Krönika: Tillväxten kväver Life Science-bolagen
Krönikör & Tyckare
Stockholm har de senaste åren varit i den absoluta toppen av listan över nya börsnoteringar. Nästan ingen annanstans i världen har så många små biotechbolag gjort börsintroduktion. 2017 är inget undantag och vi ser ingen avmattning på tillväxten av nya bolag. En tillväxt som i förlängningen riskerar att krascha en hel bransch.
Tillväxten av de börsnoterade små Life Science-bolagen i Sverige och Skandinavien skapar oro och driver branschen till ruinens kant. De senaste årens explosionsartade tillväxt av små biotechbolag på de olika handelsplatserna i Sverige och Skandinavien kommer att sluta i en katastrof.
Alla experter är eniga, den tillväxt av nya börsnoteringar som vi sett de senaste 3-4 åren är helt unik och saknar motstycke i världen. Nästan ingen annanstans har det varit fler börsnoteringar av små forskningsbolag än på de svenska börslistorna.
Glädjande? Kanske – men allt har sitt pris och priset som ska betalas i denna trend är att många bolag kommer att gå under.
När vi nu har över 100 bolag inom den extremt nischade Life Science-sektorn och många fler på väg in så kommer kapitalbehoven som dessa bolag har aldrig att kunna tillgodoses. Vi ser det redan nu, då i stort sett ingen nyemission längre blir fulltecknad. Detta i ett läge när tillgången på kapital i stort är väldigt gynnsam, högkonjunkturen står på sin topp och vi ser en fortsatt hög riskvilja.
Många fler bolag är på väg in. Bolag som behöver kapital årligen i många år till.
Varje år ska merparten av alla nu och framtida noterade bolag ha mer pengar för att finansiera sin existens och sin produktutveckling, och parallellt med detta kommer nya bolag in varje månad – periodvis varje vecka. Detta håller inte och kommer att sluta med finansiella katastrofer.
Bolagen verkar dessutom inom ett område där de behöver mer pengar ju mer framgångsrik produktutvecklingen är, och som mest pengar strax innan investerarna och bolaget vet om en hägrande exit till ett stort läkemedelsbolag är möjlig.
Men visst är det också glädjande att vi har en finansiell infrastruktur som även är anpassad för små microbolag. Att riskkapital även kan nå ner till små svenska medicinska forskningsbolag. Det är bra och något som vi ska slå vakt om. Men samtidigt måste regleringen av och regelverken på de olika handelsplatserna ses över. Det är inte rimligt att bolag med noll heltidsanställda, noll omsättning och tveksam kommunikationskapacitet kan få exponeras på börslistor mot småsparare. Listornas regelverk och krav för notering måste ses över och skärpas.
Jag tror personligen att 20-30 procent av de Life Science-bolag som nu är listade inte längre existerar om 3-5 år. Stockpicking är generellt svårt och inom denna sektor extremt svårt.
Utöver att ha koll på produktutvecklingen och forskningen i bolaget måste man ha koll på alla omvärldsfaktorer: Är den utveckling som startade i bolaget för ett antal år sedan fortsatt relevant? Har det bolaget utvecklar fortfarande ett kommersiellt värde på läkemedelsmarknaden och inom sjukvården?
I takt med att konkurrensen om riskkapitalet hårdnar blir det extra viktigt för investerarna att nu också utvärdera om bolagen har en tillräckligt stark ägarstruktur och tillräckligt skicklig ledning för att kunna attrahera det kapital som måste in varje år.
– Martin Lind, krönikör, investerare & tyckare
