Home Nyheter Ultraljud och immunterapi visar framsteg i Alzheimers sjukdom

Ultraljud och immunterapi visar framsteg i Alzheimers sjukdom

Ultraljud och immunterapi visar framsteg i Alzheimers sjukdom

10 april, 2017

För två år sedan upptäckte forskare i Australien att behandling med ultraljud visade lovande potential mot Alzheimers sjukdom i möss. Nu har samma forskare konstaterat att om ultraljudet kombineras med immunterapi, kan antikroppsbehandlingen ännu mer effektivt hjälpa kroppen att rensa upp de giftiga avlagringar av proteiner som antas bidra till sjukdomsutvecklingen. Förhoppningen är att detta på sikt skulle kunna bana väg för bättre behandlingar. Forskningsresultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Brain.
Forskarna vid Queensland Brain Institute (QBI) i Australien har fortsatt sina studier med ultraljud som metod för att “luckra upp” blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnan, för att på så sätt kunna administrera antikroppar som kan städa upp de proteiner som ger upphov till olika neurodegenerativa tillstånd, såsom Alzheimers sjukdom.
Alzheimers sjukdom är en form av demens som kännetecknas av korttidsminnesförlust som gradvis förvärras över tiden, vilket orsakas främst av en uppbyggnad av ett protein som kallas beta-amyloid, och klumpar av ett annat protein som kallas tau, vilket leder till att hjärnans celler hopar sig i neurofibrillära trassel (neurofibrillary tangles). Den naturliga funktionen för tau-proteiner är att vara del av en process som används för att transportera näringsämnen från neuronkärnan till synapsen. Hos alzheimerpatienter har dock tau-proteinerna trasslat ihop sig till en spiral och transportfunktionen påverkas därför negativt.
Tau bidrar till cellens stabilitet, men i Alzheimers sjukdom påverkas hjärncellerna som är ansvariga för att förse nervcellerna med näringsämnen på grund av tau-proteinernas klumpbildning, vilket gör att cellerna de skall hålla stabila, kollapsar. Även om det inte är helt kartlagt hur detta utvecklas eller vilken roll dessa nystan spelar i sjukdomen, har forskarna vid QBI funnit att man kan minska de toxiska effekterna av beta-amyloid genom att rikta behandling mot tau-proteiner med specifika antikroppar, vilket aktiverar immunsystemet mot de skadliga effekterna.
Ett problem som inte är unikt för behandling av Alzheimer, utan som gäller en rad sjukdomar i hjärnan, är att lyckas få den aktiva substansen i behandlingen att passera blod-hjärnbarriären, det vill säga det membran som separerar blod från hjärnvävnaden. I det här fallet handlar det mer specifikt om att få antikropparna att nå tau, och lyckas få in dem i cellerna. Hittills har man endast lyckats få in 0,1 procent av de terapeutiska antikropparna i hjärnan. Det är här forskarna ser att ultraljudet gör skillnad.
Tidigare lyckade försök med ultraljud
De australiensiska forskarna lyckades alltså för två år sedan injicera mikroskopiska bubblor i genmodifierade möss. Där riktade man ultraljudet mot mushjärnan, vilket gjorde att bubblorna expanderade, för att sedan dra ihop sig snabbt, vilket i sin tur ledde till att väggarna på de omgivande blodkärlen började läcka. I den tillfälliga lucka som då uppstod i blod-hjärnbarriären, kunde antikroppar passera från blodet in i hjärnan, där de assisterar de specialiserade celler som kallas mikroglia (hjärnmakrofager) att helt enkelt sluka amyloidproteinerna. I den nu aktuella uppföljningsstudien har forskarna vid QBI återigen använt denna teknik för att öppna blod-hjärnbarriären, och denna gång samtidigt aktivt tillföra antikroppar som söker upp tau-proteinerna.
Resultatet visar att fler antikroppar på detta vis tas upp av cellerna i hjärnan, samtidigt som klumparna av tau-proteiner minskar. Man har även sett att de totala stressnivåerna hos mössen minskar när de placeras i en labyrint, vilket är ett gott tecken för en mus med Alzheimers sjukdom. Att studien utfördes med gott resultat på genmodifierade möss, är dock ingen garanti att tekniken kommer att fungera på människor. Däremot ger det visst hopp, och då inte bara för Alzheimers sjukdom, utan även för andra neurologiska tillstånd såsom Parkinsons sjukdom, menar forskarna.
Då antikroppsbaserade terapier generellt är extremt dyra, finns det definitivt incitament att titta närmare på denna teknik som kan göra immunterapier mer effektiva.
Nästan 44 miljoner människor runt om i världen påverkas uppskattningsvis av Alzheimers sjukdom och andra former av demens. Tillståndet rankas som en av de främsta orsakerna till funktionshinder bland äldre, och riskerar att öka kraftigt i takt med en allt mer åldrande befolkning.
Läs mer om de nya forskningsframstegen i Brain.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev