Blockchain-teknologin förknippas kanske framförallt med BitCoin – den omtvistade kryptovalutan som fullständigt exploderat i värde sista tiden. Oavsett hur BitCoins framtid ser ut, så är tekniken bakom den digitala valutan intressant, inte minst för hälsovården och de bolag som verkar inom Life Science-sektorn. Ökad patientkontroll och -säkerhet utan att kränka den enskilde individens integritet, bättre och snabbare analyser kring effektiva behandlingsmetoder samt möjligheter till stora kostnadsbesparingar inom utveckling av nya läkemedel är några av teknologins potentiella möjligheter.

Så fungerar blockchain-tekniken
Blockchain, eller blockkedjetekniken kan enkelt förklaras som en databas, spridd över internet, där alla parter som är med i kedjan kan kontrollera ändringar och eventuella tillägg av information som görs. De enskilda aktörerna eller blocken (även kallat ”noder”) som medverkar i kedjan kan vara offentliga eller privata, vilket regleras med hjälp av digitala nycklar. Tekniken lämpar sig väl för överföringar av olika typer av data eftersom ingen enskild aktör äger den samlade ”världsbilden”, vilket också medför att teknologin blir feltolerant och säker ur ett korruptionsperspektiv, eftersom en transaktion inte blir giltig förrän blocket den tillhör har blivit tillagt i kedjan och dessutom kontrollerats av andra noder.

Bitcoin i fysisk form

Bitcoin i ”fysisk” form.

Vinner mark även utanför finanssektorn
Även om braskande rubriker om kryptovalutan BitCoin är det första många tänker på, och trots att blockkedjetekniken initialt främst har vuxit sig stark inom den finansiella sektorn, så letar tekniken sig nu gradvis in även i andra branscher. I takt med att landskapet för hälsovårdsindustrin ritas om i jakten på att skapa nya värden för dess intressenter, så börjar blockkedjeteknikens möjligheter, fördelar och potential till effektivisering och kostnadsbesparingar även utforskas inom Life Science-sektorn.

Patientsäkerhet och kostnader i fokus
Med hjälp av den nya teknologin kan elektroniska patientjournaler förvaras säkert och samtidigt delas utan att röja den enskilde individens identitet, då länken mellan patientens identitet och informationen i patientjournalen kan hållas isär. Patientdemografisk och medicinsk information som kön, ålder, hälsostatus, kroniska sjukdomar o.s.v. kan med andra ord utnyttjas i bred skala för att för att exempelvis undersöka sjukdomssamband, eller användas som underlag för medicinering av andra patienter.

Incitament finns för aktörerna som medverkar i blockkedjan att dela med sig av information, då information såsom exempelvis lyckade behandlingsmetoder till lägst kostnad, hjälper aktörerna att effektivt optimera sina resurser. Tekniken öppnar också upp möjligheter för vårdgivare att skicka krypterade meddelanden till patienter med medicinska rekommendationer, som endast den enskilde individen kan komma åt med sin unika nyckel.

Kan driva utvecklingen mot effektivare FoU
Forskning och utveckling, och inte minst den kliniska utvecklingen av ett nytt läkemedel är generellt tidskrävande, dyr och ofta mycket komplex att genomföra p.g.a. många involverade intressenter; forskningsinstitutioner, finansiella sponsorer, tillsynsmyndigheter etc. Idag finns dels rent logistiska utmaningar kopplat till informationsdelningen mellan de olika intressenterna, dels potentiella risker för bedrägerier kopplat till resultat av kliniska studier – något som med hjälp av blockkedjetekniken kan förebyggas och stoppas.

Tekniken möjliggör ett ”moln-baserat” informationsflöde, som ger alla parter chansen att kontrollera informationen och eventuella ändringar som görs av densamma. När blockkedjan implementeras i en värdekedja, likt den ovan beskrivna, så bidrar tekniken på ett konkret sätt till en effektivare forskning och utveckling, då omkostnader och tidsåtgång för att rapportera, kontrollera och lagra exempelvis kliniska provresultat kan minimeras, samtidigt som insynen bland de berörda parterna förbättras.

Blockchain används redan inom vårdsektorn
Även om blockkedjeteknologin är relativt ny och obeprövad inom hälsovårdssektorn, så finns exempel på ett antal bolag som implementerat den nya teknologin med sin verksamhet. Ett sådant exempel är samarbetet mellan Factom, som är en leverantör av blockkedjeteknologin, och HealthNautica, vars affärsområde är digitala tjänster för medicinska journaler, där blockkedjan tillämpats sedan 2015. Med hjälp av Factoms applikationer kan HealthNautica verifiera och stämpla medicinska journaler för att uppnå maximal effektivitet vid behandling och samtidigt säkerställa att uppgifterna i journalerna förblir oförändrade.

Ett annat exempel är Block Verify som bland annat använder blockchain i kampen mot stulna och förfalskade läkemedel. Bolaget kan med hjälp av tekniken spåra läkemedel i hela värdekedjan för att säkerställa att konsumenterna får en äkta produkt, samtidigt som systemet också kan identifiera om en produktleverans omdirigerats från dess ursprungliga destination. 

Faktum är att en snabb sökning visar att allt fler Life Science-relateradebolag runt om i världen implementerar blockkedjetekniken på olika sätt, och för vissa aktörer är den en central del av affärsidén – som exempelvis amerikanska burstiQ, som utvecklar en plattform baserad på den nya tekniken som ska ge privatpersoner möjlighet att dels lagra för personligt bruk, men också donera, hyra ut eller t.o.m. sälja sin personliga medicinska data till exempelvis läkemedelsbolag eller bioteknikbolag i forskningssyfte.

Stanford låter allmänheten donera datakraft i sökandet efter nya botemedel
Forskarna vid Stanford University förlitade sig tidigare på dyra superdatorer för att simulera proteinveckning – den process genom vilken ett protein får sin specifika tredimensionella form, i vilken det kan fylla sin funktion i våra kroppar. Simuleringen kräver dock extremt mycket datakraft och var därmed också dyr. Forskarna insåg tidigt att man med hjälp av blockkedjeteknik istället kunde använda ett decentraliserat nätverk av datorer och därigenom producera lika mycket datakraft för att göra samma simuleringar som med superdatorerna. Projektet Folding@home initierades därför för att låta allmänheten dela med sig av sin outnyttjade hemdatorkapacitet, och därmed bidra till forskningen kring olika obotliga sjukdomar som till exempel Alzheimers, cancer och Parkinsons sjukdom. Idag har projektet knappt 90 000 aktivt bidragande medlemmar eller ”donatorer”, och målsättningen är att få en miljon privatpersoner att dela med sig av sin datorkraft.

FoldingCoin

FoldingCoin.

Alternativa kryptovalutor ska främja forskningen
BitCoin är den otvivelaktigt mest kända kryptovalutan som bygger på blockkedjeteknik. Efter dess explosiva värdeökning de senaste åren har dock ett en lång rad – till dags dato över 1000 st – nya kryptovalutor introducerats i s.k. ICO:s (initial coin offerings). Några av de mer kända alternativa kryptovalutorna är Ethereum och Ripple, men den långa listan inkluderar även mer obskyra varianter, till och med sådana som skapats specifikt för att främja forskning inom Life Science.

Ett par exempel på det sistnämnda är FoldingCoin och CureCoin som bara kan tjänas in specifikt genom att delta i Stanfords Folding@home-projekt. Den intjänade valutan kan sedan kan säljas eller bytas mot andra kryptovalutor, t.ex. BitCoin, via någon av de ”börser” där kryptovalutan handlas. Noterbart är dock att dessa specifika ”alt-coins” inte har någon officiell koppling till Stanford University, utan snarare är att betrakta som privata initiativ där den bakomliggande drivkraften möjligen inte enbart är renodlad altruism.
[et_bloom_inline optin_id=”optin_4″]

 

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev