Forskare vid universitetet i Maryland, USA ser ut att ha tagit viktiga steg framåt kampen mot multipel skleros (MS), efter framgångsrika tester på MS-sjuka och förlamade möss som efter behandling med en ny immunterapi återfått förmågan att röra sig.

Immunförsvaret attackerar kroppens nervceller
Vid multipel skleros, MS, attackerar kroppens immunförsvar av misstag det skyddande lagret av myelin runt kroppens nervceller i det centrala nervsystemet. När det händer så störs kommunikationen mellan hjärnan och ryggraden vilket ger upphov till en rad sjukdomssymptom. Drabbade kan få svårigheter att gå, domningar eller stickningar i ansiktet, kroppen och i extremiteteter. Patienterna kan också lida av muskelsvaghet.

I en studie vid universitetet i Maryland har ett forskarteam undersökt möjligheten att modifiera immunceller för att de ska sluta attackera myelinet, skriver Medical News Today. Målet var att ta fram en mer exakt immunterapi för att uppnå önskad effekt, och i de tester som forskarna genomfört såg man att möss som varit förlamade till följd av MS återfick sin rörelseförmåga efter behandling med en ny immunterapi.

– Problemet med nuvarande immunterapier är att de inte är så specifika. De slår brett mot hela immunsystemet och utsätter därmed patienter för risker, snarare än att fokusera bara på de immunsystemceller som skapar skador, säger doktor Christopher Jewell som tillsammans med sina forskarkollegor vid universitetet i Maryland nyligen presenterade sina resultat vid forskarkonferensen National Meeting & Exposition of the American Chemical Society i San Francisco.

Omprogrammerade T-celler 
Forskarna riktade i den aktuella studien in sig på kroppens lymfkörtlar, eftersom dessa har en stor betydelse vid autoimmuna sjukdomar. Vid sjukdomarna angriper immunsystemets så kallade T-celler kroppens friska celler, en process som ”programmeras” i lymfkörtlarna. Genom att fokusera på lymfkörtlarna med en immun-modifierande behandling hoppades forskarteamet kunna omprogrammera och därmed hindra T-cellerna från att attackera myelinet.

För att testa sin teori tog forskarna fram en immunterapeutisk substans som injicerades i MS-sjuka möss som förlorat rörelseförmågan. Substansen som forskarna injicerade i mössen visade sig kunna återprogrammera miljön i lymfkörtlarnas vävnader, vilket gjorde att nya immunceller växte fram som transporterades till hjärnan och där bromsade attackerna på myelinet. Man hade lyckats programmera T-cellerna till att inte längre se myelin som ett hot. Mössen i studien återfick sin rörelseförmåga och effekten höll i sig i ungefär 80 dagar, enligt Medical News Today.

Immunförsvaret intakt
De amerikanska forskarna kunde också visa att substansen som injicerades i mössen inte störde immunsystemet i övrigt, då mössens immunförsvar reagerade som det skulle när andra molekyler injicerades i dem. Forskarna hoppas att framstegen på sikt kan leda till framgångsrik behandling av MS och andra autoimmuna sjukdomar. Planer finns också på att undersöka om den aktuella forskningen skulle kunna användas för att bekämpa typ 1-diabetes, där immunförsvaret attackeras av insulinproducerande celler i bukspottskörteln.