I dagens Söndagsintervju möter vi Jan Nilsson, vd för CombiGene, som den senaste tiden har tagit flera viktiga steg mot kliniska studier med sin genterapibehandling CG01 mot epilepsi, en sjukdom som drabbar ungefär en procent av världens befolkning. Man har starka prekliniska studieresultat i ryggen och ett nyligen initierat samarbete med brittiska Cell and Gene Therapy Catapult syftar till att ta fram en tillverkningsmetod för CombiGenes läkemedelskandidat. För att finansiera detta viktiga steg innan man kan gå in i klinisk utveckling, tar bolaget nu in 10,2 MSEK i en företrädesemission.

»Genterapi står inför sitt genombrott och är ett av de terapiområden som vuxit snabbast de senaste åren och attraherar oerhört mycket kapital i världen för tillfället.« – Jan Nilsson, VD, CombiGene.

Jan Nilsson vd CombiGene

Jan Nilsson, vd CombiGene

Jan Nilsson, vd för CombiGene, ni är än så länge Sveriges enda börsnoterade bolag verksamt inom genterapi. Vad beror detta på tror du och kommer vi få se fler bolag inom ert område de kommande åren?

– Jag har lite svårt att förklara varför det inte finns fler genterapibolag i Sverige. Globalt sett är genterapi ett av de områden där forskningen och utvecklingen är som allra mest intensiva. FDA har uttryckt en stor tilltro till genterapin i allmänhet och min bedömning är att vi de kommande åren kommer att se ett stort antal nya genterapibehandlingar i klinisk användning.

– Det görs också mycket stora finansiella investeringar inom området. Under de tre första kvartalen 2017 uppgick de till över 6 miljarder dollar. Det är därför högst rimligt att anta att marknaden för genterapi kommer att växa i hög takt. Varför detta inte attraherar fler svenska aktörer har jag ingen bra förklaring till. Jag kan bara hoppas att vi om inte alltför lång tid kommer att ha kollegor även i Sverige.

Kan du kortfattat förklara hur er teknik fungerar och på vilket unikt sätt ni adresserar epilepsi med er primära läkemedelskandidat CG01?

– Vi använder en så kallad genterapivektor, dvs ett avdödat och ofarligt virus, som ”transporterar” vår verksamma substans till de celler i hjärnan där de epileptiska anfallen startar. Med sig bär vektorn en kombination av generna för neuropeptid Y (NPY) och Y2-receptorn. Dessa tas upp av hjärncellerna som sedan producerar dessa substanser, vilka i sin tur hämmar epileptiska anfall.

Det amerikanska läkemedelsverket FDA har öppnat upp för regulatoriska genvägar fram till snabbare marknadsgodkännande för innovativa behandlingar inom regenerativ medicin, där cell- och genterapier ingår. Redan preliminära kliniska evidens som indikerar att en behandling fyller ett stort medicinskt behov kan leda till en s.k regenerative medicine advanced therapy (RMAT) designation. Hur ser du på detta?

– Detta är mycket positivt för alla som arbetar med genterapi eftersom det innebär att genterapier kan komma till klinisk användning betydligt fortare. Det visar också vilken stor tilltro FDA har till genterapi. Det innebär också att de stora bolagen inser att genterapi är ett väldigt intressant område, vilket ju tydligt kan ses i de partnerskap och uppköp som gjorts inom området de senaste åren. Det påminner mig om situationen som rådde när särläkemedel eller Orphan Drugs slog igenom för ett antal år sedan. Då hade utvecklingen drivits av små bolag men sedan när  de stora drakarna insåg vilken potential som fanns i området så byggde många av dem snabbt upp egna affärsområden, specifikt inriktade på Orphan Drugs. Precis detta händer just nu inom genterapi.

Den 30 augusti 2017 godkände FDA den första genterapin för den amerikanska marknaden, Novartis terapi Kymriah. Två månader senare kom nästa genombrott i form av ytterligare ett FDA-godkännande av Sparks Therapeutics genterapibaserade läkemedel Luxturna. Vad innebär dessa framsteg för ett bolag som CombiGene?

– Framför allt innebär det att genterapi nu snabbt håller på att bli ett accepterat behandlingsalternativ. För ett litet bolag som CombiGene är det oerhört värdefullt. Som jag nyss nämnde så blir vi än mer intressanta för för de stora bolagen. Nu kommer man också att komma överens om betalningsmodeller så när vi kommer så långt att vi har en färdig terapi kommer vi med största säkerhet att kunna komma ut med vår behandling på marknaden betydligt snabbare än vad som annars skulle vara fallet.

Ni har etablerat ett dotterbolag i Storbritannien som ni räknar med kommer att vara fullt operativt under våren. Det primära syftet är att säkra kunskapsöverföringen mellan moderbolaget och er samarbetspartner CGT Catapult. Finns det fler fördelar med ett dotterbolag i England, utöver närheten till er samarbetspartner?

– Närheten till CGT Catapult är den främsta drivkraften att etablera dotterbolaget i Storbritannien, men på längre sikt räknar vi också med att vi kommer ha stor nytta av att ha en egen närvaro på den brittiska marknaden. Storbritannien är en av Europas största läkemedelsmarknader och kommer att fortsätta vara det även efter avslutade Brexit-förhandlingar.

Vad mer kan du berätta om samarbetet med CGT Catapult och hur det kommer sig att ni valde just denna aktör för framtagandet av tillverkningsprocesserna av CG01?

– CGT Catapult är en brittisk organisation som stödjer innovativ utveckling från akademi och industri. De har nyckelkompetens inom en rad avgörande områden som utveckling av tillverkningsprocesser och regulatoriskt stöd. CombiGene och CGT Catapult kommer tillsammans att utveckla tillverkningsmetoden för CG01. Det första steget i samarbetet att ta fram en plan för hur processen med att utveckla tillverkningsmetoden kommer att se ut. När detta första steg är klart kommer vi att ha ett bra underlag för att bedöma både tiden för utveckling liksom hur stora investeringar det handlar om.

– Utöver sin kompetens inom en rad avgörande områden erbjuder CGT Catapult sina partners möjligheten att teckna sig för de individuella utvecklingsstegen ett i taget, något som ur ett finansieringsperspektiv är mycket betydelsefullt för CombiGene.

»De slutgiltiga resultaten från proof-of-concept-studien var mycket positiva och stödjer CombiGenes case på två centrala punkter.«

Nyligen erhöll ni initiala data från den prekliniska proof-of-concept-studien som visade att CG01 har antiepileptiska effekter. Vad såg ni i studien och på vilket sätt stärker dessa data ert case?

– De slutgiltiga resultaten från proof-of-concept-studien var mycket positiva och stödjer CombiGenes case på två centrala punkter. För det första visar studien att vår läkemedelskandidat CG01 har tydliga antiepileptiska effekter: de epileptiska anfallen blir såväl färre som kortare. Ett par av djuren blev helt också anfallsfria av behandlingen. För det andra förekom det inte några observerade biverkningar. God effekt och inga biverkningar, kort sagt. Mer kan man inte hoppas på.

Ni har också sett positiva resultat från studier i mänsklig hjärnvävnad från patienter med epilepsi. Kan du berätta lite mer i detalj vad ni har kunnat se och hur viktiga dessa preliminära data är för den vidare utvecklingen av er läkemedelskandidat?

– Det är i denna typ av studie inte möjligt att mäta den antiepileptiska effekten, men studien bekräftar för första gången att tekniken att administrera vår läkemedelskandidat fungerar i människa. Proof-of-concept-studien bekräftar alltså att CG01 har antiepileptiska effekter och studien i hjärnvävnad visar att CG01 kan administreras till människa.

Fram till den 28 februari genomför ni en emission som skall finansiera de första delarna av utvecklingen av tillverkningsprocessen för läkemedelskandidaten CG01 i samarbete med CGT Catapult. Vilka moment ingår i den processen och hur långt framåt i utvecklingen räknar ni med att ta er med emissionslikviden?

– Kapitalet kommer främst att användas för att påbörja utvecklingen av tillverkningsmetoden, vilket är ett omfattande arbete och helt avgörande för att vi ska kunna ta projektet till klinisk prövning. Arbetet att utveckla vår tillverkningsmetod görs, som sagt, i samarbete med den mycket välrenommerade brittiska organisationen CGT Catapult. Det första steget i samarbetet med Catapult är att de tar fram en plan för hur processen med att utveckla tillverkningsprocessen kommer att se ut. När vi har denna kommer vi att ha ett bra underlag för att bedöma både tiden för utveckling liksom hur stora investeringar det handlar om.

I vilket utvecklingsskede ser du möjligheter för en eventuell utlicensiering av CG01?

– Det är svårt att ge ett tydlig indikation på när detta kan ske. Vi ser att licensaffärer sker redan på det stadium som vi befinner oss, men allmänt kan man säga att ju längre man drivit utvecklingen desto större är sannolikheten att man kan hitta en partner alternativt licensiera ut ett projekt. Många affärer görs när man har resultat i människa, d.v.s. efter fas ll-studier.

Var befinner sig CombiGene om tre år, har ni då rullat igång utveckling mot fler sjukdomsindikationer med er genterapi-plattform för behandling av epilepsi?

– Då har vi gjort kliniska prövningar med CG01 och om de är positiva är jag övertygad om att vi har en partner i den fortsatta utvecklingen av CG01. Jag tror också att vårt arbete med affärsutveckling har resulterat i att vi sannolikt har byggt en portfölj med ytterligare intressanta genterapiprojekt.

Avslutningsvis, varför tycker du att man som investerare bör intressera sig för och delta i CombiGenes emission?

– Potentialen i genterapin är fantastisk. Världen över pågår ett intensivt arbete för att utveckla nya, effektiva behandlingsmetoder för sjukdomar som det idag saknas behandlingar för eller som innebär att patienten tvingas till livslång medicinering. Att CombiGene ligger i framkant av denna utveckling har vi fått bekräftat upprepade gånger i våra internationella kontakter. CombiGene är också, såvitt jag vet, Sveriges enda noterade genterapibolag. Vi har redan ett projekt som närmar sig klinisk prövning och vi har en intensiv affärsutveckling för att expandera vår forskning och utveckling till nya, intressanta områden.

Läs även: CombiGene mot kliniska studier med starka resultat i ryggen (21 februari 2018)

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.