Patienter med cancerformen glioblastom har mycket dålig prognos eftersom effektiva behandlingar mot den aggressiva tumörtypen saknas. I en studie som publicerats i tidskriften Cell Reports har forskare vid Uppsala universitet, knutna till det nationella centret för molekylära biovetenskaper SciLifeLab, funnit ett samband mellan tumörens ursprung och dess tillväxt samt hur känslig den är för cancerläkemedel. Mer kunskap om vad som ligger bakom detta samband kan leda till utvecklingen av effektivare behandlingar mot olika undergrupper av glioblastom. Den aktuella forskningen kan även visa sig ha betydelse för stamcellsbolaget Xintela i Lund, som nyligen presenterade positiva prekliniska resultat inom glioblastom, efter att tumörcellsdödande effekt konstaterats hos bolagets antikroppar.

Glioblastom är den vanligaste formen av primär hjärntumör som drabbar vuxna och är i princip obotlig. Utvecklingen av effektivare behandlingar begränsas bland annat av att glioblastomtumörer är så heterogena, det vill säga att tumörcellerna kan vara mycket olika, både mellan olika patienter och inom samma tumör. Heterogeniteten mellan olika tumörer beror bland annat på att tumören kan uppkomma från olika typer av hjärnceller. Ursprungscellen för glioblastom kan antingen vara omogna nervstamceller eller mer utvecklade så kallade gliaceller.

Tumörer från omogna nervstamceller växer snabbare
För att kunna utveckla bättre behandlingar mot glioblastom behövs mer kunskap om hur ursprungscellen påverkar cancercellernas egenskaper. Sådana studier behöver initialt utföras i möss eftersom det inte är möjligt att kartlägga ursprungscellen för cancer i patientmaterial. I den aktuella studien har forskare vid Uppsala Universitet använt sig av flera kliniskt relevanta glioblastommodeller i mus och funnit att tumörer som uppkommit från omogna nervstamceller utvecklades snabbare än tumörer som uppkommit från mer utvecklade gliaceller.

– Vi upptäckte att flera viktiga egenskaper hos cancercellerna kunde kopplas till vilken ursprungscell tumören kommit från. Omogna nervstamceller gav upphov till glioblastom som växte snabbare och var mer maligna än de som kom från gliaceller, säger Lene Uhrbom, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och huvudansvarig för studien.

Analys av ”gensignatur” ledde till viktiga insikter
För att ta reda på hur ursprungscellen påverkade glioblastomcellernas egenskaper analyserade forskarna hur aktiviteten hos ett stort antal gener skiljde sig åt mellan tumörer med olika ursprung och kunde identifiera en ”gensignatur” bestående av närmare 200 gener.

– När vi jämförde gensignaturens aktivitet i glioblastomceller från ett 60-tal patienter fann vi att en stor andel av patienterna kunde separeras i undergrupper som uppvisade ett liknande samband mellan genaktivitet, tumörcellermas egenskaper och cellursprung som vi sett i musstudien. Det tyder på att tumörursprungscellen har en direkt påverkan även på humana tumörers egenskaper, säger Lene Uhrbom

En egenskap hos tumörcellerna som forskarna var extra intresserade av var deras känslighet mot cancerläkemedel och även här fann man en koppling till ursprungscellen. Glioblastomceller från patienter som genom gensignaturanalysen kunde kopplas till ett omoget ursprung uppvisade en generellt högre känslighet mot cancerläkemedel än glioblastomceller som kunde kopplas till mer utvecklade ursprungsceller.

– Vi visar att ursprungcellen är viktig för glioblastomcellers malignitet och känslighet mot cancerläkemedel och att fynden även är applicerbara på glioblastomceller från patienter. Vi hoppas att den gensignatur vi har identifierat kan ligga till grund för en bättre klassificering av glioblastompatienter och för att identifiera nya mål för behandling, säger Lene Uhrbom.

Uppsalaforskarnas studieresultat kan gynna Xintela
Ett svenskt bolag som hoppas kunna utveckla effektivare behandling mot glioblastom är Xintela i Lund. Till grund för behandlingskonceptet ligger bolagets XINMARK-teknologi, som gör det möjligt att detektera vissa tumörceller och rikta behandlingen mot just de cellerna för att bromsa tumörens tillväxt. Nyligen presenterade man lovande studieresultat som visar att bolagets målsökande antikropp har celldödande effekt på glioblastomceller. I sina studier har Xintela identifierat en antikropp och framställt ett så kallat Antibody-Drug Conjugate (ADC), där ett cellgift kopplas till antikroppen som sedan binder till tumörcellerna i glioblastom.

Också Xintelas studier, som har gjorts både på glioblastomceller hämtade från tumörer i människor och i djurmodell, är genomförda i samarbete med forskare från Uppsala universitet, närmare bestämt vid Rudbecklaboratoriet. BioStock kontaktade bolaget för att få veta om de nya Uppsalarönen kan visa sig vara av betydelse för Xintelas egen utveckling inom glioblastom.

Evy Lundgren-Åkerlund, vd Xintela.

Evy Lundgren-Åkerlund, vd Xintela.

Evy Lundgren-Åkerlund, vd Xintela – har de nya rönen kring glioblastomcellers ursprung och dess betydelse för tumörernas tillväxt och mottaglighet för cancerbehandling någon direkt eller indirekt betydelse för Xintelas forskning kring glioblastom?

– Fynden från Rudbecklaboratoriet är mycket viktiga och av stort intresse för oss och vårt glioblastomprojekt. Mer information om mekanismerna för uppkomsten av glioblastom gör att vi bättre kan förstå kopplingen mellan Xintelas markörteknologi, XINMARK, och den här komplexa tumören.

Finns det något specifikt i studien som publicerats i Cell Reports som ni skulle kunna applicera i er utveckling?

– Vi kommer med stort intresse fortsätta följa forskningen som görs vid Rudbecklaboratoriet och se hur deras observationer från musmodellerna kan översättas till en klinisk tillämpning i människa. Xintelas glioblastomprojekt är betjänt av fynd som dessa, som bättre förklarar uppkomsten av olika typer av glioblastom. Det hjälper oss att bättre förstå vilka celler i glioblastom som vår ADC-antikropp binder till. Med en sådan insikt kan man utforma mer effektiva och mer individanpassade behandlingar.

Generellt, hur pass noggrant följer ni den övriga forskning som pågår runt om i världen inom era verksamhetsområden, t.ex. glioblastom?

– För Xintela är det av stor vikt att vi håller oss uppdaterade och följer med i vad som händer inom fältet. Vi ser därför till att delta vid de stora internationella konferenserna, men är även aktiva i möten och symposium som ordnas lokalt i Lund och Köpenhamn, där vi har stark cancerforskning.

Avslutningsvis, glioblastom är ju en notoriskt svårbehandlad cancerform med nedslående överlevnadsprognos. Vilka fördelar skulle er antikroppsbaserade behandling kunna ha jämfört med dagens behandlingsalternativ?

– Antikroppsbaserad behandling är på stark frammarsch eftersom antikroppar har fördelen att mycket specifikt kunna hitta och binda till cancerceller och där ha en riktad effekt. Idag finns endast ett fåtal godkända läkemedel för behandling av glioblastom, och i kombination åstadkommer de en medelöverlevnad på endast 15 månader. Det finns därför ett stort behov att hitta nya och än mer effektiva läkemedel som kan förbättra förutsättningarna för dessa patienter. Man sätter här stort hopp till antikroppsbaserade läkemedel antingen i form av immunterapi eller ADC, d.v.s. antikroppar som med precision levererar ett cellgift till cancern – och det är det senare konceptet vi arbetar med i vår utveckling, avslutar Evy Lundgren-Åkerlund, vd Xintela,

Läs artikeln i Cell Reports här.

 
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.


biostockappenFå alla nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!

appstoreknappgoogleplayknapp