Bioteknikindustrin fortsätter trots utmaningar att locka investeringar, denna slutsats drar revisions- och rådgivningsföretaget EY i sin senaste biotech-rapport. Tillväxten inom den globala biotekniksektorn minskade något under 2016, där förvisso de globala börsnoterade bioteknikföretagen hade en omsättningstillväxt, men med en samtidigt kraftigt minskad nettoinkomst. Under samma period ökade investeringarna på forskning och utveckling. Rapporten fastslår också att bolagen i sektorn i högre grad bör använda artificiell intelligens (AI) för att effektivisera läkemedelsupptäckter, något som kanske är lättare sagt än gjort för små biotechbolag med knappa resurser.

De senaste åren har den globala bioteknikindustrin satt nya rekord, såväl vad gäller börsvärde, omsättning, börsintroduktioner, förvärv och fusioner. Men trots en avmattning finns fortfarande positiva tecken, visar EY:s (tidigare Ernst & Young) årliga biotech-rapport Beyond Borders: staying the course som publicerades idag.

För första gången på två år nådde de globala börsnoterade bioteknikföretagen inte tvåsiffrig omsättningstillväxt totalt. Nettoinkomsten minskade med 52 procent och enligt EY brottas många bolag i branschen med utmaningar som rör produktivitet, innovation och affärsmodeller.

»De europeiska och amerikanska bioteknikföretagen säljer produkter och tjänster som aldrig förr, men den politiska utvecklingen och ökad konkurrens påverkade branschen 2016. Bioteknik har påverkats av den allmänna oron som präglat kapitalmarknaden 2016, som Brexit och USA:s politiska situation. Ökade utgifter för forskning och utveckling är också en av orsakerna till att nettoinkomsten minskade« – Jan Koch, partner och nordisk chef för Life Science på EY

Trots regulatoriska och politiska utmaningar fortsätter dock den globala bioteknikindustrin att attrahera investeringar med hög investeringsnivå inom forskning och utveckling, något man förväntar kommer hålla i sig eftersom branschen behöver fortsatta tillväxtmöjligheter.

Antalet IPO:s minskade mellan 2015 och 2016

Antalet IPO:s eller börsnoteringar minskade med 33 till 23 stycken mellan år 2015 till 2016 inom EU, motsvarande en minskning med 30 procent, medan antalet IPO:s i USA minskade med hela 47 procent från 45 till 24 stycken.

Även om börsnoteringar och dess eventuella kapitalföljdrundor har betydelse, konstaterar EY, är finansiering via riskkapital fortsatt en stark kraft, och med en lockande pipeline av bioteknikföretag för investerare på den offentliga marknaden torde denna utveckling fortsätta råda. Faktum är att satsningar på bioteknik och uppföljningsfinansiering under första kvartalet överstiger siffrorna för 2016, trots att intäkterna i samband med börsintroduktionerna fortsätter att minska. Dessa mätvärden menar rapportförfattarna innebär att nedgången för 2016 i alla fall för närvarande inte liknar början av finansieringstorkan som följde efter den senaste globala finanskrisen år 2008.

Artificiell intelligens gör bolagen relevanta och höjer produktiviteten

Artificiell intelligens har potential att påverka läkemedelsupptäckter och relaterade utvecklingsprocesser, och som en god illustration till detta kan statistik tjäna som visar att åtminstone hälften av alla lovande kandidatsubstanser misslyckas att nå sina mål i fas II och III-studier på grund av bristande effekt.

Ett växande antal bolag använder numera artificiell intelligens (AI) där datorer identifierar länkar och mönster i stora mängder data för att generera mer livskraftiga läkemedelskandidater, jämfört med konventionella metoder och mänsklig hypotesgenerering. Det kan även handla om användningen av maskininlärning för att återanvända eller återuppliva befintliga tillgångar i vilka betydande investeringar har redan gjorts. En utmaning är dock, i synnerhet för små biotechbolag, hur man optimalt skall kunna tillgängliggöra sig denna teknik, och här är den begränsade kapaciteten i dessa mindre bolag en viktig fråga. Kan partnerskap med bolag specialiserade inom dessa områden vara en lämplig väg att gå?

Rapporten framhåller att AI troligen inte kommer att radikalt omvandla produktiviteten inom forskning och utveckling, på grund av biologins komplexitet, men att AI och datorer med säkerhet kommer att effektivisera läkemedelsupptäckter och möjliggöra screening av enorma mängder molekyler, big data. Många laboratorieprocesser kan också utföras med minskade kostnader, medan molnbaserade plattformar redan idag underlättar för större forskningssamarbeten över olika geografiska områden.

– Branschen blir allt mer teknik- och datadriven. På grund av denna förändring behöver bioteknikföretag anpassa sig efter nya tekniker och även innovativa affärsmodeller. Framgångar inom bioteknik kommer framöver inte bara från produktutvecklingar, utan också utvecklingen av nya affärsmodeller. Ökad konkurrens och prispress gör också att branschen behöver hitta nya digitala möjligheter, avslutar Jan Koch på EY.

Läs hela rapporten från EY här