Xintelas glioblastomprojekt ger hopp när konkurrenter går bet
Glioblastom är en aggressiv och mycket svårbehandlad form av hjärncancer som har gäckat vetenskapen under årtionden. Hittills har alla försök att utveckla en effektiv behandling mot den obotliga sjukdomen misslyckats, senast läkemedelsjätten Bristol-Myers Squibbs cancerimmunterapi Opdivo, som inte nådde det primära effektmåttet förlängd överlevnad jämfört med Roches Avastin, som idag utgör standardbehandlingen. Sökandet efter en lösning fortsätter dock, och ett lovande projekt står svenska Xintela för i form av ett nytt antikropp-cellgiftskonjugat (ADC) som visat tumördödande egenskaper i prekliniska försök.
Notoriskt svårbehandlad cancerform
Glioblastom är den vanligaste formen av primär intrakraniell hjärntumör, där effekten av nuvarande behandlingar har begränsats bland annat av att glioblastomtumörercellerna kan skilja sig mycket åt, inte bara mellan olika patienter utan även inom samma tumör. Detta beror på att tumören kan uppstå ur olika typer av hjärnceller, antingen omogna nervstamceller eller mer utvecklade så kallade gliaceller. Sjukdomen är inte bara i princip resistent mot dagens standardbehandlingar, tumörcellerna är dessutom svåra att avlägsna genom kirurgi utan att skada hjärnan. Samtidigt hindrar den skyddande blod-hjärnbarriären, som ska förhindra giftiga ämnen att ta sig in i hjärnan, även läkemedel från att passera och komma åt att attackera tumören.
Lundabolaget Xintela har dock upptäckt att celler i tumörvävnad uttrycker bolagets markör på cellytan, och studier pågår nu både in vitro och in vivo, för att utvärdera dessa målsökande antikroppar i syfte att bromsa tumörens tillväxt. I januari i år meddelade Xintela att man kunnat konstatera att bolagets antikropp binder till tumörcellerna och har en dödande effekt både på glioblastomceller från patienters tumörer och i djurmodell för glioblastom. Xintela planerar att ansöka om särläkemedelsstatus för sin ADC-terapi, vilket kan ge marknadsexklusivitet i tio år från marknadsgodkännande. Om det beviljas blir projektet dessutom än mer attraktivt för en samarbetspartner eller tagare av projektet med större ekonomiska muskler – något som ofta är en förutsättning för att ett mindre bolag ska lyckas gå hela vägen till marknad, speciellt inom en så erkänt svårbehandlad sjukdomsindikation. Xintela har kommunicerat att man arbetar på att identifiera en lämplig industriell partner, gärna ett större läkmedelsbolag.
Antikroppsbaserade behandlingar på stark frammarsch
Antikroppar har fördelen att mycket specifikt kunna hitta och binda till cancerceller och där ha en riktad effekt. De angriper kort sagt bara tumören och skonar omkringliggande, friska celler. Detta förklarar också varför antikroppsbaserade behandlingar visar på en såpass stark utvecklingskurva inom läkemedelsindustrin idag.
För närvarande finns endast ett fåtal godkända läkemedel för behandling av glioblastom. Dessa används vanligen i olika kombinationer med varandra, men åstadkommer dessvärre i bästa fall en medelöverlevnad på endast 15 månader. Det finns därför ett mycket stort behov att hitta nya och än mer effektiva läkemedel som kan förbättra förutsättningarna för glioblastompatienter, och man sätter här stort hopp till antikroppsbaserade läkemedel – antingen i form av immunterapi eller i form av ADC, d.v.s. antikroppar som angriper cancern med precision, vilket är det koncept som Xintela arbetar med.
Konceptet grundat på XINMARK-teknologin
Xintelas behandlingskoncept har sin utgångspunkt i bolagets egentuvecklade XINMARK-teknologi, som gör det möjligt att detektera vissa tumörceller och rikta behandlingen mot just de cellerna för att bromsa tumörens tillväxt. Xintela har i sina tidigare prekliniska studier sett lovande studieresultat som visar att de målsökande antikropparna har en celldödande effekt på glioblastomceller. Man har också identifierat en lämplig antikropp och framställt ett så kallat Antibody-Drug Conjugate (ADC), där ett cellgift kopplas till antikroppen som sedan binder till tumörcellerna och levererar cellgiftet direkt till tumören.
Till grund för konceptet ligger Xintelas cellytemarkörer, specifika proteiner som sitter som igenkänningsflaggor på vissa cellers yta, och som gör det möjligt att detektera vissa specifika tumörceller så att man kan rikta en behandling till just de cellerna för att bromsa tumörens tillväxt.
Genom att utveckla terapeutiska antikroppar som binder till cancercellerna är Xintelas mål att behandla cancern på ett mer direkt och effektivt sätt än med dagens behandling och därmed förlänga patienternas överlevnad. Bolagets behandlingsmetod skulle dels kunna användas som standalone-behandling, men kan också potentiellt utgöra ett komplement till tillgänglig behandling.
Stor tillväxtpotential på de viktigaste marknaderna
Försäljningen av läkemedel för behandling av glioblastom väntas gå mot en betydande tillväxt under de kommande åtta åren, enligt en rapport från Global Data. Enligt analysbolaget är en femdubbling av värdet på de sju största marknaderna fram till år 2024 fullt möjlig, vilket skulle motsvara nära 30 miljarder kronor. En ny och effektivare behandling som förlänger medelöverlevnaden hos glioblastompatienter, om så med bara några månader, skulle ha mycket stor marknadspotential. Enligt Xintela finns också möjligheten att bolagets teknologi kan komma att användas för nya cancerindikationer utöver glioblastom längre fram.
Xintelas markör har central roll vid äggstockscancer
För en tid sedan publicerade en amerikansk forskargrupp en vetenskaplig artikel om cancerforskning med koppling till äggstockscancer. I artikeln har man identifierat Xintelas markör, integrin α10β1, som en central spelare vid tillväxt av tumörer i äggstockarna. Även om glioblastom är Xintelas fokusområde är det naturligtvis mycket intressant att en studie har kunnat bekräfta Xintelas markörs betydelse även i en annan cancerindikation, vilket ger indikerar att möjligheten finns att använda målmolekylen mot flera typer av cancer.
– Vårt fokusområde är glioblastom, men det är självklart intressant att en annan forskargrupp identifierar vår markör integrin α10β1 som en central spelare i en annan cancerindikation. Vi ser det som att dessa resultat ger stöd till Xintelas inriktning att använda integrin α10β1 som en målmolekyl vid behandling av cancer, sade Evy Lundgren-Åkerlund i en kommentar till de amerikanska forskningsrönen, när de presenterades i juli förra året.
Konkurrenter tillbaka på ruta noll
Trots vissa framsteg förblir dagens behandling av glioblastom palliativ, d.v.s. endast lindrande, och dessvärre inte botande. Endast blygsamma förbättringar i överlevnad har uppnåtts hos nydiagnostiserade patienter vid behandling med de senaste kemoterapimedlen bevacizumab, nimotuzumab och temozolomid, och behandlingsalternativen för återkommande, eller s.k. relapserande sjukdom är fortfarande mycket begränsade.
I början av april i år kunde läkemedelsjätten Bristol-Myers Squibb besviket konstatera att man misslyckats med att nå det primära effektmåttet förbättrad total överlevnad jämfört med Roches Avastin (bevacizumab) med sin läkemedelskandidat Opdivo (nivolumab) mot glioblastom i fas III-studien CheckMate-143. I och med att Opdivo nu inte heller visade sig förlänga överlevnaden hos glioblastom-patienter, står dessa alltjämt utan effektiva behandlingsalternativ. Bristol-Myers Squibb har visserligen två kvarvarande studier som utvärderar Opdivo i glioblastom, men det blir allt tydligare att det krävs nya mekanismer för att kunna behandla sjukdomen – ett behov som Xintela har potential att tillfredsställa med sin integrin-målsökta ADC-produkt.
Tidigare i år kom ytterligare en besvikelse, när Lexingtonbaserade läkemedelsbolaget Agenus tvingades dra i handbromsen för sin fas II kombinationsstudie med cancervaccinet Prophage och Avastin. Beslutet togs efter att man inte kunnat notera några uppmuntrande tecken på att kombinationen presterade bättre än Avastin i monoterapi för att förlänga överlevnaden hos glioblastompatienter. Prophage är ett cancervaccin, och studiens resultat var ett exempel på något som inte är helt ovanligt för cancervacciner, nämligen å ena sidan påvisad säkerhet men å andra sidan alltför klen effekt för att ha någon signifikant påverkan på sjukdomen. Tumörcellernas naturliga försvar gör det helt enkelt för svårt för immunförsvaret att eliminera dem.
Agenus negativa besked kom bara några veckor efter att Incyte bestämt sig för att satsa på Agenus discovery-plattform för antikroppsläkemedel genom att signera ett avtal med 60 miljoner dollar upfront och upp till 350 miljoner dollar i milstolpesbetalningar. I och med att den kliniska studien med Prophage avslutades slogs alltså ännu en dörr igen för den utsatta patientgruppen glioblastomdrabbade.
Även detta misslyckade visar klart och tydligt ett skriande behov av nytänkande och nya verkningsmekanismer för att behandla glioblastom. Det stora behovet är naturligtvis ytterligare en sporre för Xintela, som har kommunicerat att man nu satsar på att identifiera en lämplig utvecklingspartner för sitt cancerprojekt med en unik ADC-kandidat.
Professor i Neurokirurgi placerar Xintelas glioblastomkoncept “i absolut framkant”
Den amerikanske neurokirurgen professor Marcus Keep som både har samarbetat med samt investerat i Xintela menar att bolaget har stora chanser att erhålla särläkemedelsstatus för läkemedelskandidaten, som han beskriver som “en precisionsstyrd missil som endast träffar det avsedda målet, tumörcellerna”. Tidigare i våras gjorde BioStock en Skype-intervju med professor Keep som kan ses nedan, där han beskriver utvecklingen som att man nu rör sig mot en helt ny horisont för behandling av glioblastom, en utveckling där Xintela ligger långt framme.
Klicka nedan för att se intervjun med professor Marcus Keep.
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
Få alla nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!