Ungefär 350 miljoner människor världen över lider av sällsynta kroniska sjukdomar, ofta progressivt invalidiserande tillstånd som begränsar livslängden och varav hälften av de drabbade är barn. Idag har man identifierat ca 7000 sällsynta sjukdomar, men trots detta existerar idag endast behandlingar för fem procent av dessa. Den globala marknaden för särläkemedel uppskattas växa till ett värde på 209 miljarder dollar år 2022, vilket motsvarar en tredjedel av den totala ökningen för samtliga läkemedel som väntas nå ett marknadsvärde på en biljon dollar.   

Särläkemedel står för en tredjedel av försäljningsökningen
Den totala marknaden för receptbelagda läkemedel förväntas enligt en rapport från Evaluate Pharma att växa 6,6 procent på årsbasis till 1,06 biljon dollar, d.v.s. drygt tusen miljarder dollar år 2022. Av denna ökning väntas så mycket som 32 procent av försäljningsökningen komma från försäljning av särläkemedel, orphan drugs, eller enkelt uttryckt nischläkemedel för de sjukdomar som definieras som ovanliga.

Ökningen på 95 miljarder dollar under tidsperioden är anmärkningsvärd, inte minst med tanke på den hårda kritik som de stora läkemedelsbolagen har fått utstå för hög prissättning på dessa läkemedel som är kritiska för mycket utsatta patientgrupper.

Marknaden för särläkemedel förväntas under alla omständigheter nästan dubbleras under perioden 2016-2022, vilket är ett tydligt tecken på att läkemedelsbolagens FoU-program i allt högre grad är inriktade mot smalare patientpopulationer som karakteriseras av stora ouppfyllda behov. Incitamenten är starka: bolagen kan dels få en snabbare väg till marknad, dels finns möjligheter till attraktiv prissättning – åtminstone ur säljarens perspektiv.

Ovanliga sjukdomar – totalt sett många drabbade
Även om sällsynta sjukdomar är ovanliga per definition, är antalet drabbade totalt sett inte obetydligt: cirka 7 procent av befolkningen i den utvecklade världen har en sällsynt sjukdom och antalet ökar. I t.ex. USA uppskattar National Institute of Health (NIH) att mellan 25-30 miljoner människor är drabbade.

Förra året hade 6084 unika identifierare för sällsynta sjukdomar samt 3715 gener associerade med dessa sällsynta sjukdomar kunnat dokumenteras. Med ett visst mörkertal är en mer rimlig uppskattning att antalet i själva verket är minst 7000 stycken, i synnerhet som forskarna lägger till ca 30 nya indikationer per år. Enligt den ideella patientorganisationen Global Genes lider så många som 350 miljoner människor globalt av någon av dessa sällsynta sjukdomar.

Ett antal faktorer har bidragit till ökningen under det senaste decenniet, där bland annat användningen av biomarkörer som ytterligare har segmenterat sjukdomarna till mer specifika och mindre patientpopulationer kan nämnas.

Vissa av sjukdomarna påverkar bara en handfull människor, medan andra kan påverka hundratals eller tusentals, som t.ex. cystisk fibros som drabbar cirka 30 000 personer i USA. Den främsta orsaken till att sjukdomarna uppstår brukar förklaras av genetiska mutationer, motsvarande ca 80 procent av sjukdomarna. Andra orsaker kan vara exponering för infektioner eller toxiner, autoimmun respons och negativa svar på terapeutisk behandling. Att hälften av de drabbade är barn, gör att många patientorganisationer är mycket aktiva i försöken att främja läkemedelsutvecklingen.

Av den globala läkemedelsförsäljningen år 2017-2022 är särläkemedel en tydlig katalysator.

Särläkemedel en tydlig katalysator för försäljningstillväxten
Särläkemedel står idag för 7,9 procent av den totala läkemedelskostnaderna i USA enligt en ny rapport från QuintilesIMS Institute. Den genomsnittliga årliga kostnaden för ett särläkemedel år 2016 var över 32 000 dollar, och de 10 ”orphan-behandlingar” som användes av det största antalet patienter kostade i genomsnitt 14 909 dollar per år. Endast cirka 1 procent av alla särläkemedel kostar mer än 500 000 dollar per år, och dessa läkemedel står för endast 1,6 procent av den totala försäljningen av särläkemedel.

Av den totala läkemedelsförsäljningen i USA år 2016 på cirka 450 miljarder dollar, utgjordes cirka 36 miljarder dollar av särläkemedel. Merparten, nästan 60 procent av de totala försäljningsintäkterna, avser traditionella läkemedel som i allmänhet är billigare.

Samtidigt som antalet tillgängliga särläkemedel ökar, har en minskad användning av äldre särläkemedel bidragit till en minskning av dess andel av den totala volymen av läkemedelsanvändning i USA, från en toppnotering på 0,6 procent under 2003 till 0,3 procent år 2016. Att så liten andel av den totala volymen läkemedel som säljs utgörs av särläkemedel, samtidigt som de utgör nära 8 procent av kostnaderna, gör att det kan finnas visst fog för kritiken rörande överpriser. Likafullt spås alltså den globala marknaden för särläkemedel öka i värde med nära det dubbla till år 2022.

Storsäljare godkänd för flera sjukdomsindikationer
Rapporten, som bygger på data för läkemedelsförsäljningen mellan åren 1992-2016, inkluderande 449 särläkemedel som godkändes av amerikanska Food and Drug Administration (FDA) mellan 1983 och 2016. Av dessa 449 godkända särläkemedel för 549 särläkemedelsindikationer har 351 s.k. orphan-indikationer, medan 98 har både orphan och icke-orphan-indikationer.

Ett exempel på ett läkemedel som har både och är AbbVies storsäljare Humira som godkändes 2002 för reumatoid artrit och därefter har fått fyra godkännanden även för orphan-indikationer. Användningen i dessa indikationer står dock endast för en liten del av den totala kostnaden för Humira: endast 3,8% av den totala användningen av Humira under år 2016 avsåg sällsynta sjukdomar. Den totala försäljningen för läkemedlet uppgick förra året till cirka 16 miljarder dollar.

Godkända särläkemedel mellan 1983–2017. Klicka för att förstora

Begreppet särläkemedel
Beteckningen särläkemedel kan spåras tillbaka till The Orphan Drug Act of 1983, en amerikansk lag vars syfte är och var att få läkemedelsindustrin att utveckla läkemedel mot ovanliga sjukdomar – man skapade med andra ord ekonomiska incitament för att utveckla läkemedel även för små patientgrupper. Japan följde efter med samma typ av lag 1993 och inom EU år dröjde det till år 2000. För att ett läkemedel ska erhålla särläkemedelsstatus, krävs att diagnosen är livshotande eller gravt invalidiserande och att antalet patienter är färre än 5/10 000. Sedan 1983 har antalet godkända särläkemedel ökat för varje år, vilket framgår av QuintilesIMS statistik här intill.

Krav och incitament för ”Orphan Drug Designation”
En ny behandling måste förutom att avse en ovanlig indikation också tillföra signifikant nytta för patienten. Uppfylls kraven får substansen ”Orpan Drug Designation” eller särläkemedelsstatus och det utvecklande läkemedelsbolaget får sedan olika former av stöd och hjälp under den fortsatta vägen mot marknadsföringstillstånd. Bland annat är diverse avgifter i samband med godkännande och registrering kraftigt reducerade. Ytterligare ett starkt ekonomiskt incitament är att bolaget efter marknadsföringsgodkännande får 10 år av marknadsexklusivitet i USA (motsvarande är 7 år i Europa) för läkemedlet och den aktuella indikationen. Systemet har varit mycket framgångsrikt för att få fram nya läkemedel mot ovanliga sjukdomar, och ett antal läkemedel med direkt effekt mot bakomliggande patofysiologiska mekanismer har tagits fram mot sjukdomar som tidigare inte varit behandlingsbara.

Fler sjukdomar kommer att identifieras i framtiden
Framöver förväntas, enligt rapporten från QuintilesIMS Institute, fortsatta vetenskapliga framsteg leda till att än fler sjukdomar identifieras, diagnostiseras och behandlas, vilket kommer att resultera i ett ökat antal kända sjukdomar. Bland annat framhålls att ett antal länder har investerat i precisionsmedicin och en omfattande genetisk screening av stora populationer, såsom All of Us i USA, som syftar till att rekrytera en miljon deltagare att dela sin genomiska och andra personliga hälsodata, men även Storbritanniens 100 000 genomprojekt som syftar till att inkludera sällsynta sjukdomspatienter och deras släktingar tillsammans med sekvenser av patienter utan sällsynta sjukdomar, som kommer att bidra till att identifiera genetiska orsaker till sällsynta sjukdomar.

Andra viktiga framsteg förväntas komma inom områden som genomik, såsom genuttrycksanalys, epigenetik och exome-sekvensering, men även förbättringar i bild- och bioinformatikanalys, diagnostisk teknik, såsom mikrofluidics och nanoteknik.

Marknadspotentialen enorm för bolag som utvecklar särläkemedel
Läkemedelsindustrin präglas av starka ekonomiska och regulatoriska incitament som motiverar bolagen att satsa på sällsynta indikationer, samtidigt som vetenskapliga framsteg möjliggör allt fler identifierade sjukdomar. Dessa faktorer samspelar och innebär att marknaden för särläkemedel, som nämndes inledningsvis, förväntas nära nog dubbleras under perioden 2016-2022, med en försäljningspeak på 209 miljarder dollar år 2022, vilket gör utveckling av särläkemedel till en fortsatt mycket attraktiv affärsmöjlighet för såväl små som stora bolag.

Från ett investerarperspektiv är således ett bolags möjligheter att lämna in, och framförallt givetvis att få en godkänd, ansökan om särläkemedelsstatus en viktig kurstrigger att bevaka. Samtidigt bör naturligtvis poängteras att inte heller en beviljad särläkemedelsstatus för ett bolags läkemedelskandidat i praktiken säger något om kandidatens chanser att framgångsrikt nå hela vägen till marknad – även om de regulatoriska och kostnadsmässiga fördelarna är värdehöjande för bolaget i sig.