhet som de interna projekten accelererar mot klinik och potentiellt marknadsgodkännande.

Valet av preklinisk kandidat med målet att utveckla first-line behandling
Saniona fortsatte att leverera nyheter under hela året, och ett av årets sista positiva besked var att man hade valt en preklinisk kandidat, SAN711, för behandling av neuropatisk smärta och kronisk klåda. Nomineringen följde bolagets affärsplan att utveckla produkter ur sin interna forskningspipeline mot klinisk utveckling innan bolaget ingår partnerskap.

Målet med SAN711 är att utveckla substansen till en first-line behandling för smärtlindring hos patienter som lider av under- eller obehandlade neuropatiska smärtor. I prekliniska studier har Saniona visat att SAN711 kan användas för att behandla svår klåda, en allvarligt invalidiserande följd av vissa hudsjukdomar, som atopisk dermatit och psoriasis.

Tidig nyårsraket säkrade finansiering om 144 miljoner kronor
Precis innan nyårsafton kom så en tidig nyårsraket från Ballerup utanför Köpenhamn, när Saniona meddelade att man ingått ett finansieringsavtal baserat på konvertibler med den schweiziska bioteknikinvesteraren Nice & Green om upp till 144 miljoner kronor. Nice & Green har åtagit sig att teckna konvertibler i trancher om 6 miljoner kronor för upp till 72 miljoner kronor i två omgångar. Konvertiblerna kan konverteras till aktier med 8 procents rabatt i förhållande till marknadspris. I avtalet ingå

Sanionas verksamhet är genom upplägget tryggad fram till år 2020, oaktat eventuella ytterligare intäkter från flertalet partnersamarbeten och potentiella royalties från försäljning av tesofensine i Mexiko, och bolagets finansiella situation ser därmed mycket förtroendeingivande ut.

2018 inleddes med ytterligare studie
Två veckor in på det nya året kom nästa nyhet. Saniona hade doserat de första 10 deltagarna i en farmakokinetisk fas 1-studie med den nya patenterade singeldos Tesomet-tablettformuleringen. Studien omfattar totalt 60 frivilliga och Saniona förväntar sig att kunna rapportera resultat från studien senast andra kvartalet 2018. Det primära målet med fas 1-studien är att utvärdera den farmakokinetiska profilen och biotillgängligheten för en singel dos av Tesomettableter (innehållande både tesofensin och metoprolol) jämfört med samtidig administrering av separata tesofensin- och metoprololtabletter. Sanionas nya patenterade och GMP-validerade Tesomettabletter har utvecklat tillsammans med bolagets formuleringspartner Solural. Studien utförs av Parexel i Tyskland på deras klinik i Berlin. Redan mindre än en månad senare var studien fullrekryterad.

BenevolentAI, (tidigare Proximagen)

Samarbetet med Proximagen gick in i ny fas
Innan dess hade Saniona dessutom hunnit med att kungöra att man har inlett lead optimization-arbete in sitt pågående forsknings- och utvecklingssamarbete tillsammans med Proximagen, vars verksamhet i Storbritannien nyligen förvärvades av BenevolentAI som i och med affären blev det allra första AI- (artificiell intelligens) bolaget med full tillgång till hela läkemedelsutvecklingskedjan.

Forskning- och utvecklingssamarbetet mellan Saniona och Proximagen, som numera alltså bytt namn till BenevolentAI, inleddes i början av 2016 och bygger på ett av Sanionas unika jonkanalprogram med fokus på forskning på nya småmolekylära läkemedel för neurologiska sjukdomar. Via avtalet har BenevolentAI exklusiva världsrättigheter att utveckla, tillverka och kommersialisera läkemedel som identifierats genom samarbetet.

Saniona har erhållit förskott och forskningsfinansiering under forskningsperioden och kommer att erhålla vidare milstolpesersättningar vid forsknings- och utvecklingsrelaterade och regulatoriska milstolpar. Det potentiella värdet av dessa uppgår enligt uppgift till 30 miljoner dollar. Därutöver kommer Saniona att erhålla differentierade royalties på nettoförsäljning av eventuella kommersiella produkter som lanseras som resultat av detta samarbete.

Marknadsvärdet av Sanionas intresseområden: över 62 miljarder USD
I juli förra året publicerade det amerikanska analyshuset Alpha Deal Group den första oberoende analysen av Saniona sedan listbytet till Nasdaq Small Cap. Analytikerna pekade i denna rapport på Tesomet som bolagets i dagsläget viktigaste värdedrivande tillgång, med en målmarknad enbart inom diabetes typ 2 som beräknas växa från från 23,3 miljarder dollar under 2014 till 43 miljarder dollar under 2023. Man konstaterade även att den sammanlagda marknadspotentialen för de indikationer Sanionas projektpipeline riktar sig mot överstiger 62 miljarder dollar.

Klicka för större bild.

Sanionas projektpipeline imponerar
BioStock konstaterar att Saniona står ut bland jämförbara bolag med liknande börsvärde med sin breda pipeline inom ett flertal sjukdomsindikationer. Här är Saniona smått unika på den skandinaviska biotech-scenen med hela nio aktiva utvecklingsprogram, varav sex är finansierade via forskningsanslag eller partnerskap. Bolagets breda portfölj och förmåga att knyta till sig samarbetspartners är faktorer som inte bara ökar potentialen till positiv värdeutveckling, men dess diversifierade portfolio innebär även att man säkerställer en attraktiv riskspridning.

Saniona har levererat en lång rad nyheter under den aktuella perioden och BioStock fortsätter att med intresse följa bolaget under 2018. Speciellt intressant att följa blir den fortsatta utvecklingen av Prader Willy-studien och kommande uppdateringar från bolagets övriga projekt i klinisk utveckling, exempelvis fas II-studierna som bedrivs av the Treatment Research Center (TRC) vid University of Pennsylvania med NS2359 mot kokainberoende. Andra potentiella katalysatorer är naturligtvis fler potentiella partnersamarbeten, milstolpsutbetalningar från befintliga partnerskap och övriga värdehöjande nyheter rörande bolagets spin-off-bolag, i väntan på slutgiltiga fas III-data från fetmastudien med tesofensine, Sanionas starkaste möjlighet att inom relativ närtid (2019) sätta en första läkemedelsprodukt på marknaden.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.