Om två år kommer globala vaccinationsprogram ha räddat 20 miljoner barns liv i världens fattigaste länder och förebyggt 500 miljoner sjukdomstillstånd och 9 miljoner fall av långtidssjukdom, enligt en ny studie publicerad i WHO:s Bulletin of the World Health Organization. Immuniseringen har inte bara räddat liv utan också besparat fattiga länder motsvarande 6478 miljarder kronor i utgifter vilket har haft långtgående effekter på hela samhällen. Samtidigt trotsar antivaccinationsrörelsen all logik och kämpar med grumliga argument mot vedertagen vetenskap
Vaccinationer har varit ett omdebatterat område de senaste åren, där ett fåtal klent underbyggda och ovederhäftiga studier har fått oproportionellt stor uppmärksamhet, främst via lobbying . Den mest uppmärksammade studien utfördes år 1998 på 12 barn och gjorde gällande att vaccinationer leder till autism, vilket har motbevisats flera gånger sedan dess i en rad tunga och välrenommerade vetenskapliga studier – bland annat i en studie utförd på 1,25 miljoner barn. Slutsatserna i den nya rapporten från Världshälsoorganisationen WHO är därför viktig och uppmuntrande läsning.
Flockimmunitet kan utrota smittor
Betydelsen av vaccinationer kan inte nog framhållas, av två viktiga orsaker. Dels innebär en hög vaccinationsgrad att tillräckligt många individer har ett skydd, vilket hindrar epidemier från att uppstå, s.k flockimmunitet. Detta eftersom det i väl vaccinerade samhällen helt enkelt inte finns nog många potentiella människor som kan smittas och därigenom hålla epidemin levande. Dels skyddas även människor som av olika skäl inte kan vaccineras, såsom spädbarn och personer med bristande immunförsvar. Om däremot inte tillräckligt många vaccineras – t.ex. krävs det att 95 procent av befolkningen är vaccinerad mot mässling – så fungerar inte flockimmuniteten längre, varpå de som inte kan vaccineras löper risk att insjukna helt i onödan.
Stark antivaccinationsrörelse leder till utbrott
I vissa länder, som exempelvis Italien, har den faktaresistenta antivaccinationsrörelsen vuxit sig stark. Landet har dock ändrat sitt regelverk, och numera väntar höga böter väntar de vars barn inte vaccineras inom en viss tid. De senaste åren har Italien bland annat haft stora utbrott av den mycket smittsamma sjukdomen mässlingen som kan leda till subakut skleroserande panencefalit, dvs hjärninflammation orsakad av mässlingvirus. Inte heller påssjuka och röda hund är harmlösa sjukdomar utan kan ge svåra, och i många fall icke behandlingsbara skador.
Svininfluensan och kopplingen till narkolepsi
I Sverige ledde vaccinationerna mot svininfluensa till enstaka fall av narkolepsi, men det är ett misstag att blanda ihop denna kampanj mot de vanligaste, väl testade och grundligt uppföljda studierna på de barnvaccin som ges i Sverige. Med svininfluensan är det numera tämligen väl belagt att vissa individer fick ett immunsvar som visserligen höll svininfluensan borta, men samtidigt angrep en viktig nyckel i hjärnans sömnreglering.
Immunsvaga individer beroende av flockimmunitet
En del individer kan av medicinska skäl inte bli immuna, och för denna grupp är flockimmuniteten ett viktigt skydd. När väl en viss tröskelnivå har uppnåtts kan flockimmuniteten bidra till att smittan gradvis utrotas från populationen. Sker detta globalt kan det resultera i att antalet smittade går ner till noll och utrotar sjukdomen. Denna metod användes för att utrota smittkoppor – det sista kända fallet diagnostiserades 1977 – och för lokal utrotning av flera sjukdomar.
Studien i Bulletin of the World Health Organization
En internationell forskargrupp har undersökt statistik från GAVI, The Vaccine Alliance – en global organisation vars uttryckliga mål är att förbättra tillgången till vaccination i världens fattigaste länder. GAVI fick år 2000 en stadig grundplåt på 750 MUSD från filantropiska Bill & Melinda Gates Foundation och har sedan dess kämpat för att förbättra immuniseringen hos barn främst i fattiga länder.
Forskarna studerade statistik från 73 länder runt om i världen, vars bruttonationalinkomst per capita 2003 var lägre än 1000 US-dollar, och sammanställde årliga data kring de 10 vanligaste sjukdomarna som ingår i olika vaccinationsprogram. Tillsammans med data från GAVIs prognoser utvecklades en modell för att beräkna de kvantifierbara effekterna av vaccinationsprojekten genom att beräkna kostnaderna för varje sjukdom; förlust och minskning av produktivitet på grund av dödsfall eller funktionsnedsättning, behandlingskostnader, transportkostnader, etc.
Slutsatsen är att i samhällen där färre barn dör eller på annat sätt negativt påverkas av förebyggbara sjukdomar, är den långsiktiga effekten en både hälsosammare och mer produktiv arbetskraft, där människor inte behöver spendera sina  besparingar på att hantera en svår sjukdom. En annan och anmärkningsvärd slutsats är att vacciner för de 10 vanligaste sjukdomarna, eller så kallade “vaccinationsmålen”, kommer att ha sparat 20 miljoner liv, förebyggt 500 miljoner sjukdomstillstånd och 9 miljoner fall av långtidssjukdom år 2020, med direkt och indirekt överförbara samhällsvinster på totalt 820 miljarder dollar.
Vaccin och autism – en seglivad myt
År 1998 publicerade forskaren A J Wakefield en artikel i den ansedda medicinska tidskriften Lancet, vilken felaktigt lät påskina att det existerar ett samband mellan vaccinationer och autism hos barn. The Lancet pudlade dock och drog tillbaka artikeln efter att ha funnit en rad oegentligheter kring dess uppkomst och påstådda slutsatser, men också efter att det framkommit att Wakefield hade erhållit betalning från en organisation som drev ett rättsfall i frågan. Därtill konstaterades att labbet som användes för att söka efter mässlingvirus i studiens undersökningar, hade använt sig av bristfälliga tekniker som resulterade i falska positiva resultat. Sedermera fastslog amerikanska General Medical Council också att Wakefield hade handlat oärligt och oansvarigt.
År 2002 publicerades en grundligt utförd dansk studie baserad på 537 303 barn, som visade att det inte finns någon förhöjd risk för autism hos barn som fått ett kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, jämfört med icke-vaccinerade. Ytterligare en studie som publicerades i den medicinska tidskriften Vaccine i maj 2014 och omfattar 1,25 miljoner barn, gav exakt samma resultat – även när man adderade difteri, stelkramp och kikhosta.
Wakefields studie baserades på endast 12 barn, vilket i sig är mycket talande. Så sent som i april i år publicerades en ny studie som återigen kopplar ihop autism med vaccin i Frontiers in Public Health, vilken dock drogs tillbaka, men bara för att dyka upp igen i Journal of Translational Science. Även denna studie har mött hård kritik för att vara ovetenskaplig, vilket sammanfattas väl i Snopes, en sajt dedikerad till att vederlägga vandringssägner, myter, rykten och felaktig information..
Så fungerar vaccin
Vid vaccination tillförs kroppen antigen, vilket kan vara ett försvagat smittämne, delar av ett smittämne eller något som liknar smittämnet man önskar skydda mot, vilket gör att man uppnår immunitet mot smittsamma sjukdomar. När kroppens immunförsvar senare träffar på antigenet, stimuleras immunförsvarets celler och antikroppar bildas. Om den vaccinerade senare träffar på det riktiga smittämnet kommer individen redan ha ett skydd och kan därmed undvika att bli sjuk.
Vad gäller sidoeffekter så ska påpekas att inga läkemedel är helt biverkningsfria, men det man med eftertryck kan fastslå är att fördelarna med vaccinering med råge överstiger eventuella biverkningsrisker.
Läs rapporten från WHO här: Estimated economic impact of vaccinations in 73 low- and middleincome countries, 2001–2020

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev