Söndagsintervjun: Jan Nilsson, vd CombiGene
I dagens Söndagsintervju möter vi Jan Nilsson, relativt nytillträdd vd för CombiGene som utvecklar en behandlingsmetod som i prekliniska studier har visat sig kunna förhindra epilepsianfall. Bakom de vetenskapliga upptäckterna som kombinerar neurovetenskap med modern genteknik ligger nära tjugo års forskning, men det var bara för ett par år sedan som man beslutade att börsnotera bolaget. CombiGenes primära inriktning är epilepsi, men bolagets teknologi metod har även potential att vidareutvecklas mot andra neurologiska sjukdomar. Inom kort avslutar CombiGene en nyemission om ca 14 MSEK som ska finansiera nästa steg i utvecklingen av den nya behandlingsmetoden för epilepsi. För BioStock berättar Jan Nilsson mer om bolagets teknologi, vad som fick honom att vilja leda bolaget som vd och om vilka milstolpar som väntar under 2017.
Målgruppen för CombiGenes behandlingsmetod är i första hand patienter med lokaliserbar partiell epilepsi som är resistenta mot dagens läkemedel och som inte kan hjälpas av andra behandlingsalternativ, vilket motsvarar cirka 2,5 miljoner människor enbart i USA och Europa. Cirka 50 miljoner människor världen över har diagnosen epilepsi som vanligtvis behandlas med AED (anti-epilectic drug) och nyligen genomförda studier har visat att upp till 70 procent behandlas framgångsrikt, det vill säga att deras anfall kontrolleras helt, med AED3. För epilepsipatienter som inte svarar på befintliga AED:er eller får biverkningar av dessa kan istället resektiv epilepsikirurgi, ett ingrepp där den del av hjärnan som orsakar anfallen tas bort, vara ett alternativ. Men för majoriteten av dessa patienter saknas en säker och effektiv behandling – ett stort problem som CombiGene strävar efter att lösa.
Jan Nilsson, vd CombiGene, till skillnad från traditionella läkemedel kan genterapi bota eller lindra en kronisk sjukdom genom en eller ett fåtal behandlingar som ges för att ersätta defekta eller saknade gener. Kan du kort berätta hur er metod fungerar och hur den kan hjälpa patienter med olika neurologiska skador som epilepsi?
– Genterapi är till sin karaktär helt annorlunda än traditionella läkemedel. CombiGenes teknologi syftar till att tillföra kroppen information så att den själv kan börja producera de ämnen som behövs för att bota sjukdomen, i vårt fall epilepsi. Man skulle kunna säga att CombiGene tillhandahåller ritningen och att kroppen sedan själv gör jobbet.
Era forskare har i prekliniska studier lyckats förhindra epilepsianfall. Hur skiljer sig verkningsmekanismen i er läkemedelskandidat jämfört med redan godkända behandlingsalternativ. Är det ett potentiellt komplement eller snarare en tänkbar ersättningsprodukt till dessa?
– Verkningsmekanismen är som framgår av svaret på första frågan helt annan. Med CombiGenes teknologi krävs en eller ett fåtal injektioner för att behandla epilepsi, vilket ska ställas mot traditionella behandlingar som gör att man kontinuerligt livet igenom är beroende av läkemedel. Med detta sagt är det också viktigt att framhålla att det läkemedel mot epilepsi som vi nu utvecklar framför allt är tänkt att hjälpa de patienter som idag inte får effekt av tillgängliga läkemedel. Det är med andra ord varken ett komplement eller en ersättningsprodukt, utan ett läkemedel som kan hjälpa patienter som idag helt saknar medicinska behandlingsalternativ.
Du tillträdde som ny vd för CombiGene i höstas. Berätta något kort om din bakgrund, och vad som fick dig att vilja ta uppdraget?
– Jag har en lång bakgrund inom läkemedelsindustrin och har haft ett flertal positioner på ett amerikanskt läkemedelsföretag, bland annat som Vice President för Norden och Baltikum. De senaste tolv åren har jag varit verksam i olika bolag inom biotech-industrin som VD och vice-VD. Att jag nu befinner mig på CombiGene beror helt enkelt på att jag tycker att det är ett fantastiskt spännande bolag som befinner sig i framkanten av vad som kommer att bli en mycket betydelsefull teknologi i framtiden.
När du tillträdde utnyttjade du 100 procent av ett erbjudande att köpa 60 000 optioner inom ramen för bolagets optionsprogram, men även ytterligare 60 000 optioner från din företrädare. Är den idag förhållandevis nedtryckta aktiekursen något som bekymrar dig som vd?
– Mitt fokus ligger på att utveckla den fantastiska potential som finns i bolaget. Vi har en mycket intressant resa framför oss. Långsiktigt är aktiekursen avhängig av hur vi presterar som bolag och det är där jag lägger min kraft och min energi.
Nu pågår er företrädesemission där styrelsemedlemmar investerar nära en miljon kronor ur egen ficka. Emissionen är garanterad till 80,5 procent. Vad kommer emissionslikviden att användas till?
– Det kapital som tillförs CombiGene genom nyemissionen kommer att användas för att finansiera den fortsatta prekliniska utveckling som är nödvändig för att ta projektet in i klinik. Detta arbete omfattar bland annat en större preklinisk studie som följer effekterna av vår behandlingsmetod över längre tid och som efterliknar den mänskliga epilepsisjukdomen på ett realistiskt sätt.
– Parallellt med det prekliniska arbetet kommer vi också att inleda GMP-arbetet på allvar genom att utvärdera tänkbara leverantörer i syfte att selektera den tillverkningspartner som passar oss bäst. Vår övergripande målsättning är att kunna påbörja en klinisk studie 2019.
I december förra året tecknade ni avtal om att utlicensiera er teknologi för behandling av epilepsi till ert avknoppade bolag Panion Animal Health AB för användning inom den växande sektorn veterinärvården, avseende hund och katt. Kan du berätta mer om strategin bakom avknoppningen?
– Beslutet att knoppa av veterinärverksamheten till ett eget bolag och att utlicensiera teknologin till det nya bolaget hade tagits innan jag började på CombiGene. Jag deltog därför inte i dessa diskussioner men det är uppenbart att genom skapa Panion så kan CombiGene fokusera verksamheten att utveckla ett humanläkemedel och Panion på veterinärapplikationen. Det är också ett sätt att bygga värde för våra aktieägare och vi i CombiGene kan se fram emot att få ytterligare intäkter från vår läkemedelskandidat. Idag är CombiGene och Panion två helt separata bolag med separata styrelser och separat ledning.
Två intressanta sektoraffärer inom genterapiteknologier för behandling av sjukdomar i centrala nervssystemet (CNS), är Biogens samarbeten dels med University of Pennsylvania, ett avtal värt cirka 2 miljarder dollar, dels med AAV-genterapibolaget AGTC, en affär värd över 1 miljard dollar varav 124 miljoner dollar i upfrontbetalning. Är det rimligt att dra några slutsatser kring affärspotentialen för CombiGene utifrån dessa transaktioner?
– Alldeles tydligt visar det på intresset från stora bolag för genterapi som teknologi, sedan är det givetvis vanskligt att dra direkta paralleller mellan dessa transaktioner och med vårt bolag, då vi inte befinner oss i samma utvecklingsstadie. I affären med University of Pennsylvania så får Biogen tillgång till alla deras program och AGTC hade åtminstone en läkemedelskandidat i klinisk prövning samt ytterligare pre-kliniska projekt. För oss återstår en del utvecklingsarbete innan vi går in i klinik, men som sagt, intresset är stort och vi ser att många stora bolag har nu specifika affärsområden för Advanced Therapies, i vilket genterapi ingår.
Är genterapi för CNS generellt att betrakta som ett nytt forskningsområde?
– Det kan man inte säga. Forskningen har pågått ett antal år nu. Jag var själv delaktig i en studie i Uppsala så tidigt som 2003. Däremot kan man säga att utvecklingen accelererat under senare tid.
Förra sommaren publicerades en artikel i Human Gene Therapy som lyfter fram adeno-associated virus (AAV) vektorer som ett överlägset val för genterapi mot neurologiska sjukdomar. I den presenteras en lista över kliniska prövningar som använder eller har använt AAV-vektorer inom Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, och andra neurologiska sjukdomar. Artikeln diskuterar även genterapi mot epilepsi, för vilket ännu inga kliniska prövningar gjorts, och nämner NPY som ett framstående koncept att gå vidare mot klinisk fas. Vilken betydelse har en sådan publicering för CombiGene?
– Artikeln är mycket positiv för CombiGene eftersom den visar att vi ligger i forskningens framkant vad gäller såväl AAV-vektorer som användningen av NPY för att gå vidare till klinisk fas.
Kan du säga något om vilka potentiella milstolpar som väntar för bolaget under det närmaste året?
– 2017 kommer att bli ett intensivt år för CombiGene och vi fortsätter planenligt våra prekliniska förberedelser inför kommande studier i människa. Vi kommer snart att få resultaten från vår dos-respons-studie och planerar för att både initiera och förhoppningsvis avsluta en långtidsstudie under innevarande år. Därutöver kommer vi också att välja industriell partner för tillverkning av vår läkemedelskandidat enligt GMP.
Kan du berätta något om intresset från övriga aktörer i branschen för CombiGenes verksamhet?
– Det kan jag inte gå in på djupare i detalj, men generellt kan man säga att vår verksamhet tilldrar sig intresse från de stora läkemedelsbolagen. Detta har blivit väldigt tydligt vid de möten jag har haft på olika kongresser och mässor under 2016.
Avslutningsvis, ni stänger er emission om ganska precis en vecka. Vad vill du säga till investerare som överväger att delta i emissionen – varför ska man investera i CombiGene i detta läge?
– Det finns många anledningar att investera i CombiGene. De som väljer att göra det kommer framför allt att bidra till utvecklingen av ett helt nytt läkemedel som har potentialen att möta ett stort medicinskt behov. Om vi lyckas kommer CombiGenes läkemedel att hjälpa ett mycket stort antal människor att få en betydlig högre livskvalitet. Med stort antal menar jag flera miljoner. Långsiktigt kan en investering i CombiGenes få en ännu större betydelse. Vi ligger i forskningens framkant och det finns en rad andra sjukdomar som kan vara intressanta att behandla med vår teknologi. Utvecklingen av ett läkemedel mot epilepsi är bara första steget på vår resa.
Träffa CombiGene
Jan Nilsson presenterar CombiGene under aktiesparareventet Aktiedagen i Stockholm, imorgon måndag den 13 februari på Café Opera mellan kl. 17.30 – 18.00.
Läs mer om CombiGenes emission här.
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
Få alla nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!
