Genterapibolaget CombiGene avslutade börsåret 2017 med att i rask följd presentera lovande studieresultat som dels visar att mänskliga hjärnceller tar upp CombiGenes läkemedelskandidat CG01, dels att substansen har önskad terapeutisk effekt. Mer om detta i dagens Söndagsintervju med Jan Nilsson, vd för CombiGene som ännu är tämligen ensamma i Sverige om att utveckla läkemedel inom området genterapi, ett forskningsområde som likafullt röner stort globalt intresse.

Jan Nilsson vd CombiGene

Jan Nilsson, vd CombiGene.

Jan Nilsson, ni har nyligen rapporterat om lovande resultat, dels från er långtidsstudie med er läkemedelskandidat CG01, dels en studie i mänsklig hjärnvävnad. Vad kan du berätta om dessa studier och om resultatens betydelse för CombiGene?

– Långtidsstudien visar att vår läkemedelskandidat minskar antalet epileptiska anfall i en väletablerad (djur)modell. Analysen av data från studien fortsätter och jag ser fram emot ytterligare information när denna analys är klar nu i början av 2018. Den andra studien du nämner visar att vi i mänsklig hjärnvävnad från en läkemedelsresistent epilepsipatient kan öka produktionen av neuropeptid Y efter att CG01 har applicerats. Detta är precis det som vi vill åstadkomma genom att applicera CG01.

Vilka ser du som er läkemedelskandidats främsta styrkor, specifikt i ljuset av de nu presenterade studieresultaten?

– Genom att använda oss av genterapi kan vi applicera CG01 i den specifika delen av hjärnan som är ansvarig för att starta ett epileptiskt anfall. På så sätt kan vi ”målstyra” terapin så att den inte påverkar resten av kroppen, något som är fallet med traditionella läkemedel. Detta i sin tur innebär att vi kan undvika biverkningar.

Varför kallas den ena studien för en ”långtidsstudie” när den endast pågick mellan april och december?

– Vi skall komma ihåg att för små gnagare så är 6–8 månader en stor del av deras levnadstid så ur det perspektivet är detta en långtidsstudie. Modellen vi använder är en modell där djuren har en kronisk epilepsi som förvärras över tid. De preliminära resultaten visar att CG01 minskar anfallsfrekvensen och jag ser fram emot den slutliga rapporten nu i början av året.

Hur kommer ni att följa upp era nuvarande resultat under 2018, vad är nästa steg i utvecklingen?

– Vi kommer att fortsatta med det prekliniska arbetet med CG01 men det viktigaste arbetet under 2018 kommer att vara att starta processutvecklingen för att producera CG01 enligt de normer som krävs för att kunna göra de s.k. pivotala biodistributions- och toxikologistudier som våra myndigheter kräver för att så småningom göra den första kliniska studien.

»Det skickar en signal både till andra myndigheter och till patienter och till aktörerna inom Life Science-industrin att genterapi äntligen har fått sitt stora genombrott.« – Jan Nilsson, vd CombiGene

Genterapi vinner alltmer mark som ett område med stor potential att lösa svåra medicinska gåtor. I augusti förra året godkände FDA det allra första genterapibaserade läkemedlet för den amerikanska marknaden, och så sent som 19 december fick Spark Therapeutics OK för Luxturna, världens första virusvektorbaserade genterapi mot en ovanlig ögonsjukdom. Vilken betydelse har dessa framsteg för CombiGene som bolag?

– Självklart är det väldigt betydelsefullt att den läkemedelsmyndighet som många betraktar som världens viktigaste, och kanske tuffaste, nu på kort tid har godkänt flera läkemedel som är baserade på genterapi. Det skickar en signal både till andra myndigheter och till patienter och till aktörerna inom Life Science-industrin att genterapi äntligen har fått sitt stora genombrott. Genterapi ger oss möjligheter att behandla sjukdomar som tidigare inte har varit möjliga att behandla eller att effektivisera behandlingen jämfört med traditionella läkemedel.

I samband med det sistnämnda historiska godkännandet gick FDAs chef Scott Gottlieb ut och sade att myndigheten kommer att göra allt för att hålla den regulatoriska processen för genterapibehandlingar så effektiv som möjligt. Tror du att vi kommer att få se liknande regulatoriska gräddfiler som för särläkemedel även inom genterapi och därmed också ett ökat kommersiellt intresse från större aktörer i branschen?

– Jag är helt övertygad om att så blir fallet. Under förra året deltog jag på ett möte i Boston där vi hade representanter från både FDA och EMA som föredragshållare. Redan nu finns det mycket regulatorisk support att få om man riktar sig mot en liten patientgrupp såsom Spark Therapeutics gjorde med Luxturna. Egentligen tror jag att det bästa svaret på din fråga finns i uttalandet från Scott Gottlieb i samband med godkännandet av Luxturna:

“I believe gene therapy will become a mainstay in treating, and maybe curing, many of our most devastating and intractable illnesses…” och han sade även “We’re at a turning point when it comes to this novel form of therapy and at the FDA, we’re focused on establishing the right policy framework to capitalize on this scientific opening. Next year, we’ll begin issuing a suite of disease-specific guidance documents on the development of specific gene therapy products to lay out modern and more efficient parameters — including new clinical measures — for the evaluation and review of gene therapy for different high-priority diseases where the platform is being targeted.”

När USA som föregångsland införde nya regler som underlättade för läkemedelsutvecklare att få reimbursement för FoU och snabbspår till marknaden för särläkemedel (orphan drugs), bidrog detta till en ökning av antalet godkända läkemedel mot ovanliga sjukdomar. Ser du några likheter mellan var genterapi befinner sig nu och hur särläkemedlen vann mark?

– Absolut, jag har tidigare gjort just den jämförelsen. Precis som när särläkemedel etablerade sig så tror jag att vi kommer att se förändringar i den regulatoriska processen liksom synen på vilka sjukdomar som går att behandla. Det finns naturligtvis utmaningar såsom prissättning – hur tar man betalt för en enda behandling som kanske kan bota en patient? Jag är dock övertygad om att det kommer nya former för betalning och ur den aspekten är det måhända positivt att inte vara den första produkten på marknaden.

»Ur CombiGenes perspektiv är det intressant att se det stora intresset från de stora läkemedelsbolagen för genterapi.« 

– Ur CombiGenes perspektiv är det intressant att se det stora intresset från de stora läkemedelsbolagen för genterapi. Fram tills för några år sedan var de avvaktande och all utveckling gjordes i mindre bolag. Nu bygger många av jättarna specifika affärsområden i sina organisationer för cell- och genterapi. Även detta känner vi igen från när Orphan Drugs slog igenom.

Trots att Japan i mångt och mycket är ett föregångarland när det gäller att adaptera nya terapier, så har till dags dato endast två genterapier som utvecklats i Japan tagit sig till marknad. Vilka svårigheter ser du med befintliga regulatoriska processer?  

– Alldeles korrekt, dock skall vi komma ihåg att Japan står ungefär som övriga världen vad gäller antalet godkända genterapeutiska läkemedel. Jag är ingen expert på de regulatoriska processerna i Japan, men jag vet att man är öppna för att godkänna läkemedel på ett mycket begränsat kliniskt underlag, ett s.k. conditional approval. Det innebär att man får börja använda läkemedlet i den kliniska vardagen och företaget får betalt, men åläggs också att följa varje patient som behandlas.

I Sverige är genterapi fortfarande en relativt liten marknad med få aktörer. Vad tror du att detta beror på?

– Ärligt talat så har jag inget bra svar på varför så få intresserar sig för genterapi. Det finns flera bolag som arbetar inom cellterapi. Om jag skall spekulera så kan det kanske vara så att de som varit engagerade inom genterapi på akademisk nivå inte har sett möjligheterna att kommersialisera sina forskningsresultat.

Vet du om det pågår några andra kliniska genterapiprojekt inom ert primära fokusområde epilepsi som pågår just nu?

– Det korta svaret är nej. Vi känner inte till något annat projekt som är i klinisk fas, det är faktiskt så att vi inte känner till något annat bolag som aktivt utvecklar ett epilepsiprojekt baserat på genterapi. Vad jag vet är vi det enda listade genterapibolaget i Sverige och det enda som utvecklar ett epilepsiprojekt globalt.

Hur ser du på potentialen för genterapier, dels medicinskt vad gäller sjukdomar som inte har varit möjliga att behandla innan, men också ekonomiskt avseende satsningar på FoU, industriella samarbeten och utlicensieringar av mindre bolags lovande innovationer?

– Jag har berört delar av detta ovan, men det tål att upprepas: Vi kommer att kunna behandla sjukdomar som tidigare varit omöjliga att behandla, vi kommer att kunna erbjuda patienter en väsentligt bättre livskvalitet jämfört med vad de har med traditionell behandling, vi kommer kanske kunna bota patienter – allt detta med väldigt få behandlingar.

– Vad gäller den finansiella delen av din fråga så ser vi redan stora satsningar både från de stora läkemedelsbolagen, från de regulatoriska myndigheterna och också från enskilda regeringar. Ett exempel på det senare är den satsning som den brittiska regeringen beslöt om 2013 som heter Catapult. Regeringen i Storbritannien har satsat ca 1,2 miljarder pund för att stödja innovationer bland annat inom cell- och genterapi.

– De senaste åren har vi också sett ett antal licensieringar/uppköp som de stora bolagen gjort av produkter utvecklade av mindre bolag. Detta har sin förklaring i att fram tills för några år sedan bedrevs praktiskt taget all utveckling inom vårt område av mindre bolag.

Nyligen ingicks ett partnerskap mellan just brittiska Cell and Gene Therapy Catapult som du nämnde och japanska FIRM, Forum for Innovative Regenerative Medicine, för att öka den internationella räckvidden och med kombinerade ansträngningar utveckla bl.a. genterapibaserade läkemedel. Samarbetet beräknas vara värt över 10 miljarder kronor. Vilka slutsatser kan man dra av en sådan satsning?

– Det visar på den betydelse som man anser att cell- och genterapi har, nu och i framtiden. I detta fall är det en samverkan mellan Storbritannien och Japan, men vi kan se att många länder är i full färd med att säkerställa att det egna landet skall ligga i framkant av detta oerhört lovande område. Att man samarbetar mellan länder är också intressant eftersom det, förhoppningsvis, kan leda till en större samsyn från ett regulatoriskt perspektiv, något som är positivt för oss som utvecklar läkemedel.

Utvecklingen av virala vektorer är generellt en utmaning och det råder viss brist på anläggningar för virusvektortillverkning. Kan du kortfattat förklara vad virala vektorer är, och hur CombiGene tacklar denna problematik?

– Förenklat kan man säga att genterapi handlar ytterst om att vi skall få våra egna celler att producera något som antingen inte produceras alls eller som produceras på ett felaktigt sätt. Vi behöver alltså ge cellerna den ”ritning” som behövs för att kunna producera den önskade substansen. Ritningen är oftast en bit DNA – en gen. För att få in den i cellen så använder vi ett ofarligt virus som bärare. När viruset har levererat genen har det ingen ytterligare funktion.

– När vi tillverkar vårt läkemedel startar vi med ett virus av typen AAV där vi sedan tar bort ca 95 procent av dess DNA och lägger vi till den gen som vi vill ge till patienten. Denna typ av tillverkning kräver att producenten uppfyller högt ställda krav och tyvärr har vi ingen kommersiell tillverkare i Sverige som kan producera CG01. Vi har begärt in offerter från ett flertal internationella aktörer och hoppas kunna offentliggöra vårt val inom kort.

Strax innan årsskiftet kunde ni meddela marknaden att mänskliga hjärnceller tar upp er läkemedelskandidat CG01. På vilket sätt har detta betydelse för möjligheterna att utvärdera er kandidat för ytterligare sjukdomsindikationer utöver epilepsi?

– Det är naturligtvis väldigt viktigt, vi vet nu att CG01 kan leverera de gener den är avsedd att göra in i mänskliga celler. Och just i hjärnvävnad från den patientkategori som vi initialt avser att behandla. Vi är väldigt glada över att ha fått denna möjlighet, det är inte många läkemedelsutvecklingsbolag som får det. Vi är naturligtvis intresserade av att utvärdera effekten av CG01 på andra CNS-indikationer och detta arbete pågår och nu vet vi som sagt att generna uttrycks vilket ökar sannolikheten att vi kan se effekter även i andra diagnoser.

Slutliga data från långtidsstudien beräknas vara klara under det första kvartalet 2018. Vilka ytterligare nyheter kan marknaden vänta sig från CombiGene, och vilka milstolpar ser du själv mest fram emot att uppnå under året?

– Jag ser fram emot de slutliga rapporterna både från långtidsstudien och från studien i mänsklig hjärnvävnad här i början på året. Jag ser också fram emot att följa arbetet hos den tillverkare vi valt och att vi kan få tillgång till tillräckligt med CG01 för att så småningom påbörja pivotala biodistributions- och toxikologistudier. Vi kommer också att fortsätta vår dialog med de stora läkemedelsbolag som vi har kontakt med och att arbeta upp ytterligare kontakter. Dessutom vore det fantastiskt roligt om vi kunde visa på att CG01 har effekt på andra diagnoser än epilepsi.

 

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.


biostockappenFå alla nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!

appstoreknappgoogleplayknapp